Renskötsel började redan på Vikingatiden
Renskötselns uppkomst har varit en fråga som diskuterats av ett flertal forskare. Att enbart utifrån ett arkeologiskt material se på den här frågan är en ny infallsvinkel. Övergången till renskötsel avspeglar sig i förändrade boplatsmönster och handelssystem. Det arkeologiska materialet visar entydigt att en renskötsel etableras under slutet av yngre järnålder i övre Norrlands skogsområden.
Sven-Donald Hedmans avhandling, institutionen för arkeologi och samiska studie Umeå universitet, behandlar det samiska boplatsmönster som uppstår i övre Norrlands skogsområden under yngre järnålder i bland annat Västra Rebraur och Abraur i Arjeplogs kommun samt områden vid Östra Kikkejaur i Arvidsjaur kommun
Under historisk tid finns ett etablerat renskötande skogssamiskt samhälle inom undersökningsområdet. Det historiskt kända skogssamiska boplatsmönstret visar på stora likheter med det vikingatida boplatsmönstret. Det innebär att det boplatsmönster som uppstår under vikingatid troligen kan hänföras till en begynnande renskötsel. Den renskötsel som bedrivs är i kombination med jakt och fiske, s k seminomadism. Uppkomsten av det vikingatida boplatsmönstret beror på att det samiska samhället i skogslandet har blivit så beroende av renskötsel att det styr boplatsmönstret.
Etableringen av boplatsmönstret samt dess kontinuitet in i historisk tid är den tidsmässiga ramen. Boplatsmönstret karaktäriseras framförallt av härdar eldstäder, men de samiska offerplatsfynden är också viktiga studieobjekt för att förstå innebörden av boplatsmönstret. Centralt för avhandlingen är, hur ett arkeologiskt material kan appliceras på frågor kring renskötselns introduktion.
I början av vikingatid sker en stor förändring av boplatsmönstret i övre Norrlands inland. Från att boplatserna under tidigare tidsperioder varit strandanknutna, så börjar nya nischer att nyttjas. Boplatserna lokaliseras till områden med bra renbete, intill småbäckar, vid myrar och småsjöar. Vad som framförallt karaktäriserar boplatserna är koncentrationer av härdar. Härdarna förekommer i stort antal, ofta i grupper på ca 3-10 härdar.
Ett flertal av fynden som påträffas på boplatserna finns även representerade i de samiska offerplatsfynden, 800-1350 e kr. Det visar att härdarna ska studeras i en samisk kontext.
Ett rikt fyndmaterial har framkommit vid undersökningar på boplatserna som visar på rika kontakter, framförallt österut, Ladogaområdet, men också västerut, Norge. Fyndmaterialet visar på en kontinuitet över tid, från vikingatid till 1700-tal. Härdarnas datering har en likadan spridning över tid.
Onsdagen den 28 maj försvarar Sven-Donald Hedman, institutionen för arkeologi och samiska studier, Umeå universitet, sin doktorsavhandling med titeln Boplatser och offerplatser. Ekonomisk strategi och boplatsmönster bland skogssamer 700-1600 AD.
Disputationen äger rum 10.15 i KBC-huset, lilla hörsalen.
Opponent är docent Gert Magnusson, Riksantikvarieämbetet, Stockholm.
Sven-Donald Hedman bor och är uppväxt i Arjeplog, Lappland och är för närvarande anställd som projektledare för Skog och Historia på Norrbottens museum.
Kontaktinformation
Sven-Donald Hedman nås på:
Tel arb: 0920-24 35 67
Hem: 0961-613 52
E-post: arb. sven-donald.hedman@nll.se
E-post: hem. svenne.hedman@telia.com
