Luftens koldioxid styr svamparna
När halten av koldioxid stiger i luften, ökar tillväxten hos såväl träd som hos de svampar som samarbetar med träden. Olika svampar reagerar dock på olika sätt när mängden kol ökar, så en ökning av mängden tillgängligt kol kommer att påverka svamparnas artsammansättning. Vissa svamparter kommer att gynnas, andra missgynnas.
Svampar som lever i samspel, så kallad symbios, med skogens träd är livsviktiga för trädens näringsupptag. Dessa symbiotiska organismer, mykorrhizasvampar, lämnar näringsämnen till träden i utbyte mot kol som träden, genom fotosyntesen, hämtar från luften. Upp till 20 procent av den koldioxid som träden binder går till svamparna. De 1100 arter av mykorrhizasvampar som finns i Sverige påverkar således fördelningen av kol och näringsämnen i skogsekosystemet, men de kan även själva påverkas om näringstilllgången ändras.
Petra Fransson, SLU har, i en doktorsavhandling, undersökt effekterna av koldioxid och skogsgödsling på mykorrhizasvampar i granskog. Tre års behandling med förhöjda halter av koldioxid i helträdskamrar visade sig ha stora effekter på mykorrhizasvamparnas sammansättning.
Om halten koldioxid ökar i luften, till exempel på grund av förbränning av fossila bränslen, kan trädet öka sin fotosyntes. Då ökar även tillgängligheten av kol för svamparna och svamparna kan växa mer. Det betyder att trädet kan förses med mera näring från marken och trädet kan då växa snabbare.
Resultaten i Petra Franssons avhandling tyder också på att stora träd, som kan fixera mer kol, kan subventionera mindre träd genom att kol rör sig genom ett genemsamt nätverk av svampmycel. Den stabila kolisotopen 13C kan användas för att se från vilka träd mykorrhizasvamparna får sitt kol.
I en gödslingsstudie undersökte Petra Fransson effekterna av en kontinuerlig tillförsel av näring och vatten under tio år. Det orsakade också stora förändringar i svamparnas artsammansättning, och i vissa fall ökade samma arter som vid koldioxid-behandling. Vid kvävenedfall och gödsling i stora doser har vanligtvis antalet arter minskat, men i denna studie minskade inte antalet arter.
FM Petra Fransson, institutionen för skoglig mykologi och patologi vid SLU, försvarade fredagen den 25 januari 2002 kl. 9.15 sin doktorsavhandling Responses of Ectomycorrhizal Fungi to Changes in Carbon and Nutrient Availability.
Mer information: Petra Fransson, 018-67 27 97 E-post: Petra.Fransson@mykopat.slu.se
Pressbilder hittar Du på: http://www.slu.se/aktuellt/pressbilder/index.html
Läs mer i Fakta Skog nummer 3/2001: http://www.slu.se/forskning/fakta/faktaskog/index.html
—
