Artikel från Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Den här artikeln bygger på ett pressmeddelande. Läs om hur redaktionen jobbar.

23 oktober 2002

Svamp kan minska behovet av kvävegödsling

Svampar kan hjälpa träd i skogen och plantor i plantskolan att ta upp näring och mineraler. Om granplantor lever ihop med tvåfärgad laxskivling förbättras tillväxten generellt, medan höjdtillväxten upp till fyrdubblas med vanlig pluggskivling. Allt enligt SLU-forskaren Samuel Mari, som menar att med sådana effektiva mykorrhizasvampar går det att minska kvävegödslingen och samtidigt få fram lika stora plantor som idag.

För plantskolor och skogsägare är det viktigt att välja plantmaterial med rätt ursprung. Ärftliga egenskaper, som hur snabbt plantor tar upp näring och växer, varierar hos olika familjer (dvs. plantor som härstammar från ett moderträd, men har olika fäder). Träd kan dock förbättra sin egen förmåga att ta upp näring och mineralämnen genom att inleda ett ömsesidigt förhållande (symbios) med vissa svampar. Tvåfärgad laxskivling (Laccaria bicolor) är en sådan mykorrhizasvamp. SLU-forskaren Samuel Mari visar nu att denna svampart förbättrar tillväxten hos gran (Picea abies) från de flesta familjer. Det gäller både när tillgången på näring (kväve) är liten och stor. Störst blev effekten av mykorrhiza i svagväxande granfamiljer, som började växa lika snabbt som andra familjer.

I ett liknande försök fick granplantor bilda mykorrhiza med vanlig pluggskivling (Paxillus involutus), med följden att höjdtillväxten blev fyra gånger så stor. Skottvikt och höjd var lika stora som för plantor med tillgång till åtta gånger större kvävemängd. Resultatet tyder på att effektiva mykorrhizasvampar kan utnyttjas för att producera lika stora plantor som idag men med en mindre mängd kvävegödsel.

Önskvärda egenskaper märks sent i skogsträdens liv, något som gör att urval och förädling tar lång tid. Samuel Mari har därför undersökt möjligheten att redan hos fröplantor upptäcka egenskaper som hör samman med goda egenskaper hos vuxna träd i samma familj. Med hjälp av sådana tester skulle man kunna välja lovande plantor redan i ung ålder, och effektivisera förädlingsarbetet.

Överlag finns starka samband mellan skottens upptag av kväve och flera eftertraktade tillväxtegenskaper hos unga plantor. Familjer av både gran och sitkagran (Picea sitchensis) uppvisade stora skillnader i förmågan att utnyttja kväve, något som antyder att egenskapen kan förbättras genom urval. Familjer med hög förmåga att utnyttja kväve producerar mer biomassa i relation till mängd upptaget kväve, och skulle därför vara lämpliga för utplantering på magra marker.

Samband mellan egenskaper hos unga plantor i klimatkammare och deras vuxna syskon i fält förbättrades när fältförhållanden efterliknades genom närvaro av mykorrhizasvampen.

Msc Samuel Mari, institutionen för skogsgenetik, SLU, försvarar fredagen den 25 oktober kl. 10.00 sin avhandling Variation in nitrogen efficiency in Picea abies and Picea sitchensis. Disputationen äger rum i Aulan, Genetikcentrum, Ultuna, Uppsala.

Kontaktinformation
Mer information:
Samuel Mari, tel: 018-67 27 19.
E-post: Samuel.Mari@sgen.slu.se

Senaste nytt

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera