Psykisk ohälsa 30 år efter giftgasattack mot kurdisk stad

25 januari 2023
Artikel från Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet
Ämne: Hälsa & medicin

Det kemiska stridsmedlet senapsgas orsakar skador på syn, hud och andning. Men tre decennier efter gasattacken mot staden Halabja vittnar kurdiska överlevare främst om depressioner och lägre livskvalitet.

Med kriget i Ukraina har hoten om att utveckla och använda bland annat kemiska vapen ökat. Även svenska försvarsmyndigheter har lyft frågan och behovet av att öka landets förmåga att möta händelser som omfattar kemisk krigföring.

Forskare på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet har studerat en grupp med 18 personer som är bosatta i Sverige. De överlevde den svåra gasattacken mot kurdiska Halabja i Irak 1988, då cirka 5 000 personer dog och ännu fler skadades.

Syftet med studien var att undersöka långsiktig påverkan på livskvalitet och graden av depression 30 år efter exponeringen för senapsgas, när deltagarna var i genomsnitt cirka 50 år gamla. I studien ingår även en köns- och åldersmatchad kontrollgrupp med 30 personer som inte har utsatts för giftgasen.

Fakta om senapsgas

Senapsgas är ett kemiskt stridsmedel. Exponering sker främst via ögon, hud och inandning. Ögonen reagerar först med irritation, smärta och i svåra fall tillfällig blindhet.

Symtom i luftvägar ger svårigheter att andas, och utsatt hud kan få brännskadeliknande skador. Även benmärg, centrala nervsystemet och magtarmkanalen kan påverkas.

Att utveckla, producera, lagra och använda senapsgas och andra kemiska massförstörelsevapen är förbjudet enligt kemvapenkonventionen.

Källa: Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI

Resultaten från studien visar att gruppen som exponerats för senapsgas hade signifikant lägre livskvalitet än kontrollgruppen.

Överlevarna från gasattacken hade också i högre utsträckning depressiva symtom. Snittvärdet i gruppen motsvarade medelsvår depression.

Psykisk ohälsa värre än fysiska skador

Sammantaget rapporterade deltagarna i den exponerade gruppen sämre psykiskt än fysiskt välbefinnande, trots att de även hade kroniska lungkomplikationer. Gruppens resultat visade inga könsrelaterade skillnader rörande livskvalitet eller grad av depression.

– Fynden tyder på att de som exponerats för senapsgas kan behöva tidig identifiering av psykiska sjukdomar och mer stöd för att främja livskvaliteten. Det är viktigt med ökad klinisk kunskap på området, och riktlinjer och förhållningssätt för att kunna bedöma och svara upp mot de exponerade gruppernas behov, säger forskaren Faraidoun Moradi på Sahlgrenska akademin.

Studie:

The impact of sulfur mustard on quality of life and mental health in Kurdish survivors in Sweden, thirty years after exposure, Health and Quality of Life Outcomes.

Kontakt:

Faraidoun Moradi, doktorand inom arbets- och miljömedicin på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet och specialist i allmänmedicin, moradi.faraidoun@gu.se