Artikel från Skogforsk
25 januari 2005

Högstubbar är god naturvård

De högstubbar som skogsbruket skapar på hyggena utnyttjas av ett stort antal insektsarter, däribland flera sällsynta arter. Det visar en ny rapport från SLU och forskningsinstitutet Skogforsk. Nu hoppas forskarna att en del av de träd som stormen knäckt kan få stå kvar.

För att öka mängden död ved började skogsbruket i början av 1990-talet tillverka högstubbar ute på hyggena. Eftersom naturligt avblåsta träd hyser en rik insektsfauna trodde man att högstubbar kapade med skogsmaskin skulle ge samma effekt. Metoden fick snabbt genomslag, men ingen visste om det egentligen fungerade.

– Nu vet vi att högstubbar av både löv- och barrträd fungerar som utvecklingsmiljöer för ett stort antal vedlevande skalbaggar, säger Jan Weslien, insektsforskare på Skogforsk.

I en av studierna utnyttjades högstubbarna av mer än 300 av totalt 500 vedlevande skalbaggar som fanns i området. Fyrtio av arterna på högstubbarna fanns på den så kallade röda listan – listan över arter som bedöms ha minskat i antal i landet. Och ett hundratal arter fanns i så stora mängder att stubbarna bör ha fungerat som yngelplats.

– Flest sällsynta arter fanns på högstubbar av asp. Och eftersom olika insektsarter trivs på olika trädslag är det viktigt att skogsägaren tillverkar högstubbar av asp, björk och tall och inte bara av gran som är vanligast idag, säger Jan Weslien.

Lämna högstubbar efter stormen?
Många skogsägare har i stormens spår nu fått naturligt skapade högstubbar på sin mark. Och Jan Weslien ser gärna att många av dessa får stå kvar:

– Möjligheten att lämna naturliga högstubbar bör utnyttjas av skogsägarna, särskilt om spjälkningar eller andra skador gör virket väredelöst. Våra undersökningar visar dessutom att förökningen av skadeinsekten granbarkborre oftast är dålig i högstubbar.

Jan Weslien framhåller också att högstubbar bara är en av de åtgärder som behövs för att gynna den biologiska mångfalden:

– Många arter kan inte leva i död ved på hyggen utan trivs bäst i sluten skog. Därför är det viktigt att också avsätta skogsbestånd, t.ex. nyckelbiotoper och reservat, där träd får dö och förmultna “naturligt”.

Praktiska råd:
– Skapa inte bara högstubbar av gran utan också av asp, björk och tall.

– Välj i första hand träd med kvalitetsfel i rotstocken. Då sparar du pengar.

– Skapa gärna några riktigt grova högstubbar. Om det inte går kan du kompensera genom att göra några fler klena och/eller högre högstubbar.

– Ställ högstubbarna på hyggen och i skogsbryn för att gynna de många sol- och värmeälskande arterna. Solexponerad död ved är en bristvara.

– Vid röjning – röj även runt högstubbarna för att behålla solexponeringen. Allt tyder på att högstubbarna används under lång tid.

Läs mer i Resultat nr 19, 2004 som kan beställas på 018-18 85 00!

Kontaktinformation
Jan Weslien, Skogforsk. 018-18 85 05, 070-698 59 29
Malin von Essen, pressansvarig. 018-18 85 76, 070-630 68 67

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera