Forskning.se belyser regelbundet aktuella ämnen ur ett forskningsperspektiv. Här har vi samlat alla artiklar inom ämnet ”Miljö & klimat” i kronologisk ordning.
Salthalten i våra hav förväntas ändras i takt med globala klimatförändringar. Kustområden, där bland annat jätteostronet lever och odlas, påverkas troligen mest. Lägre salthalt ger ett tunnare skal på ostronen.
Med tanke på klimatkrisen finns nog en eller annan som tänkt tanken, att det varit bäst om alla människor bara försvann från jordens yta. Platser övergivna i all hast ger en fingervisning om hur en sådan framtid skulle se ut.
De små skogarna, ibland mindre än en fotbollsplan, kan lätt gå obemärkt förbi i jordbrukslandskapet. Ändå kan dessa små skogsrester lagra mer kol i marken, passa bättre för jakt och innehåller färre fästingar än stora.
Trots ett stort globalt engagemang i klimatfrågan är det bara ett fåtal anställda inom svenska företag som tar initiativ till miljöprojekt på jobbet. Och det är inte miljöaktivister som gör det, utan i första hand personer som är vana att driva förnyelseprojekt inom andra områden.
Biomassa från skogsbruk kan bli effektiv bioenergi. Särskilt med så kallad bränsledesign, där sammansättningen förändras genom blandning av olika biomassor eller med tillsats av andra ämnen. Då kan förbränningen bli renare och ge mindre drift- och miljöproblem, visar forskning vid Umeå universitet.
Debatten om växtskyddsmedel som innehåller så kallade neonikotinoider bör nyanseras. Det anser forskare vid Lunds universitet och SLU. Medlet kan faktiskt vara gynnsamt för humlor och pollinering.
Värnande av biologisk mångfald påtalas tydligt i två av FN:s 17 globala mål för hållbar utveckling, men detta speglar inte den fulla nyttan av denna mångfald. En genomgång av forskningslitteraturen visar att biologisk mångfald kan bidra till uppfyllandet av samtliga mål, antingen direkt eller indirekt.
Moderna smartphoneskärmar och nya effektiva organiska ljuskällor innehåller dyra och miljömässigt problematiska jordartsmetaller. För en hållbar framtid måste vi fokusera på miljövänligare material. Nu visar forskare vid Umeå och Kyusho universitet att sådana material är ett praktiskt alternativ för effektiva ljusemitterande elektrokemiska celler.
De negativa miljöeffekterna från algodling är mycket begränsade, särskilt jämfört med andra typer av vattenbruk. Det visar studier från försök i en två hektar stor testodling i Kosterhavet.
Vi måste flyga mindre. Skogen, ängarna och städerna kan komma att se lite annorlunda ut. Men i det stora hela blir livet i det fossilfria Sverige ungefär som idag. Och kostnaderna för själva omställningen – den är marginell, menar forskarna.
Vindkraften har fått medvind. Sedan år 2010 har den globala genomsnittliga vindhastigheten ökat och därmed också tillgången på energi för vindkraftsindustrin. Det visar en internationell forskarstudie.
Forskare vid Uppsala universitet har jämfört koldioxidavtrycket från två sorters inhalatorer som används vid behandling av astma och KOL: pulverinhalatorer och sprayer som innehåller drivgas. Resultaten visar att koldioxidavtrycket är 20 gånger större om man behandlar med spray än om man använder pulverinhalator.
Barnen kommer att drabbas särskilt hårt om inte klimatförändringarna begränsas. Det visar årets rapport i serien The Lancet Countdown.
30 procent av energin i en viss typ av järnbaserade solceller försvinner i ett tidigare okänt stickspår. Genom att täppa till detta hoppas forskare vid bland annat Lunds universitet kunna bidra till effektivare solceller och katalysatorer av ljusabsorberande järnmolekyler.
Det är möjligt att producera högvärdigt foderprotein från outnyttjade biprodukter inom sjömatsindustrin. Idag används till exempel inte det fiskkött som finns kvar vid skelettet när fiskfiléer har avlägsnats. Vattenbruket kan bli hållbarare om biprodukter används istället för vildfångad foderfisk, visar studier vid Göteborgs universitet.
Investerare måste ställa krav på plastföretag; hur plasten är producerad, designad, förpackad och hur den kan återvinnas. Brist på strategier för att bryta fossilberoendet utgör en risk för kapitalförvaltare som vill göra hållbara investeringar. Det visar en rapport från Lunds universitet och IVL.
Att stänga av kylskåpet på vintern, hyra ett frysfack eller köpa mer konserver och pulverprodukter. Det kan låta märkligt idag men Matilda Marshall, forskare i måltidsvetenskap vid Örebro universitet, undersöker om vi kan lära av historien för att bli klimatsmarta.
Jordbruk och bekämpningsmedel hotar världens bin, som är nödvändiga för pollinering av våra grödor. Ovårdade fältkanter och oklippta gräsmattor med stor mångfald kan vara ett sätt att rädda vildbina som konkurreras ut av tambin – som mest producerar honung.
Det är inte ovanligt att växtätare av skilda slag lever på samma växt – men vi vet ganska lite om hur de olika växtätarna samspelar med varandra. Nu visar forskning att älgars tall-bete kan leda till högre äggproduktion hos tallstekelhonor.
En skogspolitisk debatt pågår i Sverige om en framtida ytterligare intensifiering av skogsbruket. Runt 2000 skogslevande arter är rödlistade. En tvärvetenskaplig forskargrupp har undersökt om Sveriges naturvårdsinsatser kan hålla jämna steg med ett allt intensivare skogsbruk.