Forskning om skola

Skolans demokratimål hamnar i skuggan när den politiska debatten siktar in sig på elevernas kunskaper. Utspel om betyg och resultat är partiernas sätt att profilera sig i en av valets viktigaste frågor.

Forskning visar att yngre elever inte alltid förstår vad betyg är utan tror att det är en bedömning av dem själva, inte av deras kunskaper. Att sätta betyg tar också tid och fokus från undervisningen. Vissa elever kan dock sporras av betyg: de finns...

Det är läraren som först och främst påverkar den enskilde elevens lärande. Men utan bra ledarskap i skolan och från skolans huvudmän finns inte förutsättningarna för lärarna att utvecklas. Forskning visar att det går en rak linje...

Skillnaderna mellan olika skolor har ökat. Liksom skillnaderna mellan flickor och pojkar och mellan elever som presterar bra eller dåligt. En av de viktigaste orsakerna till detta anses vara det fria skolvalet. Men att ha många skolor att välja mellan tycks inte...

Svensk skola är bra på att förmedla kunskaper som är nödvändiga i dagens och framtidens samhälle. Svenska elever utvecklar kreativitet, de lär sig reflektera och tänka självständigt - färdigheter som ligger i linje med en modern...

I alla slags samhällen i alla tider har barn och unga behövt lära sig saker. Att lärandet främst ska äga rum i institutioner av den typ vi kallar skola är ett ganska nytt påhitt. Ännu nyare är idén om samma slags skola för barn och unga ur...

Senare års skolreformer har lutat sig mot forskningsrön, även om forskare ibland har helt olika uppfattningar. Men de viktigaste skolreformerna under 90-talet, kommunaliseringen av skolan och friskolereformen, drevs igenom av politikerna utan att konsekvenserna utreddes.

Elevernas sjunkande resultat har blivit en av årets mest debatterade valfrågor. Att hitta ett enda svar på vad som gick fel är svårt, men det är tydligt att de senaste årens politik med kommunaliseringen, friskolereformen och det fria skolvalet har lett oss till...

Nu har forskare vid Göteborgs universitet utvecklat en matematisk modell som förklarar vad spelintelligens är och hur man kan bli mer spelintelligent.

Matematik beskrivs ofta som krångligt och svårt att lära sig. Hur kan ska skolan göra för att förbättra undervisningen och få eleverna att förstå matte på riktigt? Yvonne Liljekvist har med sin forskning kommit lite närmare svaret.

För att Sverige ska återta en internationell tätposition inom matematikområdet kommer Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse tillsammans med Kungl. Vetenskapsakademien att ge stöd till sammanlagt 84 framstående matematikforskare under 2014–2022. Stödet...

Matematisk modellering används för att lösa och fatta beslut kring problem i yrkeslivet och i samhället. I gymnasiets kursplan i matematik är det också ett centralt begrepp. Men i den faktiska matematikundervisningen ges modellering en liten roll, visar en avhandling...

I sin avhandling redogör Hang Zettervall för hur läkare kan tillämpa en teori för att bedöma bästa behandlingsalternativet för patienter med magsäcks- och prostatacancer.

Ju fler metoder en matematiklärare på lågstadiet använder, desto bättre förutsättningar får eleverna att lära sig matte. Det visar en ny avhandling om matematikundervisning på lågstadiet från Linköpings universitet.

Eva Pettersson, lektor i matematik vid BTH, kommer i denna vecka att påbörja en konferensserie inom det så kallade Matematiklyftet, där syftet är att fortbilda matematiklärare. Alla barn, även de duktiga, har rätt till bra matematikundervisning, menar hon.

Ingenjörsstudenter som pluggar ellära har ofta svårt att koppla teorierna till den praktiska verkligheten. Anna-Karin Carstensen beskriver i sin doktorsavhandling vid Linköpings universitet en metod att koppla samman teori och praktik och matten, som man tidigare trott var...