Tema

Kortvarig effekt på svampar efter skogsgödsling

Skogsgödsling med kväve missgynnar en del mykorrhizabildande svampar. Men effekten är kortvarig och liten jämfört med den stora förändring som sker vid en slutavverkning. Det framgår av en ny rapport från SLU och forskningsinstitutet Skogforsk.

Kvävegödsling av skogsmark har pågått sedan 1960-talet i syfte att höja virkesproduktionen. Sedan 1980-talet har åtgärden minskat i omfattning från ca 200 000 hektar till dagens ca 25 000 hektar per år, bland annat sedan Skogsstyrelsen 1991 skärpte kraven på vilka bestånd som får gödslas. Den nya rapporten visar att skogsgödsling påverkar mykorrhizasvamparna.

– På kort sikt minskar gödslingen antalet fruktkroppar hos vissa mykorrhizasvampar. Dessutom förändras artsammansättningen – det blir bland annat färre spindlingar och fler riskor, säger Lars Högbom, forskare på Skogforsk.

Men effekten är övergående.

– Efter 15 år har mykorrhizasamhället återgått till det normala. Effekten är alltså begränsad, särskilt om man jämför med en slutavverkning som är en flaskhals för svamparnas överlevnad.

Lars Högbom anser att diskussionen om skogsgödsling bör sättas in i ett större sammanhang:

– Gödsling är en investering i skogar som under alla omständigheter ska slutavverkas. Det viktiga är att gödsla rätt sorts skogar och följa rekommendationerna. Då är risken mindre för att hänsynskrävande svampar drabbas.

Fakta om mykorrhiza
– Mykorrhiza är en symbios – ett livsviktigt samarbete – mellan träd och svamp. Svampen tillgodoser trädens behov av näring, medan träden producerar kol som svampen behöver.

– I Sverige finns 1100 svamparter som kan bilda den vanligaste sorten av mykorrhiza. Av dessa är 191 arter rödlistade varav ett 60-tal är knutna till barrskog på kalkrik berggrund i Svealand och Norrland.

Kontaktinformation
Kontakt:
Lars Högbom, Skogforsk. Tel: 018-18 85 49, 070-517 85 46.
Malin von Essen, pressansvarig. Tel: 018- 18 85 76, 070-630 68 67.

Kortvarig effekt på svampar efter skogsgödsling

 lästid ~ 1 min