Tomtenisse med granskande bild.
Bild: Misty Ladd/unsplash
Artikel från forskning.se

Den här artikeln kommer från redaktionen på forskning.se. Läs om hur redaktionen jobbar.

Nissen kommer på natten och gör kul och bus för barnen. Men nissen i nissedörren har dubbla uppdrag. Och mycket gemensamt med äldre tiders gårdstomte. Gårdstomten kunde hitta på bus och hade också en övervakande funktion, säger etnologen Jonas Engman vid Nordiska Museet.

Nissedörren finns numera i många hem. Och så kallade nissedörrar finns i de flesta större svenska butiker inför jul. “Dörren” fästs på en vägg i hemmet och blir till en portal för en alldeles egen tomtenisse. Idealt ska denna nisse varje natt i december, fram till julafton, hitta på saker som glädjer hemmets barn.

Ett barn sitter på golvet och pysslar med en nissedörr på väggen invid golvsockeln. En minigulgran och låtsassnö finns på golvet.
En nissedörr. Här läggs små presenter och godis till nissen.

Busar på natten

Nissen är nästan omöjlig att få syn på och opererar främst nattetid, då den placerar ut små gåvor eller hittar på bus. Det finns nissar som under natten virar in julgranen i toapapper. Eller strör ut godis på golvet. Här är en nisse som strukit räfflade chips så de blivit platta:

Två högar med chips samt ett gammaldags strykjärn står på ett trädbord.
Nissen har varit i farten och strukit chips.

Nissen kan också lämna spännande brev – som också går att köpa i handeln, färdigskrivna. Föräldragrupper i sociala medier fylls i december av förslag på nissebus, nissedekorationer och nissegåvor (och användbara ursäkter till uteblivna nisseaktiviteter).

Nissedörren kommer från USA

Denna relativt nya jultradition tycks ha sitt ursprung i en succébok i USA från 2005, Elf on the shelf. Boken säljs med tillhörande tomtenissedocka som placeras någonstans i hemmet.

Elf on the shelf-nissen rör sig endast då alla sover och har ett centralt uppdrag som tomtens utsända. Nissen flyger varje natt till tomten i Nordpolen och rapporterar om barnens uppförande. För de barn som vill ha julklappar gäller det att hamna på nissens lista på “snälla” barn. Nissen kan också busa och varje morgon återfinns den på en ny plats i hemmet.

Tomtedocka i julgran.
En busig “elf” har hoppat upp i granen. Bild: Petros Kelepouris, Unsplash.

Tomten ser dig

Det faktum att denna nisse från USA har ett så tydligt övervakande uppdrag – hemmet övervakas ju dag och natt – har fått vissa att problematisera företeelsen. Bland annat har kanadensiska forskare dragit paralleller mellan Elf on the shelf och det växande övervakningssamhället. Tomtenissen på hyllan kan, enligt forskarna, ses som en normalisering av konstant övervakning.

Den nisse som uppstod i Sverige efter Elf on the shelf-succén har främst fokus på kul, bus och gåvor, inte övervakning. Men det är fullt möjligt att använda nissen som hot även i svenska hem, enligt vittnesmål i sociala medier. “Nissen ser dig, var snäll nu, annars får du kanske inga julklappar”, kan decemberstressade vuxna dra till med.

Nissen liknar gårdstomten

Porträttbild på Jonas Engman.
Jonas Engman, etnolog, Nordiska Museet. Bild: Karolina Kristensson

Denna nutida nisse, både den från USA och den variant som har uppstått i Sverige, har klara drag av gårdstomten i den svenska folktron. Det konstaterar Jonas Engman, etnolog och intendent vid Nordiska Museet.

– Det här med övervakning är inget nytt, det höll gårdstomten också på med. Gårdstomten var en beskyddare och såg till att gården och djuren sköttes. Om en dräng inte skötte djuren kunde han få en örfil av tomten, säger Jonas Engman.

Gårdstomten kan ha funnits i folktron redan före kristnandet av dagens Sverige, fortsätter Jonas Engman. Denna tomte bar ingen röd mössa – det är ett sentida påhitt. Gårdstomten var istället klädd i grått, enligt det fåtal som fått en skymt av honom. Tomten var ungefär en tvärhand hög och vistades i människors närhet året om.

Gårdstomten gillar också bus

Tomten i folktraditionen kunde vara en sträng och allvarlig figur. Men den hade också en busig sida.

– Gårdstomten var en trickster, en som kunde hitta på bus. Just denna aspekt verkar finnas betonad när Elf on the shelf landat i Sverige. Gårdstomten kunde ställa till förtret för folk, säger Jonas Engman.

Var det elaka bus?

– Det var inga snälla bus, men inga elaka, heller. Det är lätt att tolka en del av busen som ondska, men ondska är något annat. Generellt i folktraditionen är övernaturliga väsen neutrala. Till dess att någon behandlar dem illa, vill säga. Då kan de bli ilskna eller ge tillbaka.

Elf on the shelf-nissen lämnar människohemmet varje natt för att flyga till Nordpolen. Gårdstomten kunde ibland lämna en gård för gott, säger Jonas Engman.

– En gårdstomte som var missnöjd med hur gården sköttes kunde lämna den och dra vidare till nästa gård.

Om tomten övergav gården, sågs det som en förlust?

– Ja, för han var garanten för gårdslyckan. Det är därför man ställer ut gröt på julen till tomten.

Det finns även berättelser om gårdsfolk som lagt ut nya, fina, kläder till tomten i ladugården. Men sådana gester kunde slå fel.

– I en berättelse hittar tomten de fina kläderna och tänker: ”Nu sticker jag vidare, för jag är så fin”. Och då blev det fel, för man ville ju behålla tomten. Det var viktigt att vara lagom och inte utmana tomtens fåfänga.

Vilket var gårdstomtens motiv för att övervaka gården?

– Man kan inte tala om motiv på det sättet här. Tomtar, vättar, troll, gastar och älvor och andra väsen bara fanns där, mitt bland människorna. Detta är annorlunda jämfört med religiösa föreställningar där man tillskriver väsen olika gudomliga motiv.

Nissedörr och katt.
Kisse vädrar nisse? Nissen kommer bara ut på natten.

De nutida nissarna, särskilt då Elf on the shelf-nissarna, tycks ha en funktion att hålla barn “på plats” under december månad. Kan man säga att gårdstomten hade ett slags motsvarande funktion, att hålla gårdens arbetare på plats gentemot de överordnade? Nja, säger etnologen Jonas Engman.

– Om man verkligen vill kan man kanske göra en marxistisk analys av gårdstomten. Men nej, jag tycker inte att man kan säga det. På gårdarna i det agrara Sverige fanns ingen anställningsstruktur på det viset vi har idag. Alla ville ha tomten på sin sida, både gårdens ägare och drängar och pigor. Övernaturliga väsen var en del av den värld som alla levde i.

Julen växer explosionsartat

Elf on the shelf och nissedörrs-nissarna är tecken på att människor tillmäter julen en allt större betydelse, säger Jonas Engman.

– Julen håller inte på att försvagas, om någon trodde det. Vi fortsätter tvärtom att pumpa upp julen till enorma proportioner. Julen håller på längre tid också. Och detta är nytt. Nissen med nissedörren är bara ytterligare en gestalt som tillförs julfirandet.

Läs också: Vi julshoppar för fullt trots alla kriser – varför?

Text: Lisen Forsberg

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera