Forskning om miljö & klimat

Att skydda områden till havs ger många fördelar, som bättre upptag av koldioxid. Det är också bra för kuster, bevarar biologisk mångfald och ökar överlevnadschanserna för djur, vilket bland annat gynnar fiskare.

Klimatförändringarna får havsistäcket i Arktis att smälta bort. När polarhavet förlorar locket av is ökar koldioxidupptaget och havet blir surare vilket påverkar livet i havet. Det framgår av en ny studie.

Vattnet som släpps ut från fartygens avgasreningssystem, den så kallade skrubbern, står för upp till nio procent av vissa cancerframkallande och miljöskadliga ämnen som släpps ut i Östersjön.

Utsläpp från olika tider och händelser syns i Östersjöns bottensediment, som cesium från Tjernobylkatastrofen. Det framgår av en avhandling. Och forskaren bakom den höjer ett varningens finger: Var försiktiga vid insatser för att rädda...

Genom att ställa om till flexibla energisystem där fjärrvärmesystem, elsystem och industri samverkar kan problemet med ojämnt energiflöde från vindkraft delvis lösas visar forskning från Linköpings universitet.

Grundvatten från smältande permafrost kan forsla växthusgaser till sjöar och spä på klimatförändringarna. Och mängderna kommer att öka, enligt forskare.

Män har överlag en mer negativ klimatpåverkan än kvinnor har. Män kör mer bil och äter mer kött medan kvinnor är mer intresserade av klimatfrågor. Varför? Svar ges i ny forskningsrapport.

Metangasen från Nord Stream-ledningarna påverkar havet. Men för de globala klimatförändringarna spelar utsläppet sannolikt en liten roll, enligt forskaren Volker Brüchert vid Stockholms universitet.

Bara en bråkdel av den yta som renar har rätt att beta på, 4 procent, är helt orörd. Resten av renbeteslandet är påverkat av olika typer av markanvändning som turism, skogsbruk, vägar och järnvägar men också gruvor och vindkraftparker.

Naturliga kolsänkor som hav och skogar är mer sårbara än många trott. Kolsänkorna kan till och med börja släppa ut koldioxid.

Gasläckan i Östersjön, nära Bornholm, kan bli ödesdigert för havslivet. Det menar forskaren Thomas Dahlgren som har studerat vilka effekter utsläpp har på bland annat fisk.

Regnskogen är en viktig kolsänka – men förmågan att lagra kol kan minska hos vissa trädarter till följd av högre temperaturer. Det visar en avhandling från Göteborgs universitet.

Genom att genetiskt modifiera lignin, som finns i växters cellväggar, kan vi skapa växter som tål torka bättre. Resultaten skulle kunna användas inom både jord- och skogsbruk för att hantera framtida klimatutmaningar.

Klimatdebatten under valrörelsen höll en låg kvalitet, hävdar klimatpolitikforskaren Matilda Miljand. Mycket fokus hamnade på skenande energipriser.

Föda till boskap och fiskodlingar blir föda till människor istället. På så sätt kan upp till en miljard människor få mer mat i magen, enligt studie.

Sänker hela Europa skatten på bensin och diesel kommer efterfrågan att öka vilket gör de ryska oljebolag rikare. Det kan finnas andra sätt att stötta pressade konsumenter, enligt forskare.