Cassini hette den rymdfarkost som färdades genom Saturnus ringar i jakt på ny kunskap om planeten och dess atmosfär. Cassini kraschade in i Saturnus gasmassor i september i år. Nu kommer mätresultat från det svenskutvecklade mätinstrumentet som fanns ombord under farkostens drygt två decennier långa resa.
Trots frånvaron av en magnetisk dipol liknande jordens, är Mars atmosfär väl skyddad från solvindens effekter på jonutflödet från planeten. Det visar mätningar från det svenskledda partikelinstrumentet ASPERA-3, som finns på rymdsonden Mars Express.
Den övre delen av atmosfären på Saturnus måne Titan innehåller organiska molekyler och stoftkorn. Med hjälp av instrument ombord på rymdfarkosten Cassini har Uppsalaforskaren Oleg Shebanits studerat hur dessa ämnen bildas, vilket kan ge nya pusselbitar till frågan om livets uppkomst.
Efter två årtionden i rymden närmar sig NASA rymdfarkost Cassini slutet på sin resa. Idag vid 13-tiden tar raketbränslet slut och operatörerna styr medvetet Cassini rakt in i Saturnus gasmassor för förintelse. Detta för att säkra att Saturnus månar förblir orörda för framtida utforskning. Med på farkosten finns en svenskbyggd langmuirsond som mäter in i sista sekund.
Rymdfarkosten Cassini finns nu i en bana som för den rakt igenom det lilla gapet som finns mellan den innersta av Saturnus synliga ringar, och samtidigt mycket nära planeten Saturnus. En uppvisning i precisionsnavigering av den Amerikanska rymdstyrelsen NASA. Ett svenskbyggt instrument finns ombord och ska mäta in till sista sekunden i Saturnus atmosfär innan Cassini brinner upp i gasjättens molnmassor.
Mars Express var den första europeiska rymdsonden till en annan planet 2003. Den europeiska rymdorganisationen, ESA, har beslutat att rymdprojektet ska drivas vidare år 2017 och 2018. Ombord på rymdsonden finns det svenska satellitinstrumentet ASPERA-3 som undersöker den röda planetens atmosfär.
Det finns atmosfäriska fenomen som endast uppkommer över Arktis och Antarktis, till exempel sommarfenomenet nattlysande moln på 85 kilometers höjd. För att studera dessa atmosfäriska specialeffekter har Institutet för rymdfysik, IRF, etablerat två atmosfäranläggningar: ESRAD och MARA. Radarparet används för att studera vindar, turbulens och lagerstruktur i atmosfären.
Det finns krusningar eller ytvågor, som rör sig längs med chockvågor i rymden. Dessa krusningar kan påverka uppvärmningen av plasma och kan hjälpa till att accelerera partiklar. Det visar forskare vid Institutet för rymdfysik i Uppsala som använt mätningar från NASA:s MMS (Magnetospheric MultiScale)-satelliter i en studie.
Fyra nya satelliter som flyger i formation har börjat lösa gåtan med vad som egentligen händer i gränsskikten i rymden mellan kolliderande magnetfält där laddade partiklar kan accelerera till mycket höga energier. Under veckan 13-17 juni samlas drygt hundra forskare från Europa och USA i Uppsala för att diskutera de första resultaten.
Himlakroppar i vårt solsystem har stora hav under sina isiga ytor, där liv skulle kunna uppstå och frodas. Detta framgår i en avhandling av Jesper Lindkvist, doktorand vid Institutet för rymdfysik och Umeå universitet.
Det blir franska Airbus som får bygga Europas nästa stora rymdfarkost JUICE (JUpiter ICy moons Explorer), som skickas till jätteplaneten Jupiter och dess isiga månar. Två av de tio vetenskapliga instrumenten ombord kommer från Sverige.
I en artikel i tidskriften Science visar en internationell forskargrupp ledd från Institutet för rymdfysik i Kiruna vad som händer då en magnetosfär håller på att bildas kring kometen 67P/Churyumov-Gerasimenko. Resultaten bygger på mätdata som samlats in av kometjägaren Rosetta.
Forskare från Österrike och Sverige presenterar i tidskriften Science en förklaring till gasmoln vid planeter kring andra stjärnor. Under de senaste åren har mer än tusen planeter kring andra stjärnor upptäckts. En del av planeterna passerar framför stjärnan. Man kan då få information om planetens atmosfär genom att observera hur den absorberar stjärnans ljus.
På söndag den 19 oktober klockan 20:27 passerar en komet nära Mars. Samtidigt finns det svenska instrumentet ASPERA-3 ombord på den europeiska satelliten Mars Express på plats vid Mars för att göra mätningar. Kometen Siding Spring kommer att passera planeten Mars på ett avstånd av endast 140 000 km, ungefär en tredjedel av avståndet från jorden till månen.
Rymden är inte tom. Från solen blåser en vind med laddade partiklar och magnetfält. Ibland kan den här solvinden ta sig igenom jordens magnetfält. Forskare vid Institutet för rymdfysik, IRF, i Uppsala har nu svar på en av frågorna om hur detta egentligen går till.
Shahab Fatemi, doktorand vid Institutet för rymdfysik (IRF) i Kiruna, presenterar nya rön om hur solvinden blåser kring månen.
Shahab Fatemi, doktorand vid Institutet för rymdfysik (IRF) i Kiruna, presenterar nya rön om hur solvinden blåser kring månen. Från solen strömmar laddade partiklar ut i solsystemet — den s k solvinden. När solvinden träffar på månen kommer den i direkt kontakt med ytan eftersom månen saknar en tät atmosfär. En stor del av solvinden absorberas av månens yta, men en del reflekteras vid ytan och en del ändrar riktning p g a magnetiska fält. Månen har lokala magnetfält från berggrunden.
År 2016 kommer den ryska rymdfarkosten Luna-glob att landa på månens yta. Ombord finns det första svensktillverkade instrumentet som ska landa på en annan planet.
Fredag den 22 november 2013, (kl. 13:02 svensk tid) skickas de tre satelliterna i Swarm-projektet upp från Plesetsk i Ryssland. Svenska rymdfysiker från Institutet för rymdfysik, IRF, bidrar med ett instrument till samtliga satelliter. Svenskarna ska studera elektriska fält och strömmar, bland annat i områden nära norrskenet.
När solvinden växelverkar med jordens magnetosfär uppstår komplicerade plasmaprocesser som resulterar i att vi kan se norrsken på himlen. I en avhandling presenterar Katarina Axelsson, doktorand vid Institutet för rymdfysik i Kiruna, resultat från optiska norrskensobservationer, både markbaserade och satellitburna.