Artikel från Institutet för rymdfysik

Den här artikeln bygger på ett pressmeddelande. Läs om hur redaktionen jobbar.

Den 3 januari 03.26 svensk tid landade den kinesiska rymdsonden Chang’E-4 på månens baksida. Nu väntar en spännande tid för forskarna vid Institutet för rymdfysik, IRF, som har utvecklat ett av instrumenten ombord. Det svenska instrumentet ska utforska hur strömmen av laddade partiklar från solen växelverkar med månytan.

Landningen på baksidan av månen är den första någonsin och IRF:s instrument är det andra svenska instrumentet som landar på månen. För 50 år sedan under Apollo-programmet användes svenska Hasselbladskameror.

Instrumentet Advanced Small Analyzer for Neutrals (ASAN) har utvecklats och byggts av IRF i Kiruna i samarbete med det kinesiska nationella rymdforskningscentret NSSC. ASAN är ett litet instrument som kan göra stora upptäckter. Instrumentet undersöker hur strömmen av laddade partiklar från solen växelverkar med månytan och är monterat på en rover som förflyttar sig på månen. Det möjliggör mätningar på flera olika ställen av månytan. Forskarna hoppas att mätningarna kan ge dem ledtrådar om var vattnet på månen kommer ifrån.

Advanced Small Analyzer for Neutrals (ASAN)

– Den lyckade landningen av instrumentet betyder att Sverige är tillbaka på månen och det känns så klart väldigt stort. Nu ska instrumentet genomgå en rad olika kontroller och sedan driftsättas. Före den 11 februari förväntas ASAN ha levererat sina första data”, säger IRF:s forskare Martin Wieser som är ansvarig för instrumentet.

Att lyckas landa på månens baksida är komplext eftersom att baksidan inte är synlig från jorden som måste kunna kommunicera med rymdsonden. I somras skickade därför Kina upp en satellit som kommunicerar med rymdsonden i en bana 65 000 kilometer från månen.

Även efter landningen finns utmaningar för Chang’E-4. Rovern drivs av solpaneler och är därför beroende av dagsljus och tillräckligt med energi från solen för att fungera. När solen går ner blir det kallt och månnatten varar i två hela veckor.

– Nätterna är särskilt svåra på månen. Instrumentet är monterat i en värmeisolerad låda som är öppen dagtid och stängd nattetid på grund av den stränga kylan. Både rovern och vårt instrument är specialdesignade för att klara de extrema förhållandena. Vi håller tummarna för att alla system kommer att fungera.”, säger Martin Wieser.

Instrumentet ASAN är ett samarbete mellan IRF, som utvecklat, byggt och testat instrumentet, och det kinesiska nationella rymdforskningscentret NSSC som ansvarar för integrationen av instrumentet på rovern och också sköter driften.

Kontakt:
Martin Wieser, forskare vid IRF och ansvarig för ASAN.
martin.wieser@irf.se

6 december 2018:

Svenskt instrument på väg till månens baksida

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera