Artikel från Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Den här artikeln bygger på ett pressmeddelande. Läs om hur redaktionen jobbar.

12 december 2001

Skogen kan dämpa växthuseffekten i ett varmare klimat

Om marktemperaturen ökar i granskog tar träden upp mer kol än vad marken avger. Om klimatet blir varmare tar därför skogen troligtvis upp ännu mer kol än idag, och dämpar därmed växthuseffekten. Det visar SLU-forskaren Monika Strömgren, som anser att dagens klimatmodeller överdriverekosystemens utsläpp av koldioxid.

Jordens medeltemperatur har ökat med drygt en halv grad under det senaste seklet, och förväntas öka med 1,4-5,8 °C fram till år 2100. Den så kallade växthuseffekten anses bland annat bero på en förhöjd koldioxidhalt i atmosfären. Ett ekosystem, såsom en skog eller äng, tar upp koldioxid för att använda i tillväxt (fotosyntes), och avger koldioxid vid underhåll och nedbrytning (respiration).
Skillnaden mellan kolflödena bestämmer om ekosystemet har ett
nettoupptag och är en sänka, eller avger kol och är en
kolkälla.

För att studera hur en framtida klimatförändring påverkar
kolflödena har Monika Strömgren vid SLU sedan år 1995 höjt
marktemperaturen med fem grader i en granskog. På sex år
fördubblades skogens virkesproduktion, och mest ökade tillväxten under vår och försommar. Vanligtvis gör frusen mark och vinterskadade barr att träden inte kan använda solljuset fullt ut under dessa årstider. En annan orsak till att granarna växte bättre är att värmen orsakade en ökad markmineralisering av kväve. På uppvärmd mark har träden bundit 50 kilo mer kväve.

Respiration i mark, från exempelvis rötter och svampar, utgör
den största delen av ett ekosystems totala respiration. Eftersom respirationen ökar med temperaturen, kan markens bidrag öka med 50-80 procent i och med en framtida klimatförändring.
Kontinuerliga mätningar på uppvärmda ytor i Flakaliden, Vindeln, visar dock att markrespirationen inte ökar signifikant. Det kan bero på att rötter, svampmycel (mykorhizza) och/eller mikrober anpassar sig till en ökad temperatur. Dagens klimatmodeller räknar inte med
en sådan utveckling, och överskattar därför troligtvis
koldioxidutsläppen från ekosystemen. Varför respirationen inte
ökar kräver emellertid fortsatt forskning.

Under våren är respirationen som väntat högre på uppvärmd
mark än på frusen. Den förlängda vegetationsperioden gör att
markrespirationen totalt ökar med 10-30 procent varje år.
Förändringarna i fotosyntes och respiration leder dock sammantaget till att granskog tar upp mer kol än vad den
avger.

Jägmästare Monika Strömgren, institutionen för skoglig
produktionsekologi, SLU, försvarar torsdagen den 13 december sin avhandling Soil-Surface CO2 Flux and Growth in a
Boreal Norway Spruce Stand. Effects of soil warming and
nutrition. 

Mer information: Monika Strömgren, 018-67 25 25 E-post:

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera