Forskning.se belyser regelbundet aktuella ämnen ur ett forskningsperspektiv. Här har vi samlat alla artiklar inom ämnet ”Miljö & klimat” i kronologisk ordning.
Insekter är en sommarplåga för renar på fjället. Renarnas strategi är att fly till blåsiga och svala områden, eller springa i timmar för att undkomma. Forskare från SLU studerade hur detta fungerade då renbetesmarkerna sammanföll med ett provområde för övningsskjutning och provning av robotsystem.
Det finns stor potential för minskade klimatutsläpp från svenskarnas flygresor genom ändrat resebeteende. Hos resenärerna finns stor acceptans både för att välja närmre destinationer och andra transportslag. Det visar en studie gjord av forskare vid Göteborgs universitet och Chalmers tekniska högskola.
Tre näbbvalar från de Nordatlantiska vidderna irrade sig in och dog på svenska västkusten sommaren 2019. En sorglig syn, men också en möjlighet att vetenskapligt undersöka några av världshavens mest gåtfulla valar.
Teknik för att behandla avloppsvatten kan användas till att producera bioetanol från jordbruksavfall, till exempel halm. Det är möjligt tack vare en unik membranreaktor utvecklad vid Högskolan i Borås.
Tidigare studier har hävdat att havsförsurning förändrar beteenden hos fiskar på korallrev, så att de lockas av lukten av rovfisk och tappar förmågan att hitta hem. Nu visar en större studie, att havsförsurning inte alls påverkar beteendet hos korallrevsfiskar.
Billigare bränsleceller. Bromsskivor med längre livslängd. Miljövänligare bilar och jetflygplan. Ytskikt som skapas genom så kallad termisk sprutning kan göra stor skillnad för att öka hållbarheten och minska klimatpåverkan. Forskare vid Högskolan Väst använder suspensioner för att göra termisk sprutning ännu effektivare.
Jul och nyår är två av våra största mathelger. Det är en tid då vi konsumerar i överflöd och slänger mer mat än någonsin. Samtidigt har matsvinn har en negativ påverkan på klimatet. Det spelar stor roll vad vi väljer att äta, och hur vi hanterar maten. Helén Williams, Karlstads universitet, ger sina bästa tips för att minska matsvinnet.
Julmust är okej men köttbullarna ligger risigt till, när det gäller klimatavtryck. Dagens julbord är grönare och mer individuellt. För det går att äta julbord och rädda klimatet samtidigt – särskilt på restaurang där vi är mindre traditionsbundna.
Sorterar du sopor bättre än grannen? Köper du oftare ekologiskt än dina kollegor? Är du den som reser mest klimatsmart i vänkretsen? Ny forskning visar att människor tenderar att överskatta sitt eget miljöengagemang. Vi tror helt enkelt att vi gör mer än andra. Och det kan i sin tur leda till att vi gör mindre än vi skulle kunna.
Sanningssökande och vetgirighet sägs vara unikt mänskliga särdrag. Men grupptillhörighet är långt mer viktigt och det gör att vi slutar lyssna på fakta om den äventyrar vår plats i gruppen. Det menar professor Mikael Klintman vid Lunds universitet.
Östersjölaxen trivs bäst på vissa ställen i havet – beroende på vilken älv den härstammar i från. Även kroppsstorleken spelar roll för val av plats, enligt forskning från SLU. Upptäckten är viktig för att bättre planera laxfisket.
Utdöendet av fågelarter sker fem gånger snabbare än tidigare beräkningar visat. Det har ett forskarlag från Umeå universitet kunnat räkna ut, genom en bättre skattning av hur fort fågelarter dör ut.
Människor kan frivilligt ändra vissa beteenden för klimatet och miljön. Men inte om förändringen innebär att man måste bryta mot invanda levnadsmönster. Det menar en forskargrupp som testat människors vilja att investera i gröna projekt med hög risk.
I likhet med hur vi människor organiserar oss i städer har djur- och växtsamhällen getton eller etniska områden, där sällsynta arter förbättrar sin överlevnad mot mer konkurrenskraftiga arter. Ett ekologiskt mönster som överraskar forskarna bakom en internationell studie om biologisk mångfald i konkurrensutsatta miljöer.
Biogasproduktion skapar stora mervärden för samhället och miljön, men dessa värden är svåra att räkna på i en lönsamhetskalkyl. Hållbara affärsmodeller kan utvecklas inom svensk gårdsbaserad biogasproduktion genom att fokusera på processer som driver innovation.
Växtätande insekter påverkar skogarnas ekosystem. Betydligt mer än tidigare känt, visar en studie från Lunds universitet. Småkrypen bidrar bland annat till att jordens näringsämnen urlakas och avger mer koldioxid.
Exponering för perfluorerade kemikalier under graviditet kan kopplas till lägre födelsevikt. Det visar den så kallade SELMA-studien som mätt hormonstörande ämnen i blodet hos över 1 500 blivande mammor och deras barn.
Vid prioritering av återvinning från avlopp betonas ofta att fosfor är nödvändigt för allt liv och att det snart kommer att ta slut (Peak phosphorus). Det finns skäl att ifrågasätta denna ensidiga betoning på fosfor, enligt en ny studie . Det är i stället kväve som bör ha hösta prioritet, menar SLU-forskaren Håkan Jönsson.
Om permafrosten tinar kommer uppvärmningen av jorden att gå ännu snabbare, utsläppen av växthusgaser kommer att mångdubblas, isar smälta och havsnivåerna stiga. Att stoppa uppvärmningen innan 1,5 grader, kan hindra jordens normalt permanent frusna delar från att smälta, menar ledande klimatforskare från bland annat Stockholms universitet.
Dold syrgas gör att natriumjonbatterier inte håller laddningen så bra som de borde. Upptäckten från Uppsala universitet öppnar för nya material som kan ge framtida batterier signifikant högre och stabilare spänningar än tidigare.