Forskning.se belyser regelbundet aktuella ämnen ur ett forskningsperspektiv. Här har vi samlat alla artiklar inom ämnet ”Miljö & klimat” i kronologisk ordning.
Forskare vid Uppsala universitet har jämfört koldioxidavtrycket från två sorters inhalatorer som används vid behandling av astma och KOL: pulverinhalatorer och sprayer som innehåller drivgas. Resultaten visar att koldioxidavtrycket är 20 gånger större om man behandlar med spray än om man använder pulverinhalator.
Barnen kommer att drabbas särskilt hårt om inte klimatförändringarna begränsas. Det visar årets rapport i serien The Lancet Countdown.
30 procent av energin i en viss typ av järnbaserade solceller försvinner i ett tidigare okänt stickspår. Genom att täppa till detta hoppas forskare vid bland annat Lunds universitet kunna bidra till effektivare solceller och katalysatorer av ljusabsorberande järnmolekyler.
Det är möjligt att producera högvärdigt foderprotein från outnyttjade biprodukter inom sjömatsindustrin. Idag används till exempel inte det fiskkött som finns kvar vid skelettet när fiskfiléer har avlägsnats. Vattenbruket kan bli hållbarare om biprodukter används istället för vildfångad foderfisk, visar studier vid Göteborgs universitet.
Investerare måste ställa krav på plastföretag; hur plasten är producerad, designad, förpackad och hur den kan återvinnas. Brist på strategier för att bryta fossilberoendet utgör en risk för kapitalförvaltare som vill göra hållbara investeringar. Det visar en rapport från Lunds universitet och IVL.
Att stänga av kylskåpet på vintern, hyra ett frysfack eller köpa mer konserver och pulverprodukter. Det kan låta märkligt idag men Matilda Marshall, forskare i måltidsvetenskap vid Örebro universitet, undersöker om vi kan lära av historien för att bli klimatsmarta.
Jordbruk och bekämpningsmedel hotar världens bin, som är nödvändiga för pollinering av våra grödor. Ovårdade fältkanter och oklippta gräsmattor med stor mångfald kan vara ett sätt att rädda vildbina som konkurreras ut av tambin – som mest producerar honung.
Det är inte ovanligt att växtätare av skilda slag lever på samma växt – men vi vet ganska lite om hur de olika växtätarna samspelar med varandra. Nu visar forskning att älgars tall-bete kan leda till högre äggproduktion hos tallstekelhonor.
En skogspolitisk debatt pågår i Sverige om en framtida ytterligare intensifiering av skogsbruket. Runt 2000 skogslevande arter är rödlistade. En tvärvetenskaplig forskargrupp har undersökt om Sveriges naturvårdsinsatser kan hålla jämna steg med ett allt intensivare skogsbruk.
Stora skogsbränder kan leda till ökad spridning av sjukdomar som bärs av gnagare, till exempel av virus som orsaker sorkfeber, visar forskning från SLU och Umeå universitet. Det kan också vara en möjligt konsekvens av fjolårets svåra skogsbränder, menar forskarna.
Ett annat skogsbruk än dagens skulle bidra till större välfärd och välmående för samhället i stort, jämfört med dagens metoder som främst gynnar skogsindustrin. Det visar två forskare från Lunds universitet i en ny studie.
Harpest hos människor kan bli allt vanligare i framtiden på nordliga breddgrader. Forskare vid Stockholms universitet har utvecklat en metod för att statistiskt förutsäga hur klimatförändringar påverkar utbrott av harpest.
För att undvika översvämningar satsar allt fler städer på öppna, så kallade blågröna, dagvattensystem. Forskning visar att systemen kan fungera väl om de införs på ett genomtänkt sätt – annars finns risken för att problemen i stället förvärras. Ett nytt verktyg kan göra det enklare att bygga rätt.
Extrema värmeböljor, utdragen torka, skogsbränder, översvämningar, orkaner, vulkanutbrott och tsunamier kan påverka världens pollinatörer på drastiskt vis. Det är dags att tänka på de hot mot pollinatörerna, som förväntas bli vanligare när klimatet förändras, menar två forskare som granskat den litteratur som finns inom området.
Exponering för blandningar av kemikalier under graviditeten kopplas till lägre kognitiv förmåga hos barn vid sju års ålder. De handlar om om kemiska ämnen från vanliga hushållsartiklar, plaster, bekämpningsmedel och mat.
Stigande vattentemperaturer och övergödning gör att hypoxi – syrebrist – som är kopplad till klimatförändringar blir allt vanligare. Genom att studera fiskarnas ”kemiska loggböcker” ska en forskargrupp undersöka hur exponering för hypoxi påverkar fisken och dess livsmiljö och studera vilka ekonomiska effekter förändringarna kan få.
Forskare ska undersöka om några av jordskorpans vanligaste metaller kan komma att tjänstgöra som koldioxidneutrala bränslen. Efter förbränning kan de, i ett slutet grönt kretslopp via elektrolys, bli metall igen. Även ammoniak och biobränslen ska studeras.
De arktiska områdena har under årtusenden lagrat stora mänger kol i marken. Men permafrostområdena går mot ett skifte. Nu avger områdena i Arktis mer kol till atmosfären än vad växtligheten tar upp, visar en ny internationell studie.
Ordet ”bioteknik” på förpackningar med fisk skapar en osäkerhet bland konsumenterna, enligt en studie från SLU. Därför bör märkning av livsmedel kombineras med spridning av kunskap om vad orden i märkningstexten betyder. Det gäller inte minst termen ”bioteknik”.
Färgning av textilier har stor negativ påverkan på miljön. Nu har en ny metod för att bryta ner färgämnena och rena utsläppsvattnet utvecklats vid Högskolan i Borås.