11 april 2001

Omvärderad kunskapssyn- trädgårdsprofiler som exempel

Dagens kunskapssyn är starkt färgad av den moderna naturvetenskapen, varsinflytande alltsedan upplysningstiden har vuxit sig allt starkare.- Men det är en mycket liten del av forskningen som kan betraktas somvärderingsfri, framhåller landskapsarkitekt Eva Gustavsson i sin avhandlingvid SLU.Två svenska trädgårdsprofiler, Ulla Molin och Gösta Reuterswärd, deraslivsgärning och tänkande i samband med trädgårdsskapandet, finns med somseparata delar i avhandlingen.- Syftet med dessa biografier är att de ska tjäna som exempel på ett sättatt forska, där faktabaserade uppgifter sätts in i ett estetiskt och etisktsammanhang.


Landskapsarkitekt Eva Gustavssons avhandling kan vid en första anblick
synas handla om skönheten i våra trädgårdar. Det är riktigt att de
estetiska problemställningarna också har sin fått sin tillämpning i en
studie av två av landet mest välkända trädgårdsprofiler under 1900-talet. I
tolkningen av Ulla Molins och Gösta Reuterswärds idealbilder för trädgård
belyses frågor om dessa personers estetiska föreställningsvärldar.

Den syn på estetiken som här presenteras har dock inte begränsats till det
som normalt brukar uppfattas som vackert eller skönt. Avhandlingens syfte
har varit bredare än så. Eva Gustavsson har på ett mer generellt plan
önskat inbjuda till ett kritiskt förhållningssätt till mycket av den
forskning om praktiken, som genom sin koncentration på skenbart objektiva
fakta värjer sig för frågor som har med värderingar att göra. Eftersom de
flesta svaren på en forskningsfråga måste kunna sättas in i någon form av
samhälleligt sammanhang, blir konsekvenserna av ett sådant resonemang att
det är en mycket liten del av den naturvetenskapliga forskningen som kan
betraktas som värderingsfri.

Genom sin anknytning till den forskningsinriktning som benämnes
humanvetenskaplig handlingsteori har de etiska frågorna kommit att stå i
centrum för denna avhandling. Denna forsknings grundsyn är att etik är
något som förlorar sin mening så snart som den inte kan
situationsrelateras. En meningsfull etisk hållning är något som hör samman
med personligt övervägande, vare sig det sker privat eller inom yrket.
Förhållningssättet till etiken kan därmed inte begränsas till den
moraluppfattning som i yrkesmässiga sammanhang har mynnat ut i ett antal
yrkesetiska regler. En fokusering på de situationsanpassade uttrycken leder
i denna avhandling vidare till en uppfattning som knyter an till den vida
syn på estetiken och konsten som var vanlig under det antika Grekland och
som alltsedan upplysningstiden har fått ge vika för den alltmer rationella
vetenskapssynen.

Idag finns ett behov att omvärdera många gängse uppfattningar om
forskningen. Röster höjs för en ökad andel humaniora inom såväl forskning
som utbildning. Därmed finns det också anledning att granska vad man
egentligen menar med detta begrepp. Att ta humaniora på allvar innebär,
enligt Eva Gustavsson, att mycket av den samhällsanknutna forskning som
uppstått ur ett behov av att konstatera fakta måste omvärderas i grunden.
Den diskussion om mänskliga motiv, övertygelser och drivkrafter som i denna
avhandling har koncentrerats till idealen bakom två personers
trädgårdsskapande borde därmed kunna visa på paralleller till hur humaniora
skulle kunna tillämpas inom många andra praktiskt inriktade
verksamhetsområden.

Landskapsarkitekt Eva Gustavsson, institutionen för landskapsplanering
Alnarp, SLU, försvarade fredagen den 6 april 2001 sin doktorsavhandling med titeln Trädgårdsideal och kunskapssyn. En studie av meningens uttryck med exempel från Gösta Reuterswärds och Ulla Molins skapande handling.

För mer information, kontakta Eva.Gustavsson@lpal.slu.se, 040-41 54 14.

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera