Forskning.se belyser regelbundet aktuella ämnen ur ett forskningsperspektiv. Här har vi samlat alla artiklar inom ämnet ”Miljö” i kronologisk ordning.
Hästgödsel är en outnyttjad resurs. Det menar forskare vid Högskolan i Gävle som studerat möjligheterna att utvinna biogas ur hästgödsel – och samtidigt återföra bra näring till jorden. Kretsloppstänket startade när en ridskola skulle flytta från orten.
Dagens industriella modeproduktion ger stora volymer kläder. Och mycket avfall. David Goldsmith vid Textilhögskolan i Borås har studerat motsatsen. Ett långsamt, socialt företag i Indien som gör handvävda modetextilier.
– Affärsmodellen är välgörande för personerna som den är tänkt gynna.
Det finns ett fåtal mycket stora finansaktörer som kan kopplas till aktiviteter som påverkar stabiliteten i några av världens största skogar – och därmed också det globala klimatet. Det visar en studie av forskare från bland annat Stockholms resilienscentrum. Pensionsfonder är de i särklass viktigaste svenska aktieägarna, lett av det privata pensionsbolaget AMF.
Världens första fullständiga sekvensering av abborrens arvsmassa – genomet – har gjorts av ett team av svenska, finska och estniska forskare. Kartläggningen kan visa hur det naturliga urvalet påverkar den genetiska utvecklingen hos en av Eurasiens tuffaste och mest framgångsrika fiskarter.
Spår av över 60 läkemedel har upptäckts i vattenlevande insekter. En del substanser i så pass höga koncentrationer att rovdjur som mer eller mindre bara livnär sig på insekterna, såsom öring och näbbdjur, riskerar påverkas.
Uttrycket ”Sveriges gröna guld” har fått en ny innebörd. Skogen ska numera inte bara ge virke och papper – utan också rädda klimatet. Kemiteknikforskaren Christian Hulteberg har lyckats omvandla en restprodukt från pappersmassatillverkningen till en vätska som är kemiskt identiskt med bensin. År 2021 planeras denna svenska skogsbensin finnas på tankstationerna.
En minskning av närsalter, och därmed tillväxt, behöver inte nödvändigtvis minska syrekonsumtionen, visar forskning från ett kustnära område i Östersjön. Andning för att upprätthålla livsfunktioner, men inte tillväxt, i ekosystemet kan också spela roll.
– Vi måste beakta baslinje- och underhållsandning för att förstå och förvalta utvecklingen av syrefattiga kustnära områden på ett ändamålsenligt och ekonomiskt sätt, menar forskaren Kevin Vikström vid Umeå universitet.
Den vanliga husmyggan i norra Sverige kan överföra viruset som orsakar den besvärliga så kallade Ockelbosjukan. Det visar en ny studie som gjorts vid Umeå universitet i samarbete med Totalförsvarets forskningsinstitut.
Inplantering av bäver tycks ge en större biologisk mångfald än anläggande av andra typer av våtmarker. Bäverns dammbyggen skapar mer variationsrika miljöer med en rikare flora av våtmarksväxter och bidrar till ymnig förekomst av vattenskalbaggar, visar en svensk-skotsk studie.
Växters tillgång på kväve minskar när klimatet blir varmare, visar en studie grundad på 43 000 växtprover från hela världen. Detta kan påverka skogens förmåga att ta upp koldioxid från atmosfären och eventuellt också minska tillgången på näring för de växtätande varelser som lever där.
Effektiv energianvändning inom både industri, transporter och byggnader är en väg mot ett hållbart samhälle. I de flesta kommuner finns gratis rådgivning av oberoende energi- och klimatrådgivare – något som är föga känt. Nu visar forskning från Karlstads universitet hur energirådgivningen kan utvecklas för att nå ut till målgrupperna.
Satsningar på att återuppbygga svaga bestånd av stora vilda däggdjur gör inte bara att övrig flora och fauna gynnas. De kan dessutom bidra till att motverka klimatförändringen
Det har gjorts en sammanställning av tjugo års forskning om nyckelbiotoper i Norden och Baltikum. Vi vet mycket om deras funktion och nytta, men inte så mycket om deras skötsel och om regionala skillnader.
Förnyelsebar biomassa från skog och åkrar kan omvandlas till olika former av bränslen, exempelvis etanol och biodiesel, men även värdefulla kemikalier. Hur biomassan omvandlas i en förgasningsreaktor avgör hur effektiv processen blir och askan i dessa bränslen är av central betydelse för att förstå förloppet.
I Luleå finns sedan i mitten av oktober 2018 Europas nordligaste elbusslinje. Hur väl kommer elbussarna att klara det stränga vinterklimatet? Det ska forskare vid Luleå tekniska universitet följa, genom att samla in data från en väderstation som sätts upp vid en av laddhållplatserna.
Att uppskatta skogars virkesförråd (mängden levande träd) genom att manuellt mäta diametern av trädstammar i brösthöjd, är ett tidskrävande arbete. I framtiden kan arbetet effektiviseras med hjälp av sensorer som laserskannrar och kameror.
Det finns en oerhörd kraft i havsvågor – men den är inte helt lätt att tämja. Ända sedan 1700-talet har människan försökt utnyttja vågkraft men ännu inte lyckats fullt ut i stor skala. Själva styrkan i kraften är en av flera utmaningar.
Många skalbaggar lever i den murkna veden i ihåliga gamla lövträd. Vilka olika arter som finns vid nedbrytning av ved är viktigare än hur många de är. De stora arterna, till exempel brun guldbagge, spelar större roll för nedbrytningen än de små.
På 1990-talet dödade läkemedlet diklofenak miljontals gamar i Indien. Trots detta är läkemedlet godkänt i EU, och finns i några av våra vanligaste smärtstillande läkemedel som Voltaren och Eeze. Tidigare i år hittade forskare stora mängder diklofenak i skånska vattendrag.
IPCCs specialrapport om 1,5 graders global uppvärmning visar att dörren inte är helt stängd ännu, det är fortfarande möjligt att begränsa den globala uppvärmningen till 1,5 eller 2 grader. Men det krävs att vi gör betydligt mer än Parisavtalet.