Forskning om hälsa & medicin

Många med typ 2-diabetes riskerar att drabbas av fettlever som kan leda till mycket allvarliga leversjukdomar. Idag finns inget läkemedel, men forskare kan nu visa att en antikropp som blockerar ett protein kan bli ett framtida behandlingsalternativ.

Hur mycket vatten behöver vi dricka för att vi ska hålla oss friska? Vilken effekt får olika dieter på ämnesomsättningen? Studier av olika hormoner i kroppen kan bidra till att utveckla mer individanpassade behandlingar och kostråd för att minska risken...

Nästan en av fem elitidrottare har drabbats av depressions- eller ångestsymtom. Många har också upplevt att dåligt mående påverkat vardagen. Det visar en avhandling som undersökt psykisk ohälsa bland svenska idrottare på landslagsnivå.

Forskare har tagit fram ett DNA-pass för att kunna individanpassa läkemedelsdoser. Om en genetisk analys görs före behandling kan biverkningarna minska med 30 procent, visar en studie.

Forskare undersöker om en viss typ av immunterapi kan fungera som behandling för äggstockscancer. En studie där möss har behandlats med CAR-T-celler visar lovande resultat.

Tre faktorer är avgörande för att upptäcka autism, visar forskning. Tillsammans leder de till ett beteende som uppfyller kriterierna för en autismdiagnos. De kan också förklara varför autism är så olika.

Forskare har tagit fram en metod för att på nanonivå kunna se var i cellerna ett läkemedel hamnar, och hur molekylerna beter sig. Tekniken gör det möjligt att på sikt utveckla nya läkemedel och skräddarsydda behandlingar.

Forskare har tagit fram en ny prognosmetod som fungerar som en markör för tjocktarmscancer och flera andra tumörsjukdomar. Metoden, som bygger på en kombination av immunceller, kan också användas för att förutsäga behandlingsresultat vid immunterapi.

Risken att drabbas av den allvarliga ätstörningen arfid kan till nästan 80 procent förklaras av genetiska faktorer. Det visar en tvillingstudie vid Karolinska institutet.

Forskare vid Chalmers har tagit fram en sprej som kan döda farliga bakterier och även förebygga infektioner. Förhoppningen är sprejen ska bidra till att bromsa utvecklingen av antibiotikaresistens.

Betablockerare används främst för att behandla hjärtsjukdomar och högt blodtryck. Men medicineringen tycks också dämpa aggressivitet och minska risken för våldsbrott. Det visar en studie från Karolinska institutet.

Många lider av akut och långvarig smärta i käkarna. Särskilt drabbade är kvinnor. Behandlingen av käkproblemen är redan idag en utmaning för allmäntandvården, men kan bli ännu större i framtiden.

Förekomsten av övervikt och fetma hos tre- och fyraåringar ökade under pandemin, särskilt i utsatta områden. Det visar en studie på drygt 25 000 barn i tre svenska regioner.

Forskare har sett hur en viss typ av protein rör sig för att vårt DNA ska kopieras. Upptäckten kan bidra till ökad förståelse av hur gener för antibiotikaresistens sprids mellan bakterier.

Det kemiska stridsmedlet senapsgas orsakar skador på syn, hud och andning. Men tre decennier efter gasattacken mot staden Halabja vittnar kurdiska överlevare främst om depressioner och lägre livskvalitet.

Betydligt färre operationer, minskat behov av röntgenundersökningar och kortare tid med gips för patienterna. Det är resultatet av tydliga behandlingsrutiner vid fotledsfrakturer, visar en avhandling vid Göteborgs universitet.