Att solvindar kan ge norrsken och störningar vet vi. Men nu har ett team av forskare, för första gången, lyckats mäta hur det faktiskt går till när elektriska strömmar begränsas i rymden.
Nästa år flyger en rymdfarkost till Jupiter för att utforska förutsättningar för liv på planetens omgivande månar. Ombord finns ett partikelinstrument som ska mäta joner och elektroner i Jupitersystemet. Utvecklingen av instrumentet presenteras nu i en avhandling.
Svenska partikelsensorer ska mäta partiklar omkring Jupiter och dess tre isiga månar Europa, Callisto och Ganymedes. Forskare hoppas att mätningarna ska ge svar på om det finns förutsättningar till liv under de frusna hav som finns på månarna.
Norrsken är tidigare känt inte bara från jorden utan också från andra planeter, till exempel Jupiter och Mars, och även några månar i solsystemet. Men nya mätningar visar att det går att skåda norrsken även från en komet.
Svenskt instrument är på väg till rymdfarkosten JUICE, för att undersöka Jupiters måne Ganymedes. Syftet är att mäta elektriska och magnetiska fält för att kartlägga Ganymedes oceaner under dess djupfrysta istäcke.
Rymdforskare har spårat den skruvade radiostrålningen från det berömda svarta hålet i galaxen M87. Den skruvade strålningen kan avslöja unika egenskaper hos svarta hål.
Utflöde av syre från jordens atmosfär ökar med kraftiga solvindar. Under så kallade magnetiska stormar kan jonutflödet öka nästan 100 gånger jämfört med lugna förhållanden.
År 2028 skickas en rymdfarkost iväg för att jaga ifatt en komet eller interstellär himlakropp som ännu inte är upptäckt. Aldrig tidigare har en komet studerats som inte hettats upp nära solen och därmed är i sitt ursprungliga tillstånd.
Chockvågor i plasma kan vara oerhört energetiska fenomen som återfinns överallt i universum. Rymden kring jorden utgör ett unikt laboratorium där vi kan studera hur chockvågor i plasma fungerar i detalj.
Den 3 januari 03.26 svensk tid landade den kinesiska rymdsonden Chang’E-4 på månens baksida. Nu väntar en spännande tid för forskarna vid Institutet för rymdfysik, IRF, som har utvecklat ett av instrumenten ombord. Det svenska instrumentet ska utforska hur strömmen av laddade partiklar från solen växelverkar med månytan.
När den kinesiska rymdsonden Chang’e 4 lyfter till månen för att utforska dess baksida, finns ett svenskt instrument ombord från Institutet för rymdfysik, IRF. Rymdsonden ska landa 2019, 50 år efter att Neil Armstrong tog de första berömda stegen på månen.
Elin Eriksson, doktorand vid IRF och Uppsala universitet har studerat hur elektroner accelereras i rymden runt jorden, och förklarar varför hon valt att fokusera på just detta:
– Om vi förstår vad som händer i rymden runt jorden kan vi försöka förstå områden vi inte kan skicka en satellit till, säger hon.
Tidig morgon den 20 oktober, 03:45 svensk tid, åker den europeiska och japanska rymdfarkosten BepiColombo iväg från Kourou i Franska Guiana, för att utforska Merkurius och dess magnetosfär.
Rymdfarkosten Rosetta följde kometen 67P/Churyumov-Gerasimenko när den rundade solen. Mätningar från farkosten hjälpte forskare från Institutet för rymdfysik, IRF, att beskriva hur solvinden – det ständiga flödet av laddade partiklar som solen skickar ut i rymden – växelverkade med kometen.
Cassini hette den rymdfarkost som färdades genom Saturnus ringar i jakt på ny kunskap om planeten och dess atmosfär. Cassini kraschade in i Saturnus gasmassor i september i år. Nu kommer mätresultat från det svenskutvecklade mätinstrumentet som fanns ombord under farkostens drygt två decennier långa resa.
Trots frånvaron av en magnetisk dipol liknande jordens, är Mars atmosfär väl skyddad från solvindens effekter på jonutflödet från planeten. Det visar mätningar från det svenskledda partikelinstrumentet ASPERA-3, som finns på rymdsonden Mars Express.
Den övre delen av atmosfären på Saturnus måne Titan innehåller organiska molekyler och stoftkorn. Med hjälp av instrument ombord på rymdfarkosten Cassini har Uppsalaforskaren Oleg Shebanits studerat hur dessa ämnen bildas, vilket kan ge nya pusselbitar till frågan om livets uppkomst.
Efter två årtionden i rymden närmar sig NASA rymdfarkost Cassini slutet på sin resa. Idag vid 13-tiden tar raketbränslet slut och operatörerna styr medvetet Cassini rakt in i Saturnus gasmassor för förintelse. Detta för att säkra att Saturnus månar förblir orörda för framtida utforskning. Med på farkosten finns en svenskbyggd langmuirsond som mäter in i sista sekund.
Rymdfarkosten Cassini finns nu i en bana som för den rakt igenom det lilla gapet som finns mellan den innersta av Saturnus synliga ringar, och samtidigt mycket nära planeten Saturnus. En uppvisning i precisionsnavigering av den Amerikanska rymdstyrelsen NASA. Ett svenskbyggt instrument finns ombord och ska mäta in till sista sekunden i Saturnus atmosfär innan Cassini brinner upp i gasjättens molnmassor.
Mars Express var den första europeiska rymdsonden till en annan planet 2003. Den europeiska rymdorganisationen, ESA, har beslutat att rymdprojektet ska drivas vidare år 2017 och 2018. Ombord på rymdsonden finns det svenska satellitinstrumentet ASPERA-3 som undersöker den röda planetens atmosfär.
