Bogongfjärilen har en pytteliten hjärna – men en märklig förmåga att navigera rätt. En ny studie visar att den orienterar sig med hjälp av Vintergatans stjärnor under sina långa flygningar till svala grottor i Australiens inland. Som extra kompass använder nattfjärilen jordens magnetfält.
Bogongfjärilen som lever i Australien har en hjärna stor som en tiondels riskorn. Men den har ett ”sjätte sinne” som länge förbryllat forskare.
Flyger 100 mil till okänd plats
Varje sommar flyger den oansenliga, gråbruna fjärilen över 100 mil i mörker till svala grottor i Snowy Mountains – en plats den aldrig tidigare besökt. När hösten kommer återvänder cirka fyra miljarder fjärilar till sina födelseplatser för att para sig, lägga ägg och dö. Hur de hittar rätt väg utan vägvisare är fortfarande ett mysterium.
I en ny studie kan ett internationellt forskarlag, lett från Lund, avslöja nya detaljer om migrationsmysteriet.
– Att navigera efter stjärnorna är en egenskap som bara människan, med hjälp av en sextant, och vissa nattmigrerande fåglar besitter. Nu kan vi konstatera att bogong-fjärilen är den tredje art som bemästrar detta konststycke, säger Eric Warrant, biologiprofessor vid Lunds universitet, i ett pressmeddelande.
Naturlig stjärnhimmel lotsar rätt
Med hjälp av avancerade flygsimulatorer och hjärnanalyser i magnetiskt neutrala miljöer har forskare undersökt hur bogongfjärilen navigerar under olika himlaförhållanden. När fjärilarna exponerades för en naturlig stjärnhimmel utan magnetfält flög de konsekvent i rätt riktning för säsongen.
– När stjärnhimlen roterades 180 grader, ändrade nattfjärilarna också riktning 180 grader, men när stjärnorna förvrängdes försvann deras orientering. Det var en riktig heureka-upplevelse att uppleva detta i experimenten, säger David Dreyer, forskare vid Lunds universitet.
Magnetfält en extra kompass
Forskarna lyckades också kartlägga neurala kretsar i bogongfjärilens lilla hjärna där information om stjärnornas lagras. Men fjärilen förlitar sig inte enbart på stjärnhimlen. När moln dolde stjärnorna behöll insekterna ändå rätt kurs, vilket tyder på att de även använder jordens magnetfält som en extra kompass.
– Det är helt fantastiskt med tanke på resans längd. Det motsvarar att vi människor skulle göra en flytt lång som två jorden runt-resor med endast våra sinnen till hjälp, säger Eric Warrant.
Hotad art i Australien
Den nya forskningen om fjärilens navigationsförmåga kan få praktiska tillämpningar – bland annat för ingenjörer som utvecklar drönare och andra autonoma farkoster. Upptäckten kan också ligga till grund för strategier som syftar till att bevara arter som hotas av klimatförändringar och förlust av livsmiljöer.
– Bogong-fjärilen är en hotad art i Australien på grund av torkan som är en följd av klimatförändringar. Det är av yttersta vikt att vi skyddar den här fantastiska navigatören och erbjuder den trygga vandringsvägar och mörka himlar, säger Eric Warrant.
Vetenskaplig artikel:
Bogong moths use a stellar compass for long-distance navigation at night, Nature.
