Forskning.se belyser regelbundet aktuella ämnen ur ett forskningsperspektiv. Här har vi samlat alla artiklar inom ämnet ”Miljö & klimat” i kronologisk ordning.
Snart tändas tusen juleljus. Varje år bränner svenskarna cirka 18 000 ton ljus, de flesta runt jul. Men är det så klokt egentligen? Vi frågade Aneta Wierzbicka, forskare vid Lunds universitet som länge har studerat hur levande ljus påverkar inomhusluften.
Solceller på jordbruksmark skulle ge mer el än Sveriges årliga behov, och dessutom öka skörden vid torrt väder, visar beräkningar från Mälardalens högskola.
Hur långt är vi beredda att gå för att leva socialt och ekologiskt hållbart och skruva ner på takten i konsumtionssamhället? Inte särskilt långt, visar en studie från Lunds universitet.
Det är fullt möjligt att använda proteinet från svenskodlade baljväxter för att producera växtbaserade livsmedel, som till exempelvis kött och ost. Att använda baljväxter till vegetariska alternativ skulle vara positivt både för klimatet och folkhälsan.
Mikrober i havet har visat sig vara oväntat bra på att binda klimatgas som läcker från havsbottnen. När metanutsläppen ökade synkade de ”metan-ätande” mikroberna snabbt sin ”konsumtion”, visar forskning från en utsläppsplats nära Svalbard.
Odlad fisk föds ofta upp på importerad, vildfångad fisk. Men nu finns för första gången svensk lax uppfödd på insekter – som i sin tur ätit grönsaksavfall och brödrester.
Flera av jordens största däggdjur är i dag utrotningshotade. Vad händer om de försvinner? Det vet vi inte, men tidigare förluster av stora växtätande däggdjur har skakat jorden i grunden.
Luftföroreningar orsakar miljontals för tidiga dödsfall i världen varje år. Kopplingen till hjärt-kärlsjukdomar är känd sedan länge. Ny forskning visar på samband också med demens och andra folksjukdomar – och ett ökat uttag av psykofarmaka. Även vid lägre halter än gränsvärdena.
Om vi ska klara Parisavtalets mål på max 1,5 graders global uppvärmning måste vi kraftigt minska användningen av fossilt bränsle, och det snabbt. Men det finns faktorer som gjort det möjligt förr.
Offentlig sektor kan bidra till en omställning mot ett mer ekologiskt jordbruk genom grön upphandling. Det visar en avhandling från Umeå universitet.
Vill du snabbt få koll på vad vetenskapen säger om klimatet? Klimatforskare sammanfattar det samlade kunskapsläget i en liten skrift på femton sidor. Läget är allvarligt – men inte för sent att agera, skriver forskarna.
De största internationella plast- och kemibolagen stretar emot när övrig industri ställer om. I stället för återvinning och biobaserad plast, storsatsar bolagen på fossil plasttillverkning.
Produktionen av förnybar energi ökar varje år. Men praktiskt taget inget land håller tillräckligt högt tempo för att nå målsättningen, en global uppvärmning under 2 °C. Det visar en analys av tillväxttakten för vind- och solkraft i 60 länder.
Får man flyga till Teneriffa eller Cypern om man klimatkompenserar? Och är det okej att köpa oxfilé från Brasilien om mjölken vi dricker lovar nollutsläpp? Nej, det är för sent att förlita sig på klimatkompensering om vi ska nå klimatmålen, säger forskarna.
Minskad avverkning av skog ger stor klimatnytta på kort och medellång sikt (mer än 50 år). Ökade avverkningsnivåer ger negativa klimateffekter både på både kort och lång sikt – även om man räknar in att biomassa från skogen ersätter fossila källor.
E-handel och logistiktjänster fungerar bra för den som bor i storstaden. Varorna kommer direkt till dörren – snabbt, flexibelt och med låga transportkostnader. På landsbygden finns inte samma möjligheter.
Ambitionen efter Parisavtalet 2015 var att stanna den globala uppvärmningen vid 1,5 grader. Men ansatserna hittills pekar mot en tregradig uppvärmning till år 2100.
– Det är jättetydligt att klimatlöftena inte räcker, säger Kimberly Nicholas, klimatforskare vid Lunds universitet.
Yrkesfiskare i Vänern har sett en ökning av den invasiva arten ullhandskrabba de senaste åren. Krabban förstör både fiskeredskap och fångst, och kan orsaka kräftpest. En fortsatt övervakning är viktigt för att den inte ska få fäste när klimatet blir varme, menar forskare vid Högskolan i Skövde.
Omvandling av koldioxid till bränslen med elektrokemi är en spännande teknik. Sergey Koroidov utvecklar den grundläggande förståelsen för dessa reaktioner genom att studera omvandlingen på atomär och molekylär nivå.
Genom att spruta ut RNA på bladen skulle man kunna bekämpa potatisbladmögel. Metoden släcker ner de gener hos skadegöraren som annars kan infektera växten. Metoden är effektiv, miljövänlig, GMO-fri och har potential att sänka kostnaden för lantbrukarna.
