Artikel från Formas
2 maj 2002

Rätt åtgärder ger varaktigt låga radonhalter

Radon i inomhusluften är ett av vår tids stora folkhälsoproblem. Men om rätt åtgärder vidtas vid sanering av hus uppnås varaktigt låga radonhalter. Felaktiga saneringsåtgärder kan ge tillfälligt låga radonhalter men redan efter några år är de höga halterna tillbaka. Detta visar den radonutredning som Formas och Statens strålskyddsinstitut står bakom. Utredningen har letts av civilingenjör Bertil Clavensjö.

– Många hus har åtgärdats mot alltför höga radonhalter i inomhusluften, och åtgärderna har i de flesta fall medfört en rejäl sänkning av de ursprungliga värdena, säger Bertil Clavensjö. Men först nu har vi fått kunskaper om vilka åtgärder som står sig i längden.
För att få ett varaktigt lågt radonvärde måste följande iakttas:


Saneringsmetod ska väljas efter förhållandena i varje enskilt fall. Radonkälla, hustyp, ventilationssystem, husets täthet mot marken och i vissa fall topografin är några faktorer som måste beaktas.
Saneringen ska utföras på ett fackmannamässigt sätt av radonkunnig personal.
Husägaren eller den driftansvarige ska ha tillgång till drift- och skötselinstruktioner.Regelbunden kontroll ska ingå. Anordning som larmar vid driftstopp är en säkerhetsdetalj
som bör installeras.
I radonprojektet har radonhalten i cirka 90 småhus och 14 lägenheter som radonsanerades under 1980-talet följts upp under tio år. Tio olika saneringsmetoder användes och dessutom har mätningar utförts i ett antal hus som har sanerats med hjälp av en kombination av åtgärder. Efter saneringen utförde fastighetsägaren eller berörd kommun en radonmätning.

Därefter utförde projektgruppen kontrollmätningar vart tredje år. Dessa uppvisade kraftiga variationer beroende på vilken åtgärd som vidtagits:

Vid första kontrollmätningen, 1991, var radonhalterna i 18 småhus och i en lägenhet så höga att de utgjorde en sanitär olägenhet – årsmedelvärdet översteg gränsvärdet 400 bequerel per kubikmeter. I 39 småhus hade radonhalten stigit med 30 procent eller mer och i 19 bostäder hade radonhalterna fördubblats jämfört med mätningen direkt efter saneringen. 1997 översteg radonhalten i 10 av de 14 lägenheterna och i sju av småhusen gränsvärdet för sanitär olägenhet.

Vid sista mätningen år 2000 hade radonhalterna jämfört med 1991 sjunkit med mer än 30 procent i 20 småhus medan de i tio av småhusen stigit med minst 30 procent. I fem småhus var radonhalterna mer än dubbelt så höga.

Flera 100 000-tals bostäder har fortfarande radonhalter på över 200 Bq/m3., den nivå som enligt regeringens proposition 2001/02:128 inte får överskridas i framtiden.

Kontaktinformation
För mer information kontakta civilingenjör Bertil Clavensjö tel: 018-32 03 78 eller 070-548 66 76 eller forskningssekreterare Nina Dawidowicz, Nina.Dawidowicz@formas.

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera