Artikel från Växjö universitet

Den här artikeln bygger på ett pressmeddelande. Läs om hur redaktionen jobbar.

15 februari 2005

Ny avhandling: Tysk-judiska ungdomars exil i Sverige 1933-1943

I avhandlingen “Hechaluz – en rörelse i tid och rum” undersöker historikern Malin Thor en av de få flyktingkvoter – chaluz-kvoten – som etablerades i Sverige under 1930-talet för att hjälpa Europas förföljda judar genom att erbjuda dem en temporär fristad i Sverige. Undersökningen är den första systematiska studien av chaluz-kvoten och den sionistiska pionjära rörelsen Hechaluz verksamhet i Sverige 1933-1943.

I fokus står de män och kvinnor, medlemmar av Hechaluz i Tyskland, som beviljades inresa till Sverige genom chaluz-kvoten. Enligt Socialstyrelsens bestämmelser fick ungdomarna tillstånd att resa in i Sverige som transmigranter för att utbildas inom lantarbete under 18 månader för att sedan fortsätta till Palestina. Enligt Hechaluz var ungdomarnas uppgift att tjäna som pionjärer, de skulle utbilda sig inom lantbruk, sionistisk kultur och i hebreiska för att bygga upp det judiska hemlandet och sig själva. Målet var att ansluta sig till den judiska arbetarrörelsen i Palestina som yrkesvana hebreiska arbetare. I avhandlingen undersöker Malin Thor hur, varför och av vilka Hechaluz etablerades, organiserades och utvecklades under åren 1933-1943 samt hur Hechaluz togs emot av och vilket handlingsutrymme dess medlemmar hade att bedriva sin verksamhet i det svenska samhället.

I avhandlingen analyseras dessutom Hechaluz och dess medlemmars självbild och syn på den egna verksamheten och exiltillvaron i Sverige. Undersökningen av korrespondensen mellan Hechaluz i Tyskland och Sverige och de sionistiska institutionerna i Palestina visar att Hechaluz ledarskap i Sverige betraktade exiltillvaron som en läroprocess. De sökte att vidmakthålla kontakterna med andra Hechaluz-grupper i Europa och med arbetarrörelsen och kibbutzrörelsen i Palestina. Avhandlingen belyser således inte bara den svenska flyktingpolitiken under 1930-talet utan även Hechaluz och den sionistiska rörelsens betydelse för att rädda unga judar ut ur det Naziockuperade Europa och den israeliska statsbildningsprocessen i vardande.

Analysen av insamlade levnadsberättelserna, visar att det främst är flyktingerfarenheten och arbetet hos de skånska bönderna som de före detta Hechaluz-medlemmarna lyfter fram när de berättar om Hechaluz och exiltillvaron på 1930- och 1940-talen. Intervjuerna med de före detta medlemmarna möjliggör sålunda en problematisering av Hechaluz självbild som undervisande rörelse och den eftersträvade kollektiva sionistiska identiteten som framträder vid en analys av det skriftliga materialet. Intervjuerna visar att medlemmarna hade vitt skilda uppfattningar om Hechaluz och sin egen roll i denna och om sionismen, det svenska samhället och det kommande livet i Palestina.

Malin Thor är uppvuxen i Nybro, men bor sedan något år i Tranås. Hon anställdes som doktorand vid Växjö universitet 1999 och har även varit verksam som gästdoktorand vid Department for Labor Studies vid Tel Aviv University i Israel. Malin Thor undervisar främst i migrationshistoria och muntlig historia vid Växjö universitet och Malmö Högskola.

Avhandlingen Hechaluz – en rörelse i tid och rum. Tysk-judiska ungdomars exil i Sverige 1933-1943 försvaras den 18 februari 2005, kl. 13:15. Disputationen äger rum på Svenska Emigrantinstitutet i Växjö. Opponent är professor Rune Johansson, Linköpings universitet.

Kontaktinformation
Ytterligare information:
Kontakta Malin Thor, 070-69 71 948, eller e-post: malin.thor@hum.vxu.se.

Beställ boken från:
Kerstin Brodén, Växjö University Press, 0470-70 82 67, eller e-post: Kerstin.Broden@vxu.se

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera