Forskning.se belyser regelbundet aktuella ämnen ur ett forskningsperspektiv. Här har vi samlat alla artiklar inom ämnet ”Miljö” i kronologisk ordning.
I somras publicerades en uppmärksammad forskningsstudie om hur trädplantering kan bidra till att rädda klimatet. Men många forskare har kritiserat trädplantering som en problematisk metod, som istället riskerar att ta fokus från att vi drastiskt måste minska utsläppen om vi ska klara klimatet.
Marken runt gamla nedlagda glasbruk är ofta starkt förorenad. Trots detta finns ingen tydlig koppling mellan förekomsten av cancer och lokalt producerad mat från området. Risken för cancer har minskat under de senaste fyrtio åren.
När städer växer försvinner jordbruksmark i närområdet. Istället låter man skogar bli åkermark. Det bidrar till skogsskövling i regnskogar och gör också att städer blir sårbara ur ett försörjningsperspektiv. Det menar Stephan Barthel, miljöforskare vid Högskolan i Gävle.
Smartare design av de polymerer som all plast består av, kan förbättra både funktionalitet och återvinningsbarhet av plasten.
Balansen mellan rovfisken torsk och bytesdjuren sill och skarpsill är viktig för både fisket och ekosystemet i Östersjön. Nataliia Kulatska vid SLU har utvecklat en modell som beskriver fiskbeståndens interaktion och kan användas för en långsiktigt hållbar och lönsam fiskförvaltning.
Att höstens älgjakt skulle orsaka att fler älgar korsar våra bilvägar är fel, det visar forskning från Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
– Det är älgarnas jakt efter en partner som gör att älgarna rör sig mer, säger Wiebke Neumann, forskare vid SLU:s institution för vilt, fisk och miljö.
En ny fiskfälla för strömming, abborre och siklöja har utvecklats för att vara mer lätthanterlig och samtidigt ge bra fångster. Den är skonsammare för fiskare, fisken och miljön. Nu ska fiskeredskapet utvecklas vidare vid Högskolan i Gävle i samarbete med ett fiskeriföretag.
Varmare klimat och en upptining av permafrost gör att utsläppen av växthusgaser från Västsibiriska floder och sjöar ökar. Det visar Svetlana Serikova i en avhandling vid Umeå universitet.
Vid den årliga mätningen av Kebnekaises sydtopp som genomfördes den 3 september mättes höjden på Sydtoppen till 2095,6 meter – det vill säga 1,2 meter lägre än Nordtoppens 2096,8 meter.
Startstöd till unga jordbrukare gör att man startar eget tidigare än annars. Inkomsterna blir också högre och sannolikheten att man fortsätter som jordbrukare ökar. Studien från Lunds universitet och SLU ifrågasätter tidigare slutsatser om startstödets effekter.
Det börjar brännas för bönderna. Odlingsmetoder och grödor måste anpassas till extremväder och varmare klimat. Klimatkrisen kommer att sudda ut gränserna mellan konventionellt och ekologiskt jordbruk, menar forskarna.
Vargens återkomst har bidragit till en minskad avskjutning av älg i svenska och norska vargrevir. Fler älgar fälls av jakt än av vargar i reviren. Vargarna har inte heller haft någon effekt på älgens betesskador på tall, eller på mångfalden av lövträd i skogen, visar forskning från SLU och Høgskolan i Innlandet.
”Grön infrastruktur” kan vara ett sätt att avlasta dagvattensystemen, och minska risken för översvämning. I Malmö har ett bostadsområde med gröna tak och regnbäddar fått färre översvämningsskador, enligt en studie från Lunds universitet och SLU.
De senaste 50 åren har vattnet i sjöar och vattendrag blivit mycket brunare. Det påverkar både produktionen av dricksvatten och livet i sjöarna negativt. Dessutom är det mindre lockande att bada. Men det finns hopp. Åtgärder i skogen kan förhindra att sjöar blir brunare.
TV-serien Chernobyl har aktualiserat en diskussion om kärnkraft. Och även frågan om slutförvaring av kärnavfall. Umeåforskaren Michael Holmboe studerar hur uranmolekyler i förbrukat kärnbränsle interagerar med bentonitlera vid lagning i berget.
Det svenska klimatet blir varmare och blötare. Nu visar en studie från Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) och University of York hur växtligheten har reagerat på förändringarna. Med hjälp av historiska data har forskarna sett att floran i ökande grad består av arter som gynnas av de nya förhållandena.
För 34 miljoner år sedan upphörde det växthusklimat som rådde under dinosauriernas tid och ett istidsklimat inleddes där Antarktis blev täckt av glaciärer. Geologiska data visar att cirkulationssystemet i Atlanten, som gör att Europa är varmt idag, också startade vid denna tid. Varför det är så har varit lite av ett mysterium men kan nu ha fått ett svar.
Många små turistorter i Sydeuropa saknar möjligheter att återvinna de enorma mängder matavfall som turismen genererar. Men matsvinnet kan förebyggas genom att göra personalen mer medveten. Här är matsvinnsmätning och ändrade bufféer effektiva metoder, enligt SLU-forskare.
Sillgrisslor får svårare att överleva om dagens förvaltning av Östersjön lyckas med målen att minska övergödningen och återuppbygga torskbeståndet. Östersjön kan inte ge oss allt. Därför behöver vi diskutera prioriteringar, menar forskare vid Naturhistoriska riksmuseet.
Planerna för fågelskyddsområden tar inte tillräcklig hänsyn till de negativa ekologiska avtryck som vägar och järnvägar gör. Det visar en studie från SLU.