Migranter på äldreboenden drabbades hårdare av covid-19
Migranter som fick vård i hemmet eller bodde på äldreboende hade högre dödlighet i covid-19 än svenskfödda under pandemins första år. Det visar en ny studie från Stockholms universitet. Resultatet förvånar forskarna, eftersom mönstret vanligtvis är det omvända.
Äldre migranter som bor i vårdmiljöer har vanligtvis lägre dödlighet än personer födda i Sverige. Inom forskningen kallas detta mönster för migrant-mortalitetsfördel.
Data från 2019, alltså före pandemin, bekräftar bilden. Äldre migranter från låg- och medelinkomstländer i institutionsvård levde längre än svenskfödda under liknande förhållanden. Denna skillnad har länge observerats i flera höginkomstländer, särskilt bland invandrare från icke-västerländska länder.
Mönster ändrades under pandemin
Men under covid-19-pandemin blev förhållandet det motsatta. Då var dödligheten högre bland äldre migranter än bland svenskfödda.
– Jag blev mycket förvånad över detta fynd. Denna avvikelse från mönstret visar tydligt hur oproportionerligt hårt pandemin drabbade migranter, även inom Sveriges välreglerade vårdsystem. Även efter att vi hade kontrollerat för tidigare sjukdomar kvarstod en skillnad, säger Eleonora Mussino, forskare i demografi vid Stockholms universitet, i ett pressmeddelande.
Skillnader – trots samma rutiner
Tidigare studier har visat att migranter i Sverige hade högre dödlighet i covid-19 än svenskfödda, särskilt under pandemins första år. En vanlig förklaring brukar vara att migranter rör sig enligt andra sociala mönster.
Mot den bakgrunden förväntade sig forskarna att risken att dö i covid-19 skulle vara ungefär lika stor för alla som bodde på vårdinrättningar, där livsvillkoren är mer lika.
Resultaten från studien visade att äldrevård visserligen hade en viss utjämnande effekt på dödligheten – men skillnaden mellan migranter och svenskfödda fanns kvar och var fortfarande tydlig.
– Vi tänkte att alla som bodde på en vårdinrättning skulle vara utsatta av samma typ av rutiner. Så det är väldigt konstigt att vissa drabbas mer än andra trots att de lever i samma sammanhang med samma människor, säger Eleonora Mussino.
Vikten av folkhälsostrategier
Att skillnaden i dödlighet i covid-19 mellan svenskfödda och migranter kvarstår även i vårdmiljöer tyder, enligt forskarna, på att faktorer som strukturella hinder, bristande kommunikation eller särbehandling kan spela in.
– Detta resultat belyser därför vikten av att folkhälsostrategier under framtida pandemier inte bara inriktar sig på hygienrutiner utan också på jämlikhet inom institutionerna, säger Eleonora Mussino.
Vetenskaplig studie:
Did migrants experience a Covid-19 mortality disadvantage in the Swedish care setting? An observational cohort study on type of care and mortality among older migrants in Sweden, European Journal of Public Health.
Så gjordes studien
Forskarna använde registerdata som omfattar hela den svenska befolkningen mellan 2019 och 2022. Personer över 70 år delades in efter vårdmiljö och migrationsbakgrund. Analysen omfattade både det första pandemiåret (mars 2020–februari 2021) och det andra året (mars 2021–februari 2022). För att kunna jämföra med tiden före pandemin användes data från 2019. Utfallet mättes som dödsfall i covid-19 och andra dödsorsaker.
