Forskning.se belyser regelbundet aktuella ämnen ur ett forskningsperspektiv. Här har vi samlat alla artiklar inom ämnet ”Miljö” i kronologisk ordning.
Dikade torvmarker i Sverige släpper ut ungefär lika mycket växthusgaser som biltrafiken. Bättre för klimatet vore att åter låta marken bli blöt och odla växter som klarar våta förhållanden.
Puckellaxens utbredning i svenska vatten kan bli ett hot mot våra inhemska laxfiskar. Den kan störa de andra laxarnas lek, och det finns också risk för att den sprider sjukdomar och parasiter. Den går inte att utrota, säger forskare vid SLU.
Stora förhoppningar ställs till skogens bidrag i klimatomställningen. Men omställningen går långsamt. Inte så konstigt, menar forskarna Maartje Klapwijk och Erland Mårald, som analyserat hur en blandning av kunskapsluckor, kolliderande värderingar och institutionella brister försvårar omställningen till ett klimatsmart skogsbruk.
Växtplankton kan ha stora genetiska skillnader, trots att de lever geografiskt nära varandra. Mysteriet tycks nu ha fått en lösning: Vissa arter har förmågan att bilda vilostadier på havsbotten. Dessa slumrande gener kan hjälpa plankton att anpassa sig till förändringar i miljön.
Regnbrist minskar markens vattenhalt inom några dagar, och flödena i vattendragen inom några veckor. Vegetation och grödor kan däremot förbli opåverkade i flera månader, visar en studie från Stockholms universitet.
Det finns en vilja hos företag och organisationer att betala extra för bioflygbränsle, men inte tillräckligt för att flygbolagen ska kunna byta ut hälften av bränslet mot mer miljövänliga alternativ. Ska biobränslet slå igenom i flyget krävs politiska styrmedel, är forskares slutsats.
Stora mängder fruset kol lagras i permafrostens jord. När den sibiriska permafrosten tinar, så stiger utsläppen av växthusgaser. De ryska floderna spelar en avgörande roll för framtidens klimat.
Torka har lett till stressade växter över stora områden under de senaste decenniernas extrema torkperioder i Europa, USA och Ryssland.
Extremvärme och torka får långvariga effekter på marken och dess små och osynliga invånare. Enligt forskare från bland annat Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) är mikrobsamhällena livsviktiga för markens egenskaper, inte minst förmågan att ge oss mat och rent vatten.
Elever i Bromma har i tio års tid räddat salamandrar som hamnat fel under sin vandring mot parning i en damm. Och på så sätt stabiliserat en av Stockholms viktigaste avelsplatser. När de fick ansvar för att hjälpa utsatta salamandrar, förändrades deras värderingar och känslor för naturen på djupet, säger miljöforskaren Stephan Barthel.
Landskapet i Sverige har blivit mer enahanda de senaste 50–70 åren. Framförallt har de artrika gräsmarkerna minskat kraftigt. Med hjälp av tusentals historiska kartor har forskare vid SLU och Stockholms universitet gjort den hittills största analysen som visar hur markanvändningen förändrats över tid och vad det har lett till.
Vem för naturens talan när kortsiktiga ekonomiska lösningar vinner över långsiktiga ekologiska investeringar?
– Att ge floder rättigheter kan vara en startpunkt för att ge naturen en egen politisk röst, säger Viktorija Kalonaityte, som undersökt hur miljöaspekter bättre kan tas i beaktande.
Högernationalismen bidrar till att klimatförnekelse ökar. En rykande färsk forskningspublikation visar kopplingen mellan konservatism och klimatförnekelse. Med Chalmers som nav etableras nu världens första, globala forskarnätverk om klimatförnekelse. Bland annat studeras hur högernationalism, utvinningsindustrin och konservativa tankesmedjor samverkar.
Det kan bli nödvändigt att bryta dagens konsumtionstrend för att hushålla med jordens resurser. Men nolltillväxt kan öppna för ett samhälle som både är mer hållbart och samtidigt mer tillfredsställande att leva i, enligt forskare som undersökt vad som händer om tillväxten avstannar.
Män kör i snitt två mil mer än kvinnor per dag. Om män anammade kvinnors resvanor skulle koldioxidutsläppen minska och klimatet må bättre. Forskare tror dock inte på att lära gamla hundar sitta, utan hoppas på den yngre generationen. Där går trenden mot minskad bilism.
Strandsnäckor kämpar för att överleva i en av haven mest påfrestande miljöer – klippstranden. För att klara täta miljöbyten har de utvecklat genetiska kit som hjälper dem att snabbt anpassa sig till en specifik strandmiljö.
I stället för att anpassa samhället till ett förändrat klimat är det klimatarbetet som anpassas till den nuvarande samhällsutvecklingen, menar David Olsson. I sin avhandling studerar han mekanismer som lägger krokben för ett verkligt hållbart klimatarbete.
Att hålla den globala uppvärmningen under 1,5-2 grader kan vara svårare än vad man tidigare har trott. Även om världens länder minskar utsläppen av växthusgaser i enlighet med Parisavtalet finns det risk för att jorden går in i en fas som forskarna kallar ett växthusliknande tillstånd.
För 66 miljoner år sedan utplånades en stor del av de hajarter som fanns på Jorden. I deras ställe kunde en annan grupp träda fram i snabb takt, hundhajarna (Triakidae), som fortfarande tillhör de dominerande hajarterna. Det visar en studie där forskare har undersökt hundratals fossila hajtänder.
För få och ofullständiga fältmätningar gör att klimatförändringarna i Arktis kan ha underskattats. Cirka 30 procent av de citerade undersökningarna byggde på mätningar kring endast två forskningsstationer i den vidsträckta regionen.