Forskning.se belyser regelbundet aktuella ämnen ur ett forskningsperspektiv. Här har vi samlat alla artiklar inom ämnet ”Miljö & klimat” i kronologisk ordning.
Vad är det mest effektiva skrämselljudet för att hålla klövvilt borta från åkrar och viktiga grödor? Människorösten. Det visar en studie från Sveriges lantbruksuniversitet som har undersökt hur klövvilt reagerar på ljud från rovdjur och effekten det får på skörden.
Att odla ekologiskt gynnar den biologiska mångfalden. Men gör mest miljönytta på marker där konventionell odling är som mest lönsam. Det behövs ekonomiska styrmedel som gör det gynnsammare för bönder att odla ekologiskt menar forskare.
Det går att genomföra åtgärder i reglerade älvar som ger mer miljövänliga flöden, med bara små förluster i vattenkraftsproduktion. Genom ekologisk reglering av flödet kan vissa av de reglerade vattendragens ekosystem återskapas och biologisk mångfald bevaras.
Halterna coronavirus i avloppsvatten i Göteborg har rakat i höjden på en vecka, och motsvarar toppnoteringen under pandemins tredje våg, våren 2021.
Är ekologisk odling bättre för miljön än konventionell odling? Svaret beror på hur man mäter. Tittar man på mängden livsmedel kan ekologisk odling till och med leda till större mängd växthusgaser.
Norsk odlad lax rymmer från nätkassar i havet, vandrar upp i västsvenska vattendrag och parar sig med lokal vild lax. Det ställer till problem i det svenska laxbeståndet, då barn till kassodlad lax som föds och växer upp i naturen har svårare att överleva än laxungar med vilda föräldrar.
Nils Ericsson terminalen är smutsigast, Angereds stadspark renast. Luftföroreningsnivåerna varierar stort mellan olika platser i Göteborg. Det visar en studie som slår fast att träd bidrar till renare luft i städer.
Vägkanter kan vara viktiga livsmiljöer för växter, fjärilar och humlor när hagar och ängar blivit färre. Om de sköts rätt och det är lite trafik vill säga.
Hur lång tid tar det innan en avverkad och återplanterad skog tar upp mer koldioxid än den släpper ut? Det är en omdebatterad fråga som är viktig för både skogsbruket och miljön. Forskare vid Linnéuniversitetet har svaret.
Vi klär den, dansar runt den och slänger ut den. Ingen jul utan gran. Men har du funderat på om granen har några rättigheter?
Forskare har undersökt hur Eat-Lancetkosten påverkar vår hälsa. Studien visar att individer som följer de hållbara kostråden löper mindre risk att drabbas av för tidig död i hjärt-kärlsjukdom och cancer.
Det krävs insekter för att en stad ska fungera. Nu visar forskning att valet av trädsorter har större betydelse för det urbana insektslivet än man någonsin trott.
Snart tändas tusen juleljus. Varje år bränner svenskarna cirka 18 000 ton ljus, de flesta runt jul. Men är det så klokt egentligen? Vi frågade Aneta Wierzbicka, forskare vid Lunds universitet som länge har studerat hur levande ljus påverkar inomhusluften.
Solceller på jordbruksmark skulle ge mer el än Sveriges årliga behov, och dessutom öka skörden vid torrt väder, visar beräkningar från Mälardalens högskola.
Hur långt är vi beredda att gå för att leva socialt och ekologiskt hållbart och skruva ner på takten i konsumtionssamhället? Inte särskilt långt, visar en studie från Lunds universitet.
Det är fullt möjligt att använda proteinet från svenskodlade baljväxter för att producera växtbaserade livsmedel, som till exempelvis kött och ost. Att använda baljväxter till vegetariska alternativ skulle vara positivt både för klimatet och folkhälsan.
Mikrober i havet har visat sig vara oväntat bra på att binda klimatgas som läcker från havsbottnen. När metanutsläppen ökade synkade de ”metan-ätande” mikroberna snabbt sin ”konsumtion”, visar forskning från en utsläppsplats nära Svalbard.
Odlad fisk föds ofta upp på importerad, vildfångad fisk. Men nu finns för första gången svensk lax uppfödd på insekter – som i sin tur ätit grönsaksavfall och brödrester.
Flera av jordens största däggdjur är i dag utrotningshotade. Vad händer om de försvinner? Det vet vi inte, men tidigare förluster av stora växtätande däggdjur har skakat jorden i grunden.
Luftföroreningar orsakar miljontals för tidiga dödsfall i världen varje år. Kopplingen till hjärt-kärlsjukdomar är känd sedan länge. Ny forskning visar på samband också med demens och andra folksjukdomar – och ett ökat uttag av psykofarmaka. Även vid lägre halter än gränsvärdena.
