Forskning om miljö & klimat
Hur påverkar klimatförändringarna planeten? Här hittar du forskning om miljögifter, konsumtion, extremväder och biologisk mångfald – allt som rör marken, haven, molnen och de smältande isarna i Arktis.
-
När blir det grönt att flyga igen?
Om 25-30 år går det att flyga med gott samvete igen, menar forskare som utvecklar biobränslen för svensk luftfart. Men vi kommer att flyga mer sällan, och med större hål i reskassan.
-
Skogsbruk utan kalhyggen – därför tvekar skogsägarna
Det finns alternativ till kalhyggen när man avverkar skog, men många vågar sig inte på dem. Här är skälen till att skogsaktörer tvekar, enligt forskning från Lunds universitet.
-
Snabb ökning av uppvärmningen i Europa
Uppvärmningen i Europa under sommarhalvåret går betydligt snabbare än temperaturökningen för jorden som helhet. Utsläpp av växthusgaser innebär att klimatet också blivit torrare, framför allt i södra Europa. Utvecklingen innebär en...
-
Stressade träd ändrar doft
En förändrad doft från träden i skogen kan vara ett tecken på att träden är stressade av klimatförändringar, enligt forskning från Lunds universitet.
-
Svenska gamla skogar försvinner – kan vara minne blott om 50 år
Med nuvarande skövlingstakt kommer Sveriges sista naturliga och oskyddade skogar att vara borta om 50 år, enligt en svensk studie. – Det går galet fort, säger Anders Ahlström, naturgeografiforskare vid Lunds universitet.
-
Den ovanliga moharen skiljer sig rejält från släktingarna
Den ovanliga moharen som skuttar omkring i södra Sverige har en blågrå vinterpäls. Men det är inte bara utseendet som skiljer den från resten av släkten. Jämfört med skogsharen tycks den ha invandrat tidigare till Sverige – och från ett annat...
-
Bättre mätmetoder krävs för att klara klimatmålen
För att begränsa den globala uppvärmningen måste utsläppen av växthusgaser minska. Men forskare ser nu stora brister i mätmetoderna som används för övervakning av utsläpp och åtgärder. Främst behövs bättre metoder...
-
Gröna matuppfinningar – hur miljösmarta är de egentligen?
Växtbaserade substitut till animaliska livsmedel, vertikala odlingar och hemkörning av mat. På matområdet finns en rad innovationer som framställs som miljösmarta och hållbara. Men är de verkligen det? Det finns tveksamheter och stora kunskapsluckor, enligt...
-
FN:s klimattoppmöte COP27 – det här pratar man om
Klimatfinansiering för utvecklingsländer, ersättning för klimatrelaterade skador och den globala översynen. Markku Rummukainen, professor i klimatologi berättar om de viktigaste diskussionerna under FN:s klimattoppmöte 6-18 november.
-
Vem betalar klimatskadorna? Het fråga på FN:s klimattoppmöte
Frågan om kompensation för klimatskador har seglat upp som en av COP27-mötets allra viktigaste. Fattigare länder och civilsamhället vill att frågan ska inkluderas på den formella agendan och kräver svar: vem ska betala?
-
Mer denguefeber och malaria i Europa när värmen ökar
Denguefeber och malaria kommer spridas allt mer i Europa. Det är bara ett par exempel, av många, på hur förbränning av fossila bränslen och ett varmare klimat slår mot människors hälsa.
-
Så blir livet i staden om vi når klimatmålen
Växter och solpaneler på taken. Fler fruktträd, dammar och kanaler. Mindre plats för bilar och mer plats för umgänge. Så kan städerna te sig i framtiden om vi når klimatmålen, enligt forskare vid Lunds universitet.
-
Så kan björkarna i skogen trivas och bli fler
Björkar slår gärna rot på öppna ytor efter avverkningar eller bränder, men det finns även annat som kan få dem att trivas. En avhandling lyfter nu fram hur mängden björk kan öka i de svenska skogarna.
-
Människan överlever artdöden – i en ful och tråkig värld
En miljon arter är hotade. Men människan överlever även om sjätte massutdöendet blir ett faktum, menar forskare. Liksom kackerlackor, kråkfåglar och råttor.
-
Hårt tryck på sillen i Östersjön redan på 1200-talet
Sill var tidigt var en handelsvara som exporterades långa sträckor. Och sillbestånd i Östersjön kan ha överfiskats redan på 1200-talet, enligt dna-analyser av gamla fiskben.
-
Djur i fjällsjöar justerar dieten efter klimatet
Det varmare klimatet märks tydligt i fjällvärlden. Ett exempel är fjällsjöarna, som blir mer näringsfattiga. Men en del av sjöarnas djur verkar bra på att anpassa sig till olika slags klimat. Det visar bottensediment som har lagrats i sjöarna under...