Forskning.se belyser regelbundet aktuella ämnen ur ett forskningsperspektiv. Här har vi samlat alla artiklar inom ämnet ”Miljö & klimat” i kronologisk ordning.
Bio-CCS-teknik för att fånga in och lagra koldioxid är kostsam. Aktörer inom branschen vill ha ett statligt stöd med omvända auktioner, där det företag som bjuder lägst vinner och får en fast summa per ton avskild och lagrad koldioxid.
Forskare har hittat energieffektiva metoder för att odla marina mikroalger i nordiskt klimat. Fiskeindustrier på västkusten är intresserade av att samarbeta.
– Våra mikroalger kan leva på restämnen i processvatten och samtidigt rena det, säger Cornelia Spetea Wiklund, professor i växtcellfysiologi.
Sverige behöver mer kunskap om hummerbeståndet på västkusten. Nu vänder sig forskare vid SLU till allmänheten för att få svar på hur många och hur stora humrarna är i olika delar av utbredningsområdet.
Det går att gynna ogräs och pollinerande insekter i en spannmålsåker – och ändå få en lika stor skörd. Hemligheten är färre frön och glesare mellan plantorna, visar forskning.
I långa perioder står vattenkraftverken helt stilla – nolltappning torrlägger strömfåror och stör ekosystemet. Ett krav på minimiflöde genom vattenkraftverken skulle spara på de strömlevande arternas miljö, menar forskare.
Människans kolonisering av avlägsna och isolerade öar har resulterat i enorma förändringar i öarnas ekosystem. En studie från Lunds universitet visar nu att öarna sannolikt inte kommer att återgå till ett naturligt tillstånd – även om all mänsklig påverkan upphör.
Efter en rejäl vinter kom våren i gång ordentligt i södra Sverige. Flera bakslag i vädret gjorde sen läget ovanligt oklart. Svenska Botaniska Föreningen vill veta hur växterna reagerat på denna ryckiga vår, och uppmanar alla att kolla upp en handfull vårtecken under Valborgshelgen.
Det finns färre än 100 Sumatranoshörningar kvar. Men dna-analyser ger hopp om att kunna rädda arten. De visar att inaveln inom gruppen är mycket lägre än väntat.
Mycket talar för att mindre kött på tallriken är bra för klimatet. Men vad ska vi äta istället? Allra först bör vi halvera vårt intag av samtliga proteiner, anser forskare vid Lunds universitet.
Att halvera dräneringsdjupet i åkrar på torvmarker kan vara en bra klimatåtgärd. Det kan minska utsläppen av växthusgaser med mer än 1 procent.
Olika egenskaper och beteenden nedärvs ofta flera tillsammans och inte var för sig. Och det gäller både växter och djur. Sådana ”egenskapspaket” är sannolikt vanliga inom både växtförädling och djuravel – utan att folk känner till det.
Bäckar och älvar avger större mängd koldioxid till atmosfären än man tidigare trott. Tidigare mätningar har gjorts manuellt och under dagtid, men med hjälp av sensorer som gör det möjligt att mäta dygnet runt, kan man se att flödet av koldioxid är som störst under natten.
Ozon och UV-strålning kan skada växter. Men vissa varianter av backtrav är bättre på att hantera ozonet än andra, visar forskning från Örebro universitet. Samtidigt kan UV-A-strålning stärka plantorna. Upptäckt kan leda till motståndskraftigare grödor.
Tjock havsis associeras med kallare klimat. Men inne i fjordarna kan tjock havsis göra vattnet varmare. En upptäckt som hjälper forskare förutsäga hur den Grönländska inlandsisens smälter i ett varmare klimat.
Mätningar från en undervattensfarkost som tagit sig in under den så kallade Domedagsglaciären i västra Antarktis, visar att inflödet av varmt vatten till glaciären är större än vad forskarna hittills trott. Om den gigantiska glaciären smälter påverkas havsvattennivån.
Enstaka vargar får sin första valpkull i ettårsåldern, andra sparar tills de är tio. Avgörande för när vargar ”skaffar barn” är antal revir och partners. Att växa upp med äldre syskon som hjälper till med valparna spelar också roll.
En samordnad hantering av avföring från människor och djur kan spara hundratals miljoner kronor varje år. Tricket är att producera biogas av bajset och sedan använda restprodukten som gödsel. Som bonus skulle Sveriges växthusgasutsläpp kunna minska med cirka 1,5 miljoner ton koldioxid, menar forskare från Linköpings universitet.
Den som är pollenallergisk behöver känna till halterna av pollen i luften för att kunna lindra sina besvär i tid. En ny metod kan ge prognos för hela pollensäsongen – och säga hur svår den blir.
Hittills har växter dämpat klimatförändringen genom att ta upp en del av den koldioxid som släpps ut. Men upptaget kommer sannolikt att minska i framtiden.
Svenskar åt inte insekter ens om de svalt. Det visar en ny studie som undersökt hur människor runt om i världen har uppfattat insekter som livsmedel. Men attityder kan förändras ganska snabbt – det har hänt med andra livsmedel.
