Forskning.se belyser regelbundet aktuella ämnen ur ett forskningsperspektiv. Här har vi samlat alla artiklar inom ämnet ”Miljö & klimat” i kronologisk ordning.
Klimatet i inre Ostasien kan ha nått en så kallad ”tipping point”, där senare års övergång till onormalt varma och torra somrar kan vara oåterkallelig.
– Det skulle orsaka ökad stress på ekosystem och samhällen i denna redan känsliga region, säger Peng Zhang, klimatforskare vid Göteborgs universitet.
Forskning visar att varierade växtföljder ökar skördarna, speciellt under varma och torra år. Odlingssättet framstår därför som en lovande strategi för att säkra tillgången på mat i ett förändrat klimat med högre temperaturer och långa torrperioder.
Många arter får allt svårare att hänga med i klimatförändringarna och det uppstår allt fler feltajmingar mellan arterna. Ett exempel är fåglar som häckar när det inte finns nog med insekter till föda för ungarna, visar forskare från bland annat SLU.
Läderbaggen bosätter sig företrädesvis i levande och håliga ekar. Populationen är stabil men på sikt riskerar baggarna att försvinna då många ekhagar saknar de yngre träd som behövs för att de ska kunna flytta och etablera nya boplatser.
Den Indiska subkontinenten är en så kallad ”hotspot” för vilda kattdjur. Men bara 6-11 procent av de områden där tre arter sällsynta kattdjur har sin naturliga hemvist är skyddade. Bristande kunskap om arterna har hindrat förståelsen för djurens behov av reservat.
Vätgas och metanol, för till exempel bränsleceller, skulle kunna produceras mer hållbart med hjälp av solljus. Forskare vid Uppsala universitet har utvecklat ett nytt beläggningsmaterial för halvledare, något som öppnar för att framställa bränslen i processer som kombinerar direkt solljus med el.
Granfrön från utvalda träd är nödvändiga för att trygga återväxt inom skogsbruket. Men tillgången på frön sinar, delvis på grund av en svamp som förstör grankottarna. En studie visar nu att skadesvampen är beroende av närbelägen hägg för att kunna angripa.
Tillväxten hos ljusa hänglavar ökar starkt med mängden och varaktigheten av nederbörd, medan regn har liten effekt på tillväxt hos mörka lavar. Forskning från Umeå universitet förklarar varför just de ljusa hänglavarna gynnas av blött och fuktigt klimat.
Byggsektorn, fastighetsbranschen och stadsförvaltningar måste högprioritera samma mål – att drastiskt minska sin klimatpåverkan. Och – allt måste ske mycket snabbt. Forskare vid Chalmers har tagit fram en konkret åtgärdslista.
Brukar du ha påhälsning av gnagare i ditt hus? Gnagare är viktiga värdar av djurspridda sjukdomar. Nu kan du bidra till forskningen om spridningsrisken genom att rapportera in dina fynd till SLU:s app Mus i hus.
Att företag följer hållbarhetsstandards ses ofta som något positivt, men kritiker säger att det också kan vara ett spel för gallerierna. Ord som hållbarhet och socialt ansvar riskerar att bli ett verktyg för företag att positionera sig och stävja samhällets protester.
Marken var helt svart och de döda träden stack upp som förkolnade skelett efter den stora skogsbranden 2014. En studie från SLU visar dock att det gick mycket snabbt när området återigen täcktes av växtlighet. Redan efter några veckor kunde man se de första gröna växterna.
Potatis innehåller högvärdigt protein, som skulle kunna ersätta sojaprotein i vegetariska livsmedel. Problemet är att ohälsosamma ämnen som solanin, binder till potatisproteinet. Forskare vid SLU tar nu gensax-teknik till hjälp.
Insekter har svårt att hantera höga temperaturer. De drabbas lätt av överhettning. Både överlevnaden och förmågan att reproducera sig påverkas kraftigt av ökande temperaturer – även i områden högt uppe på norra halvklotet.
Parisavtalets mål är att begränsa den globala uppvärmningen till max två grader. Men mycket är oklart kring hur det ska gå till. En nyckel kan vara koldioxidbudgetar, ett vetenskapligt sätt att fördela de tillåtna utsläppen – på nåde nationell och lokal nivå.
Norra Östersjöns viktigaste yngelkammare är de grunda avsnörda vikar som kallas Flador. Vikarna är varma och skyddade vilket gynnar reproduktionen av abborre och gädda. När vikarna muddras sjunker den förr så gynnsamma temperaturen och den yngelätande spiggen kan ta sig in, vilket på sikt leder till att reproduktionen av rovfiskarna hotas.
Skörden minskade kraftigt i bestånd som stressats av torka, bladlöss eller både och. Bevattning hjälpte inte de redan stressande plantorna. Men oavsett stressnivå åstadkom humlor en rejäl skördeökning, visar forskare vid SLU som undersökt hur odling av åkerböna kan påverkas av ett förändrat klimat.
Mer variation på åkrarna och i odlingslandskapet gynnar för det mesta både ekosystemtjänster och biologisk mångfald – utan att äventyra skörden. Det visar en internationell studie som letts av forskare från SLU.
Fler och fler arter i Östersjön drabbas av brist på det livsnödvändiga vitaminet Tiamin. Forskare vid Linnéuniversitetet har nu sammanställt en rapport som syftar till att ge en översiktlig bild kring varför tiaminbrist uppstår och hur omfattande problemen är.
Hittills har det mest kommit nödsignaler från Gotland och Öland om vattenbrist, men nu måste även fastlandet börja förbereda sig för torrare tider. Det menar Kenneth M Persson, professor i teknisk vattenresurslära, som listar vad som behöver göras.