Forskning.se belyser regelbundet aktuella ämnen ur ett forskningsperspektiv. Här har vi samlat alla artiklar inom ämnet ”Miljö & klimat” i kronologisk ordning.
Växters tolerans mot värme och kyla beror på vad deras förfäder utsatts för. Särskilt känsliga för oväntade temperaturförändringar är växter i norr, som inte hunnit genomgå sina förberedelser för årstidsväxlingar. En global studie av temperaturtoleransen hos 1 028 arter, kan bidra till att förstå hur växterna svarar på ett förändrat klimat.
Risken att ätas av ett lejon kan påverka möjligheten för flera av Afrikas djur att anpassa sig till ett allt varmare klimat. Det menar ett internationellt forskarlag som med hjälp av viltkameror i skyddade områden i Sydafrika kunnat se att växtätare i områden med lejon är mindre aktiva under nätterna än i områden utan lejon. Forskarna betonar behovet av att inkludera predation i klimatförändringsprognoser för hotade däggdjur.
Nya tätningsmedel som bygger på kiseldioxidpartiklar istället för monomerer är både miljövänliga och står emot grundvatten bra. Denna typ kan ersätta material som det skandalomsusade tätningsmedlet Rhoca-Gil, enligt en doktorsavhandling från Göteborgs universitet.
Studier från Lunds universitet pekar på att floran i Skåne förändrats drastiskt under 1900-talet och fram till idag. Den största minskningen av artrikedomen kan ses i skogsbygderna i norra och mellersta delarna av Skåne.
– Jag blev förvånad av att det är klimatförändringen som har påverkat mest, säger forskaren Torbjörn Tyler vid Lunds universitet.
Att mekanisk tvätta och separera återanvändbart material från gamla uttjänta batterier ger en bättre återvinning. Materialet kan användas direkt till bättre och billigare laddningsbara hydridbatterier, visar en ny studie av forskare vid Stockholms universitet.
Virkesförrådet i den svenska skogen fortsätter att öka, men nu i långsammare takt. Sveriges totala virkesförråd uppgår nu till 3,6 miljarder skogskubikmeter, visar SLU:s statistik från Riksskogstaxeringen 2020.
Enligt FN ska 2020-talet bli ekosystemrestaureringens decennium. Att planera för framgångsrik restaureringen är därmed extra angeläget. Idag utförs de flesta restaureringar i vattendrag, oftast på korta sträckor. Men vid Umeå universitet visar forskare att projekt som planeras på landskapsnivå ger bäst resultat.
Många svenskar har en andlig relation till naturen, enligt forskare. Det får konsekvenser för allt ifrån hur vi hanterar coronakrisen till hur vi kan skydda miljön.
Temperaturen i Östersjön ökar snabbare än i den i världshaven. Men det finns arter som klarar varmare vatten. Hoppkräftan, en viktig födokälla för sill och skarpsill, klarar 2 till 4 grader varmare vattentemperaturer än dagens nivåer – åtminstone i Stockholms skärgård. Det finns dock andra hot mot hoppkräftan, visar en studie från Stockholms universitet.
Det finns nitton fladdermusarter i Sverige, men kunskapen är knapp om hur de rör sig i de ljusa nordliga nätterna, eller nyttjar den stadsnära naturen. Nu ska svenska fladdermöss kartläggas med allmänhetens hjälp – SLU lånar ut fladdermusdetektorer i Umeå och Uppsala.
Genom att använda koldioxid i stället för lösningsmedel kan kromatografi rena bort ämnen i mediciner. Metoden, som kalls SFC, separerar ämnena både snabbare och miljövänligare.
Skyddade områden som skapas för att värna hotade djurarter kan i själva verket vara hinder för bevarandet, om livsmiljön och födan är för ensidig. Det hävdar ett internationellt forskarlag, som ifrågasätter synen på pandan som utpräglad bambuspecialist.
För att spara energi om vintern sänker älgen både hjärtrytm och kroppstemperatur kraftigt. Det visar en studie där forskare med hjälp av sensorer GPS-halsband mätt älgars fysiologiska variationer över ett helt år.
Fiskar kan dela upp sig i lokala former som har olika levnadssätt och äter olika typer av föda, trots att de lever i samma sjö. Skräcken för farliga gäddor verkar vara en anledning till att sikbestånden i våra stora sjöar börjar dela upp sig i så kallade syskonarter. Det visar en studie gjord av forskare vid Umeå universitet och SLU.
Ökad näthandel och lokal shopping, mer närproduktion och större fokus på hållbarhet. Detta kan bli några konsekvenser av hur detaljhandeln påverkas av corona-krisen spår forskaren Jonas Colliander, vid Handelshögskolan i Stockholm. För företagen handlar det om att snabbt kliva in i det nya normaltillståndet.
Varje svensk producerar 473 kilo sopor per år. Även om källsortering hålls högt i Sverige lyckas vi inte minska mängden avfall. Tröskeln för hushållen är alltför hög, visar forskning.
Byggsektorn står idag för en fjärdedel av utsläppen av koldioxid, i Sverige och globalt. Genom att analysera material och aktiviteter vid nya vägbyggen kan man räkna ut hur mycket mindre utsläpp det skulle ge med alternativa material och produktionstekniker. Redan med befintlig teknik skulle man kunna halvera utsläppen.
Klimatet i skogen är inte likadant som klimatet utanför skogen. Så mycket står klart för alla som har dragit till skogs för att få svalka under en varm sommardag. Nu kommer de första konkreta uppgifterna om klimatuppvärmning under skogens tak, och därmed om hur uppvärmningen i skog skiljer sig från den på öppna ytor.
När mjölkkor utfodras med mycket spannmål och bönor som komplement till vallfoder äter de mer potentiella livsmedel än vad de producerar i form av mjölk. Men om man ersätter spannmål och bönor med biprodukter, såsom betfiber, drank, rapsmjöl och kli, så producerar korna mycket mer livsmedel än vad de äter.
Det är svårt att jämföra olika områden med varandra när det gäller värdet av att bevara biologisk mångfald. Dessutom är de områden som idag är avsatta för skydd av biologisk mångfald inte tillräckligt skyddade för att uppnå den mest grundläggande nivån av långsiktigt bevarande av biodiversitet. Det visar nya studier från Sverige, USA och Storbritannien.