Forskning.se belyser regelbundet aktuella ämnen ur ett forskningsperspektiv. Här har vi samlat alla artiklar inom ämnet ”Miljö & klimat” i kronologisk ordning.
Odling av mikroalger kan rena Östersjöns problematiska vatten, menar kemister vid Umeå universitet som dessutom upptäckt att närvaron av salt får algerna att producera mängder av värdefulla karotenoider.
När grundvattennivåer sjunker kan fastigheter som vilar på trägrund drabbas av röta och sättningar. Och skador kan snabbt uppstå även vid en liten sänkning av vattennivån.
Att sanera förorenad mark från miljögifter kan vara dyrt. Forskning visar att videplantor kan rena marken från föroreningar med upp till 80 procent på tio år.
Mikroorganismer spelar en viktig roll för att ta hand om metan som frigörs från havets botten. Men hur mycket metan kan mikroorganismerna ”äta”?
Våtmarker är viktiga kolsänkor för att minska effekterna av vår tids klimatförändring. Under jordens värsta massutdöende för 252 miljoner år sedan, kan uttorkade våtmarker som förstörts av skogsbränder ha utlöst ekosystemens kollaps.
Att inte kunna se sjöbotten vid ett dopp i en av våra svenska sjöar är inget ovanligt. Sjövatten som färgas brunt av organiskt material kan vara ett problem för badande turister, men framförallt ställer det till för ekosystemet och dricksvattnet.
I Nya Zeeland har en flod fått mänskliga rättigheter. Vi behöver en kulturell förändring, likt den när slaveriet avskaffades, menar miljöforskaren.
Vindkraft är en populär energikälla, men tappar för andra året i rad stöd hos befolkningen. För första gången någonsin är det nu dessutom fler som är negativa till vindkraftverk i närheten av sin fasta bostad.
Lupin och jätteloka översvämmar vägrenarna, parkslide väller in från grannens tomt, vi trampar illa på vassa jätteostron. Allt fler främmande invasiva arter invaderar och hotar den biologiska mångfalden. En lösning är att äta upp dem.
Vår planet har blivit alltmer sårbar som ett resultat av jordbrukets expansion och andra mänskliga aktiviteter. Och finansiella aktörer med verksamhet i utsatta områden som Amazonas spär på riskerna ytterligare, visar en klimatrapport.
Om jordbruket kan binda kol i mark och i växter kan det ge stora vinster för såväl klimatet som den biologiska mångfalden och jordhälsan. Men arbetet mot ett hållbart jordbruk krockar bland annat med krångliga EU-regler.
Allt fler vill hjälpa bin och andra pollinerare när de odlar blommor. Men vilka blommor gör störst nytta? Enligt pollineringsforskare beror det på syftet.
Många fjordar har syrefattiga bottnar där metan kan bildas. Vid kraftiga stormar blandas vattnet och metangasen kan stiga till ytan.
I Sverige har antalet dagar med hetta över 30 grader mångdubblat, skogsbränder, översvämningar och torka ökar i intensitet. Sommarhalvåret kommer med extremväder förr eller senare, men är vi beredda?
Det går att uppskatta hur mycket fisk det finns under ytan genom ett vattenprov. Det visar en studie där forskare från SLU sett ett tydligt samband mellan koncentrationen gädd-DNA i vattnet och mängden gädda.
Antalet insekter i Europa har minskat dramatiskt under de senaste decennierna. Men inte i fjällbjörkskogen i västerbottniska Ammarnäs. Här finns lika många spindlar och insekter som på 60-talet, visar en långtidsstudie.
Klimatomställning kräver elektrifiering. Och elektrifiering kräver mängder av metall – till batterier, solceller och vindkraftverk. Många av dem finns att bryta i svensk berggrund. Frågan är om vi vill?
Vid fullmåne blir det fart på blåstångens kärleksliv. Forskare uppmanar nu allmänheten att ge sig ut på en nattlig strandpromenad i sommar och inspektera tångens tillstånd – och därmed bidra till ökad kunskap om vad som händer under Östersjöns yta.
Om Grönlands näst största flytande istunga (flytande förlängning av glaciär) bryts upp kan den antagligen inte återhämta sig, om inte jordens klimat blir avsevärt kallare.
Småbruk med idisslare bidrar mer till de så kallade ekosystemtjänsterna, än näraliggande gårdar specialiserade på växtodling. Det visar en studie från SLU som undersöker om, och i så fall hur, animaliska livsmedel kan vara en del av ett hållbart svenskt livsmedelssystem?
