Forskning.se belyser regelbundet aktuella ämnen ur ett forskningsperspektiv. Här har vi samlat alla artiklar inom ämnet ”Miljö & klimat” i kronologisk ordning.
De nuvarande jordbrukspolitiska direktstöden gör så att övergödningen är större än den hade varit utan stöd. Enkla tekniska åtgärder i hanteringen av stallgödsel kan minska övergödningen, visar forskare vid SLU tillsammans med forskare från universiteten i Stockholm och Aarhus.
Marina bakteriers genuttryck kan vara en värdefull sensor för att upptäcka miljöförändringar orsakade av oss människor. Bakterierna hjälper dessutom till att rena haven och på sikt kan de förhoppningsvis rena dricksvatten från skadliga miljögifter, menar forskare marinekologi vid Linnéuniversitetet.
Vårt dricksvatten är inte en prioriterad fråga bland kommunala politiker och tjänstemän. Det visar forskning vid Göteborgs universitet som även pekar på de konsekvenser detta kan få, som att gamla reningsverk och rör inte ersätts för att dricksvattenförsörjningen ska fungera i framtiden.
Den svartmunnade smörbulten har spridit sig i svenska vatten sedan 2008. Nu har forskare kartlagt fiskens arvsmassa för att bättre förstå invasiva arters framgång – och även ge nya verktyg för att bedöma smörbultens kapacitet för fortsatt spridning.
Eftersom antalet salta jordar ökar på grund av klimatförändringarna finns ett behov av att hitta grödor som tål salt. Forskare vid Göteborgs universitet är en god bit på väg mot att hitta ett salttåligt vete.
Ett internationellt forskarteam har använt drönar- och satellitteknik för att förstå hur de stora, trädlösa regionerna som kallas tundra blir allt grönare – och larmar nu om ökande växtlighet i Arktis.
En internationell forskargrupp som studerat ett trettiotal av världens besvärligaste skadeinsekter. Nästan alla orsakade större skador när klimatet blev varmare. Men skadeinsekterna kan svara olika på klimatförändringarna i olika sammanhang. Det gör det svårt att bedöma framtida skador.
Statusen för torsk i Kattegatt och östra Östersjön och för hälleflundra i Västerhavet är så dålig att arterna inte bör fiskas alls. Utvecklingen är mer positiv för makrill, långa och nordhavsräka. Det visar SLU:s årliga översikt ”Fisk- och skaldjursbestånd i svenska hav och sötvatten”, som görs på uppdrag av Havs- och vattenmyndigheten.
Genom att ge tallar skador som liknar dem som uppstår vid brand kan man öka tillgången på senvuxen, kådimpregnerad tallved i ljusa, varma lägen – vilket är en bristvara i skogslandskapet.
Varför inte börja med en legobit? Var kommer den ifrån och vilka barn får leka med den? Mer invecklad än så behöver inte hållbar utveckling vara – åtminstone i det första skedet.
Forskare har konstaterat ett samband mellan olika fågelarters immunförsvar och de skilda klimatförhållanden där de lever. Forskarna vid Lunds universitet drar slutsatsen att när klimatet förändras kommer vissa djur att utsättas för sjukdomar som de inte kan hantera.
Människans kraftigt ökade markanvändning i världens tropiska områden rubbar den globala kolcykeln mer än vad som tidigare varit känt. Genom att studera data från ett nytt satellitbildsystem kan forskarna även slå fast att biomassan i de tropiska skogarna minskar.
Antalet fåglar i byar minskar ofta när äldre hus rivs och ersätts med moderna hus, enligt en polsk studie. Nu visar forskare vid SLU och i Polen att fåglarna också missgynnas av att äldre hus renoveras för att till exempel bli mer energisnåla. En orsak är att tillgången på boplatser minskar.
Att människan har förändrat klimatet med temperaturökning som följd genom ökade utsläpp av växthusgaser är väl känt. Industrier och transportmedel står för den största påverkan, men även användning av lampor och maskiner bidrar. Hur mycket avslöjar en studie från Göteborgs universitet.
Industriell råplast, som plastpellets, ger upphov till höga koncentrationer nära utsläppskällorna. Men de flesta plastartiklar i havet är fragment av större plast. Det visar nya studier vid Göteborgs universitet.
Insekter är en sommarplåga för renar på fjället. Renarnas strategi är att fly till blåsiga och svala områden, eller springa i timmar för att undkomma. Forskare från SLU studerade hur detta fungerade då renbetesmarkerna sammanföll med ett provområde för övningsskjutning och provning av robotsystem.
Det finns stor potential för minskade klimatutsläpp från svenskarnas flygresor genom ändrat resebeteende. Hos resenärerna finns stor acceptans både för att välja närmre destinationer och andra transportslag. Det visar en studie gjord av forskare vid Göteborgs universitet och Chalmers tekniska högskola.
Tre näbbvalar från de Nordatlantiska vidderna irrade sig in och dog på svenska västkusten sommaren 2019. En sorglig syn, men också en möjlighet att vetenskapligt undersöka några av världshavens mest gåtfulla valar.
Teknik för att behandla avloppsvatten kan användas till att producera bioetanol från jordbruksavfall, till exempel halm. Det är möjligt tack vare en unik membranreaktor utvecklad vid Högskolan i Borås.
Tidigare studier har hävdat att havsförsurning förändrar beteenden hos fiskar på korallrev, så att de lockas av lukten av rovfisk och tappar förmågan att hitta hem. Nu visar en större studie, att havsförsurning inte alls påverkar beteendet hos korallrevsfiskar.