Tema

Svenskt instrument har landat på månen

Den 3 januari 03.26 svensk tid landade den kinesiska rymdsonden Chang’E-4 på månens baksida. Nu väntar en spännande tid för forskarna vid Institutet för rymdfysik, IRF, som har utvecklat ett av instrumenten ombord. Det svenska instrumentet ska utforska hur strömmen av laddade partiklar från solen växelverkar med månytan.

Natur & teknik

Så får elektroner energi runt jorden

Elin Eriksson, doktorand vid IRF och Uppsala universitet har studerat hur elektroner accelereras i rymden runt jorden, och förklarar varför hon valt att fokusera på just detta:
– Om vi förstår vad som händer i rymden runt jorden kan vi försöka förstå områden vi inte kan skicka en satellit till, säger hon.

Natur & teknik

Så skapas en magnetosfär

Rymdfarkosten Rosetta följde kometen 67P/Churyumov-Gerasimenko när den rundade solen. Mätningar från farkosten hjälpte forskare från Institutet för rymdfysik, IRF, att beskriva hur solvinden – det ständiga flödet av laddade partiklar som solen skickar ut i rymden – växelverkade med kometen.

Natur & teknik

Dags att ta farväl till rymdfarkosten Cassini

Efter två årtionden i rymden närmar sig NASA rymdfarkost Cassini slutet på sin resa. Idag vid 13-tiden tar raketbränslet slut och operatörerna styr medvetet Cassini rakt in i Saturnus gasmassor för förintelse. Detta för att säkra att Saturnus månar förblir orörda för framtida utforskning. Med på farkosten finns en svenskbyggd langmuirsond som mäter in i sista sekund.

Natur & teknik

Rymdfarkosten Cassini åker snart in i Saturnus gasmassor

Rymdfarkosten Cassini finns nu i en bana som för den rakt igenom det lilla gapet som finns mellan den innersta av Saturnus synliga ringar, och samtidigt mycket nära planeten Saturnus. En uppvisning i precisionsnavigering av den Amerikanska rymdstyrelsen NASA. Ett svenskbyggt instrument finns ombord och ska mäta in till sista sekunden i Saturnus atmosfär innan Cassini brinner upp i gasjättens molnmassor.

Natur & teknik

Sverige fortsätter undersöka Mars

Mars Express var den första europeiska rymdsonden till en annan planet 2003. Den europeiska rymdorganisationen, ESA, har beslutat att rymdprojektet ska drivas vidare år 2017 och 2018. Ombord på rymdsonden finns det svenska satellitinstrumentet ASPERA-3 som undersöker den röda planetens atmosfär.

Natur & teknik

Radarparet som utforskar den polara atmosfären

Det finns atmosfäriska fenomen som endast uppkommer över Arktis och Antarktis, till exempel sommarfenomenet nattlysande moln på 85 kilometers höjd. För att studera dessa atmosfäriska specialeffekter har Institutet för rymdfysik, IRF, etablerat två atmosfäranläggningar: ESRAD och MARA. Radarparet används för att studera vindar, turbulens och lagerstruktur i atmosfären.

Natur & teknik

Rymdforskare löser magnetfältens gåta

illustration som visar fyra satelliter i omloppsbana runt jordens magnetfält

Fyra nya satelliter som flyger i formation har börjat lösa gåtan med vad som egentligen händer i gränsskikten i rymden mellan kolliderande magnetfält där laddade partiklar kan accelerera till mycket höga energier. Under veckan 13-17 juni samlas drygt hundra forskare från Europa och USA i Uppsala för att diskutera de första resultaten.

Natur & teknik

Vi finns där du är @forskningsnyhet