Forskning.se belyser regelbundet aktuella ämnen ur ett forskningsperspektiv. Här har vi samlat alla artiklar inom ämnet ”Miljö & klimat” i kronologisk ordning.
Att öka punktligheten i trafiken är det absolut bästa sättet att få fler transporter med tåg, visar forskning. Och på så sätt minska utsläppen från transportsektorn.
Reningsprocessen för avloppsvatten är ofta komplicerad, dyr och ineffektiv. Textilier kan vara lösningen på problemet visar forskning från Borås universitet.
Att hantera extrem hetta handlar om mer än tekniska lösningar som kylrum, tillgång till vatten, gröna områden och kommunikationssystem. Minst lika viktigt är att stärka sociala nätverk, minska inkomstskillnader och bygga bort social utsatthet.
Dagvatten är en spridningsväg för mikroplaster, eftersom det ofta innehåller mikroplastpartiklar från bildäck och slitage av vägar när det rinner av körbanan. Biofilter med växtlighet visar bäst förmåga rena mikroplast från motorvägens avrinningsvatten.
Trots att det finns tiotusentals ätliga växter står några få för merparten av vår basföda. För att föda en växande världsbefolkning behöver vi ta tillvara betydligt fler, varnar forskare. I Sverige görs försök att korsa grödor med vilda släktingar.
Marin samodling med musslor kan göra att tång växer bättre och blir mer tålig för klimatförändringar, visar studier från Göteborgs universitet.
Nu vill forskare på Göteborgs universitet ha hjälp från allmänheten att rapportera algblomningar längs Sveriges kust. Målet är att utveckla en digital tjänst som kan förutse var och när giftiga algblomningar kommer att ske.
Miljövänliga åsikter räcker inte för att agera miljövänligt – vår omgivning måste vara utformad så att det är lätt att göra rätt. Och omvänt: det behöver bli krångligare att bete sig ”fel”.
Under de senaste decennierna har de flesta stora rovdjur ökat i antal eller utbredning. Men hur förändras våra attityder när rovdjuren blir fler? Jo, fler vill se rovdjur i hela landet och många tycker att jakt på rovdjur är myndigheters ansvar.
Flera årtionden efter att giftiga substanser förbjudits i många länder, har forskare vid Karolinska Institutet hittat ämnena i organ hos foster. Beslutsfattare måste ta hänsyn till mixen av industriella kemikalier som ansamlas i människor och natur, och inte bara hantera dem enskilt, menar forskarna.
Prognoserna för framtidens havsnivåer beror på hur vi matematiskt beskriver friktionen under isen.
– Om vi väljer fel ekvation kan det i prognosen i värsta fall motsvara en uppvärmning på flera grader, säger Henning Åkesson, forskare vid Bolincentret för klimatforskning vid Stockholms universitet.
Ju varmare det blir, desto viktigare blir det att vattna på rätt sätt med rätt mängd i rätt tid – utan att slösa på vattnet som resurs. Forskare bygger på system som ska göra det enklare för jordbrukarna.
Biokol kan rena förorenad mark på plats. Samtidigt kan jorden bli bördigare – och svenska mjölkkor mer klimatsmarta med biokolblandat foder. Men först måste jorden undersökas så den saneras på rätt sätt.
Europa kan få en havsnivåhöjning på en meter eller mer under en period av 100 år. Konsekvenserna blir stora, inte bara för kuststäderna. Det kommer att få enorma följdeffekter för våra samhällen, menar forskare i de europeiska vetenskapsakademiernas rådgivande organ.
De kallas foraminiferer eller skalamöbor och har funnits i världshaven i 545 miljoner år. Och kommer att klara sig galant även i en klimatförändrad framtid tack vare förmågan att andas nitrat.
Beslutsfattare har länge fokuserat på att minska utsläppen av växthusgaser genom att energieffektivisera byggnader. Men i Sverige står själva byggandet för mer än hälften av klimatpåverkan sett över en tidsperiod på 50 år.
Trädarter från Afrikas höglänta bergsregnskogar kan anpassa både fotosyntes och bladens ämnesomsättning till uppvärmning. Men olika artgrupper är olika bra på detta.
Känner du skam när du lägger en halloumi på grillen? Liksom flygskam och klädskam är också ”halloumiskam” ett ursvenskt begrepp, där ansvaret att välja rätt, läggs på den enskilda individen.
Miljövänliga kläder växer inte på träd, men nästan. Viskos är ett textilmaterial som tillverkas av cellulosa från träd, men hur och var viskosen tillverkas avgör hur stor klimatpåverkan det blir.
Prover som samlats in från 60 storstäder världen över visar att varje stad har sin egen mikrobiella profil. En specifik uppsättning av virus, arkeer, bakterier och andra osynliga organismer.
