Forskning.se belyser regelbundet aktuella ämnen ur ett forskningsperspektiv. Här har vi samlat alla artiklar inom ämnet ”Miljö” i kronologisk ordning.
I sommar ska 67 högstadieklasser från Umeå i norr till Ystad i söder hjälpa forskare samla spindlar för att kartlägga om och hur läkemedelsrester sprids från vattendrag upp till organismer på land.
Askbildning från biobränslen kan ställa till problem i förbränningsanläggningar, askföreningarna påverkar också hur bränslepartikeln brinner. Hastigheten för bränsleomvandlingen påverkas både av partikelstorlek och av askans sammansättning, visar forskning från Umeå universitet.
I ett svensk-norskt samarbetsprojekt med analyser av GPS-data visar resultaten att renar i områden med hög björntäthet inte kan ”surfa på den gröna vågen” av växtlighet i samma utsträckning som i områden med låg björntäthet.
Forskare har länge ansett att tillgången på föda avgör storleken på fåglarnas kullar. Nu ger Lundabiologer en helt ny förklaring: Småfåglars kroppstemperatur kan nämligen öka till mer än 45°C när de matar sina ungar. Ännu större kullar skulle kräva mer arbete – med högre kroppstemperatur som följd, något som fåglarna sannolikt inte skulle överleva.
Många av de djur och växter som nu finns på den amerikanska kontinenten kan spåras tillbaka till Amazonas regnskog.
Har du fladdermöss i huset, och bor i Uppland eller i Södermanland? Rapportera till oss så har du chansen att bidra till ett forskningsprojekt, och samtidigt få veta lite mer om dina husdjur. Uppmaningen kommer från forskare vid Centrum för biologisk mångfald (CBM), Sveriges lantbruksuniversitet.
Forskare vid Linköpings universitet har tagit fram en bränslecell som drivs av billigt lignin, en av de vanligaste biopolymererna som också är en biprodukt vid tillverkning av pappersmassa. De har upptäckt att katekol som utgör sju procent av ligninet är ett utmärkt bränsle i en bränslecell.
Många groddjur håller på att försvinna från jordens yta. Parasitsvampen Batrachochytrium dendrobatidis orsakar en livshotande infektion hos grodor och är en av orsakerna till att antalet amfibier minskar globalt. Nu har forskare spårat parasitsvampens resa bakåt i tiden.
Att filtrera vatten genom sand och grus är ett beprövat reningssätt. Forskare har upptäckt att äldre sandfilter fungerar bäst, för de innehåller ett utvecklat ekosystem av hungriga bakterier som renar vattnet. Upptäckten banar väg för både effektivare filter och varningssystem.
Syrsor skulle förmodligen kunna bidra till människans proteinbehov, visar forskning vid SLU. Nittio gram syrsor, motsvarande en hamburgare, skulle till exempel räcka för ett barns dagliga proteinbehov. Särskilt stor betydelse skulle en kost på syrsor kunna få i länder där järnbrist är vanlig.
Kustflicksländan sprider sig norrut i takt med att klimatet förändras. Sländans snabba genetiska evolution gör att den anpassar sig och överlever. Men andra insektsarter kan få det svårare, menar forskare vid Lunds universitet.
Det är inte alla ekologiforskare som upptäcker en helt ny art. Och det är ännu mer sällsynt att nästan 30 år senare avskaffa sin egen art. Men det är precis vad Göran Thor, professor vid SLU, har gjort.
Björkarnas lövsprickning har redan hunnit till stora delar av Svealand, vilket är 50 mil längre norrut än vad som var normalt för 100 år sedan. Det visar resultatet av Vårkollen som gjordes under Valborgshelgen. Deltagare från hela landet skickade in 8 500 observationer av vanliga vårtecken från mer än 1 500 platser – från Ystad i söder till Abisko i norr.
Transportsystemet är den största boven bakom spridning av främmande växter i Sverige. Så kallade invasiva växter kan ställa till det rejält i ekosystemen, ett exempel är den giftiga jättelokan som blivit ett problem på många håll i landet. Och för att ta itu med biologiska invasioner måste vi också ta itu med trafiken, visar forskning från VTI.
Den mest aggressiva skadegöraren på al är Phytophthora x alni, en invasiv algsvamp som förekommer mestadels i landets sydliga delar. Det som håller parasiten tillbaka tycks främst vara vinterns kalla nätter och långvariga frost. I takt med klimatförändringarna, kommer sannolikt Phytophthora x alni vandra norrut.
Extremt kalla vintrar, värmeböljor och torka på sommaren blev konsekvenserna för 12000 år sedan då Golfströmmen försvagades markant. I princip skulle en liknande situation kunna inträffa idag, enligt klimathistoriska studier från forskare vid bland annat Stockholms universitet.
Att skydda torvmarker över hela världen från nedbrytning kan vara en relativt billig och effektiv åtgärd för att minska klimatutsläppen. Det menar forskare som utvärderat vad exploateringen av torvmarker i världen kostar – räknat som utsläpp av växthusgaser.
Med hjälp av avancerad mätutrustning kan vi förstå insekternas språk och på så sätt utveckla miljövänliga bekämpningsmetoder mot skadeinsekter i skogen. Det menar forskare vid Mittuniversitetet som just nu testar mätutrustningen på insekten lärkbock.
Ett varmare klimat gör att växter blommar tidigare på året och att flyttfåglarna tidigarelägger sin ankomsttid. Hittills har forskarna inte haft någon heltäckande bild av hur växter och djur anpassar sig efter varandra i takt med klimatförändringarna. Nu visar en global studie att förändringen i tajmingen mellan växter och djur går allt snabbare.
Gamla toabesök är inte längre ett problem för vattenmiljön i Stockholms innerskärgård. Under 1900-talet bidrog avloppsutsläppen till mängder av övergödande ämnen som fosfor på havsbottnarna i stadens närhet. Nu visar forskning att fosforn borta – antingen djupt begraven eller transporterad ut till havs.