Forskning.se belyser regelbundet aktuella ämnen ur ett forskningsperspektiv. Här har vi samlat alla artiklar inom ämnet ”Miljö & klimat” i kronologisk ordning.
Forskare från Göteborgs universitet kan visa att blåmusslans utbredningsområde i Nordatlanten har minskat. Klimatförändringar kan ligga bakom försvinnandet av västkustens blåmusslor på grunda vatten.
Strategisk plantering av fleråriga gräs och träd kan effektivt minska kväveutsläpp erosion i jordbrukslandskapet. Och dessutom begränsa översvämningar, visar omfattande studier av jordbruksmark runtom i Europa.
PFAS-kemikalier gör bröstmjölken mindre näringsrik. Kemikalierna som finns överallt i vår miljö gör att fettet minskar i bröstmjölken, och det mättade fettet ökar på bekostnad av det hälsosammare omättade.
Marken brann och ny forskning visar att vatten i sjöar och floder förvandlades till ett giftigt mikrobiellt slam. Klimatförändringen under slutet av tidsperioden Perm gick extremt snabbt med en temperaturökning på upp till 14 grader.
I många delar av världen skulle människor behöva äta mer fett. Men hur kan vi öka fettproduktionen utan att det får en negativ påverkan på klimatet? Svaret kan vara oljeproducerande mikroorganismer.
En stor mängd arter kommer att dö ut till följd av den globala uppvärmningen och hårdast drabbas ekosystemen vid polerna visar en ny och lättillgänglig matematisk modell utvecklad vid Linköpings universitet.
Odlingsmetoder som ökar kolhalten i marken kan skydda vete- och kornodlingar i ett förändrat klimat. Men de metoder som krävs är på kort sikt kostsamma för jordbrukare. Forskarna efterlyser riktade miljöersättningar.
Städernas matavfall kan bli odlingsbäddar för ostronskivling. Den köttiga koralltickan trivs på sågspån från svensk skog. Odlad svamp kan bli en nyckelspelare i så kallad cirkulär matproduktion, menar forskare vid SLU.
Det finns enorma mängder kol lagrad i döda träd världen över. Nu har forskare för första gången beräknat hur mycket kol som släpps ut varje år när döda träd bryts ned av svampar och insekter.
Världens första gyllenfärgade glasögonbjörn – snarlik den populära filmbjörnen Paddington – observerades under en forskningsexpedition i Anderna. Nu finns ny kunskap om hur den hotade björnarten lever och kan skyddas.
Vissa vägar förbi vattenkraftverken dödar merparten av den vandrande fisken. Nu visar forskare hur bubbelbarriärer kan leda fiskarna rätt, bort från farliga passagerna i utbyggda älvar.
Genom avancerade sedimentanalyser har forskare kartlagt europeiska klimatvariationer under de senaste 60 000 åren. Märkligaste fyndet är återkommande perioder av klimatförändringar som varade mellan 20 och 150 år.
Med elektroniskt bläck kan man trycka elektroniska funktioner på tyg och papper. Till exempel displayer på kläder och belysning på väggar. Men tryckprocessen kräver idag miljöfarliga lösningsmedel. Nu har forskare i Umeå tagit fram ett webbverktyg för att hitta bättre lösningsmedel.
Blommor är livsviktiga för bin. Men det går lika bra med träd, visar en studie. Och helst pollen från en ek om biet själv får välja.
Kebnekaises snöhöljda sydtopp fortsätter att krympa och avsmältningen det senaste året ligger på närmare två meter. Den uppmätta höjden är dessutom den lägsta sedan mätningarna startade på 1940-talet.
Det är välkänt att kor ger mer mjölk när dygnsrytmen bestäms av ett ljusprogram med 16 timmars dagsljus och 8 timmars nattbelysning. Men har färgen på ljuset någon betydelse? Det har forskare från SLU undersökt.
Förluster av viktiga ålgräsängar i södra Bohuslän sedan 1980-talet har lett till avsevärd bottenerosion och frisättning av kol och kväve, ämnen som bidrar till ökande klimatförändringar och övergödning.
Vintrarna i norr har blivit blötare vilket har lett till ökad spridning av sorkfebervirus. Viruset kan orsaka en blödarfeber hos människor.
Vattning behövs inte och näring finns i överflöd. Ett starkare svenskt havsbruk kan ge både renare hav och mer lokalt producerad sjömat.
Material som kan suga upp mycket stora mängder vätska, i till exempel blöjor, tillverkas av fossil petroleumolja. Forskare från SLU och KTH har tagit fram vete- och potatisbaserade material med liknande egenskaper.
