19 december 2003

Missväxt i växthusen:Fenoliska syror frikända

Orsaken till misslyckade växthuskulturer i slutna odlingssystem har ibland misstänkts vara organiska syror från rötter och mikroorganismer. Victoria Jung vid SLU hittade dock mycket låga halter av fenoliska syror i cirkulerande näringslösningar. Det tyder på att det inte är dessa som äventyrar odlingen. Tvärtom kan de ha en hämmande effekt på skadesvampar.

I kommersiell växthusproduktion använder man sig idag mestadels av odlingssystem där plantorna växer i stenullsmattor som bevattnas med näringslösning. För att undvika onödigt stor vatten- och näringsämnesförbrukning samlas bevattningsvattnet från odlingen upp och återanvänds (så kallade slutna odlingssystem). Man undgår då utsläpp av näringsberikat vatten till kringliggande mark och därmed övergödning av sjöar och vattendrag.

Oftast genomgår bevattningsvattnet någon form av rening för att undvika eventuell spridning av växtsjukdomar som finns i odlingen. Förutom sjukdomsalstrare skulle även organiska ämnen kunna anrikas i lösningen, till exempel olika fenoliska syror som utsöndras från växtrötter och mikroorganismer i rotmiljön. Under det sista decenniet har dessa syror ofta fått skulden för att en sluten odling har misslyckats. Det har nu undersökts i ett EU-projekt och resulterat i en avhandling skriven av Victoria Jung vid institutionen för växtvetenskap, SLU, Alnarp.

I undersökningarna fann Victoria Jung inget stöd för teorin att fenoliska syror äventyrar kulturen i slutna odlingssystem. Däremot visar hon i avhandlingens sista del på positiva effekter av ämnena. Vissa mikroorganismer kan bilda fenoliska ämnen som hämmar sjukdomsalstrande svampar, dvs. de fungerar som biologisk bekämpning. De första resultaten visar att det finns en möjlighet att stimulera produktionen av dessa ämnen, även om tillvägagångssättet måste förfinas i framtida studier. Man kan tänka sig att man matar mikrofloran med ett visst ämne eller ändrar andra tillväxtbetingelser som temperatur eller syreförhållanden.

Tomatplantor utsattes för bland annat bensoesyra, kaffesyra, salicylsyra och vaniljsyra, vilka enligt litteraturen kan förekomma i slutna system. Koncentrationerna som behövs för att ge tillväxthämningar visade sig, för flera av syrorna, ligga mellan 200 och 400 mikromolar.

För att ta reda på vilka nivåer av organiska syror som vanligen förekommer i näringslösningarna, undersöktes odlingssystem med två reningstyper (sandfilter och UV-behandling). Gerbera, gurka och tomat odlades. Prover togs löpande för att se om syrorna ackumulerades och en rad syror som exempelvis bensoesyra och p-hydroxybensoesyra identifierades. De förekom dock i mycket låga koncentrationer, 10-200 nanomolar, dvs. en tusendel av vad som är skadligt för växten. Ingen ackumulering förekom, vilket delvis kan förklaras med att den naturliga mikrofloran kunde bryta ner ämnena inom loppet av två dygn.

Hortonom M.C. Victoria Jung, institutionen för växtvetenskap, SLU, försvarar fredagen den 24 oktober 2003 kl. 10.00 sin avhandling för filosofie doktorsexamen med titeln: The Role of Selected Plant and Microbial Metabolites in the Nutrient Solution of Closed Growing Systems in Greenhouses .
Opponent: Prof Jim Lynch, Chief Executive, Forest Research, Alice Holt Lodge, Farnham, Surrey, England.
Plats: Crafoordsalen, Navet, SLU, Alnarp

Kontaktinformation
För mer information: Victoria Jung, 040-41 53 28, Victoria.Jung@vv.slu.se

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera