Forskning om natur & teknik
Hur blir djur vänner? Kan tomater skrika? Hur jobbar molekylerna i en solcell? Forskning om natur och teknik undersöker allt från den minsta partikel till svarta hål i rymden.
-
Dvärgstjärnor kan vittna om kollision i Vintergatans galax
Astronomen Anna Árnadóttir vid Lunds universitet har studerat dvärgstjärnor i vår galax, Vintergatan.
-
Meteoritkratrar visar 460 miljoner år gammalt djurliv
Under tidsperioden ordovicium slog stora meteoriter ner i det hav som täckte dagens Sverige. Områdenas fauna utplånades och så småningom bildades nya ekosystem. Paleontologen Åsa Frisk har studerat två av kratrarna och visar i sin avhandling hur djur som...
-
Hormonstudier banar väg för träd med snabbare tillväxt
Nu är det bevisat att träd använder gasen etylen för att styra vedtillväxten. Jonathan Love från SLU berättar i sin avhandling om den genetiska bakgrunden till denna mekanism och om helt nya möjligheter att förädla fram snabbväxande träd...
-
Ökad avverkning minskar skogens upptag av växthusgaser
Om Sverige ökar sin avverkning avsevärt kommer skogarna att fånga mindre växthusgaser. Det är en av slutsatserna i den utredning om växthusgasflöden i skog och mark som SLU (Sveriges lantbruksuniversitet) lämnar till regeringen i dag, som ett underlag...
-
Attityderna till rovdjuren i Sverige har ändrats
Björnens popularitet har minskat under de senaste fem åren och närmar sig samma nivåer som för vargen. Det visar den undersökning som forskare från Institutionen för Vilt, fisk och miljö vid SLU har gjort. Undersökningen, som skickats ut till drygt...
-
Intern klocka styr stamcellers liv
En hittills okänd funktion som reglerar hur stamceller tillverkar olika typer av celler vid olika tidpunkter har upptäckts av forskare vid Linköpings universitet. Resultaten ger ny kunskap som krävs för att stamceller ska kunna användas i behandling och reparation av...
-
Ruvande fiskar suger näringen ur sina egna barn
Hos tångsnällan vårdar hannen parets avkommor. Förutom de han suger näringen ur förstås. Upptäckten av tångsnällans faderskannibalism ger eko i forskarvärlden.
-
Grönsaksfibrer ger maten ny karaktär
Genom att modifiera fibrer från frukt och grönsaker går det att påverka konsistensen och smaken på korv, köttbullar, hamburgare och annan färdigmat. Och en korv med fibrer smakar lika bra som korv utan fibrer. Det framkommer i en ny avhandling från Lunds...
-
Svensk växthusodling läcker bekämpningsmedel
Växthus har ofta ansetts vara slutna miljöer. Men SLU har i miljöövervakningen hittat rester av bekämpningsmedel i vattendrag i närheten av växthusodlingar.
-
Sjöarnas koldioxidutsläpp kan vara större än väntat
Koldioxidhalterna i sjöar visar stor variation och koldioxidutsläppen är kanske större än väntat. Det visar ny forskning vid Umeå universitet, som Jan Åberg publicerat i sin doktorsavhandling.
-
Sverige gammal granne med Amazonas
Sverige har legat bredvid Amazonas under ca en miljard år visar nya forskningsrön från Naturhistoriska riksmuseet. Sveriges berggrund är till stor del från den tiden och forskningsresultaten kan ge ledtrådar om var nya malmfyndigheter finns.
-
Döva får hjälp att ”höra” med huden
En apparat som omvandlar ljud till vibrationer gör det möjligt för personer med dövblindhet och grav hörselskada att uppfatta och känna igen ljud med huden. Metoden, som även kan anpassas till spädbarn, har utvecklats av teknikforskaren Parivash Ranjbar vid...
-
Braxen och björkna – lika men ändå olika
Braxen och björkna bryter mot det biologiska artbegreppet när de parar sig med varandra och får fertila avkommor. Men det nära umgänget verkar inte ge upphov till bildandet av en någon ny art. Det visar biologen Marnie Demandt i sin avhandling som hon lägger fram...
-
Intelligenta robotar på väg ut i arbetslivet
Forskare vid Mälardalens högskola har utvecklat ett program som gör att människor kan kommunicera med robotar genom att prata med dem eller ge dem skriftliga instruktioner. Nu efterlyses industripartners som vill testa de intelligenta robotarna ute på den egna...
-
Havsfåglar gynnas av mer skarpsill i Östersjön
Ökad mängd skarpsill i Östersjön framställs oftast som enbart negativt – det är ett tecken på att torken minskar i Östersjön och innebär också sämre kvalitet på havsfåglarnas föda. Men mer skarpsill ger tvärtom...
-
Mer ansvar läggs på eleverna i matematikundervisningen
Elever tar allt större ansvar för sin egen matematikundervisning. I första hand handlar det om hur och när uppgifterna ska utföras. Däremot saknas ofta det eftersträvade inflytandet över innehållet i undervisningen. Det visar Lili-Ann Kling Sackerud,...