Forskning.se belyser regelbundet aktuella ämnen ur ett forskningsperspektiv. Här har vi samlat alla artiklar inom ämnet ”Miljö” i kronologisk ordning.
Blommor av samma art kan dofta helt olika trots att de växer bara någon mil ifrån varandra. Det har forskare vid bland annat Lunds universitet upptäckt i en ny studie.
Växtligheten på gräsmarker ökar i mindre grad av förhöjd koldioxidhalt än vad nuvarande klimatmodeller förutsätter. Gräsmarker med våt vårsäsong ökar sin växtlighet mest, visar en studie som undersöker gräsmarkernas förmåga till kollagring.
Den nya tallskadegöraren Diplodia sapinea chockade svenska skogsägare 2016. Nu visar forskning att det i huvudsak är snabbväxande, törstiga tallar i torkstressade bestånd som drabbas. Och att omfattningen kan begränsas om skadorna upptäcks i tid.
Säkrare vägar och minskad bränsleförbrukning. Det är målet med intelligenta transportsystem. Men för att fordon, väginfrastruktur, trafiksignaler och andra trafikanter ska kunna kommunicera effektivt med varandra behövs standarder. Det har Nikita Lyamin vid Högskolan i Halmstad forskat om.
För pollinerande fjärilar är det viktigare att ha nära till skog än till åkrar, enligt en studie som gjorts på 32 000 fjärilar av 77 olika arter. Resultaten i studien från SLU och Linköpings universitet ger ledtrådar till hur landskapet bör utformas om dagfjärilarna ska överleva.
Höga halter av marknära ozon minskar skördarna av jordens viktigaste grödor. Minskningen är ett globalt problem. Alla de globalt viktigaste grödorna, vete, ris, majs och soja är känsliga för höjda halter av ozon men även andra grödor påverkas negativt.
Många friluftskläder är behandlade med högfluorerade kemikalier (PFAS), för att stå emot vatten, men också olja och annat som gör fläckar. Men PFAS är en av vår tids värsta miljögifter. Och helt onödiga för tillverkarna eftersom de flesta som köper friluftskläder bara är ute efter vattenavvisande egenskaper, visar forskning.
Ungefär 35 300 sjöar på norra halvklotet skulle bli isfria hela året om den globala medeltemperaturen ökar med 2 grader. I Sverige blir tusentals sjöar helt isfria om uppvärmningen når mer än 3 grader. Det visar forskare från bland annat Uppsala universitet.
Inte bara synen, utan även luktsinnet, vägleder fåglar som söker insekter och andra kryp att äta i odlingslandskap. Forskare från SLU visar i en studie att fåglar använder dofter som växter avger vid insektsangrepp när de letar efter en bra matplats.
Ett minskat snötäcke på frusna sjöar kan hämma de bakterier som bryter ned metan i vattnet, och därigenom öka nettoproduktionen av den kraftfulla växthusgasen. Det visar forskare vid SLU, som skottade en sjö i norra Jämtland i tron på det motsatta.
Att identifiera områden som kan komma att översvämmas är avgörande för utveckling och skydd av landområden nära bebyggelse. Nu finns den första högupplösta kartan över hela världens flodslätter. Kartmodellen kan ge en mer hållbar och säker hantering av flodslätter i närheten av bebyggelse.
Blandskogar kan ge bättre trädtillväxt, mer biologisk mångfald, mer bär och vilt samt ett rikare friluftsliv. Men vilka trädslag ska man blanda? En ny analys visar att gran-björkskogar är bäst i norr medan tall-björkskogar gynnar fler ekosystemtjänster i södra Sverige – dock inte trädtillväxt.
Vi använder mycket vatten, energi och tvättmedel för att passa in i ett förväntat renlighetsideal. En stor del av vår miljöpåverkan är osynlig, gömd i vardagsrutiner såsom tvätt, dusch och diskning.
När en majsplanta vidrör en annan planta aktiverar den ett försvarssystem som gör den mindre lockande för bland annat bladlöss. Plantan utsöndrar dessutom kemiska substanser som sprider sig och får plantor längre bort att också gå i försvar.
Permafrosten har blivit 0,3°C varmare under det senaste decenniet. Det visar en studie som sammanfattar mätresultaten från mer än 150 borrhål runtom i Arktis, på Antarktis och i bergsområden med permafrost. De stigande permafrosttemperaturerna beror framför allt på att lufttemperaturen har ökat.
Internationella avtal som rör biologisk mångfald på dna-nivå följs inte i skyddade områden i Östersjön. Dålig kunskap hos regionalt ansvariga är en orsakerna.
– För att hjälpa de särpräglade östersjöarterna att överleva ett varmare klimat är det livsavgörande att mångfalden på dna-nivå säkras, säger Linda Laikre professor i populationsgenetik vid Stockholms universitet.
Insekter kan bli ett miljömässigt hållbart proteintillskott för både människor och djur. Men det är inte självklart att matinsektsindustrin blir bra för miljön. Det gäller att ha koll på vilka arter som är lämpliga för massuppfödning, och välja foder smart, menar forskare vid SLU.
En ny, fossilfri, bioplast håller på att se dagens ljus. Enligt labb-experiment är den slitstarkare än både vanlig plast och annan bioplast och är potentiellt bättre skapt för återvinning.
Med dagens marknadsläge, och ny effektiv drivningsteknik, skulle gallring av unga, täta skogsbestånd kunna stå för betydande mängder biomassa till vissa av de svenska fjärrvärmeverken. Den bedömningen gör Lars Sängstuvall i en avhandling från SLU.
Globala miljöproblem kan hanteras med hjälp av styrmedel som koldioxidskatter, bygg- och tekniknormer och stöd till ny teknik, menar svenska miljöforskare. Men flera miljöproblem måste adresseras samtidigt – och många olika forskningsområden samarbeta för att hitta lösningarna.