Människor i båtar handlar vid floden
Artikel från Lunds universitet

Den här artikeln bygger på ett pressmeddelande. Läs om hur redaktionen jobbar.

Många av världens deltaområden riskerar att kollapsa i framtiden, men det beror inte främst på klimatförändringar. Snarare är befolkningstillväxt och dålig beredskap ett större hot, särskilt i Asien och Afrika.

Forskare vid Lunds universitet har i en studie undersökt 49 floddeltan världen över. De konstaterar att de står inför hot som kan omkullkasta livet för miljontals människor i framtiden.

Om deltan kollapsar kan det få enorma konsekvenser för en hållbar global utveckling.  I värsta fall kan dessa flodområden gå förlorade till havet. Andra konsekvenser är översvämningar och ökade salthalter i vattnet. Det kan i sin tur påverka jordbruket och leda till förlust av ekosystem.

Studien visar att många risker inte främst är kopplade till klimatförändringar.

–  Klimatförändringar är en global utmaning men andra viktiga riskfaktorer är lokala problem, till exempel befolkningstäthet och ineffektivt styre. Riskerna för deltan kommer bara att öka med tiden, så det är nu vi måste agera, säger hållbarhetsforskaren Murray Scown vid Lunds universitet.

De 49 områdena har analyserats mot bakgrund av olika scenarier, som FN:s klimatpanel IPCC pekat ut, för framtida global utveckling. I studien identifieras möjliga risker som kan inträffa inom 80 år.

Människor vid Nilens kant.
Nildeltat i Egypten.

Asiatiska megadeltan riskerar kollaps

Forskarnas analyser visar att vissa risker är mer kritiska än andra.

I Mekongdeltat i Vietnam är den största riskfaktorn att markytan sänks. Extrema havsnivåer är bland de mest oroväckande riskerna för deltan i Kina, på den koreanska halvön, i Mexiko samt i Nederländerna.

I deltan i Egypten, Niger och Bangladesh är det största hotet i stället den ökande befolkningstätheten. För andra deltan påverkar ländernas ekonomi och ineffektiv styrning mest, till exempel deltan som ligger i Myanmar, Angola och i Demokratiska republiken Kongo.

– Sammantaget är det de asiatiska megadeltana som löper störst risk för kollaps, med konsekvenser för miljontals människor och för miljön. De är under press från befolkningstillväxt, intensivt jordbruk, havsnivåhöjning och bristande beredskap, säger Murray Scown.

Åtgärder kan bromsa utvecklingen

Forskarna bakom studien framhåller att olika klimatanpassningar kommer att behövas för att minska riskerna. Här ingår till exempel infrastruktur som havsvallar för att förhindra översvämningar. En åtgärd, som har använts i Rhendeltat, är att konstruera speciella landytor som kan svämma över för att ge plats åt floden.

Andra åtgärder fokuserar på att höja landnivån genom att använda flodsediment för att bygga upp deltan.

– I stället för att luta sig tillbaka måste regeringar tänka långsiktigt och lägga upp planer för att minska eller mildra risker. I Mekongdeltat, till exempel, gör den vietnamesiska regeringen stora ansträngningar för att begränsa framtida grundvattenutvinning i deltat för att minska sänkning av markytan och försaltning, säger Murray Scown.

Man med båt på flod omgiven av tät växtlighet.

Mer om risker och forskarnas analyser

Mer än en halv miljard människor lever och livnär sig idag vid olika floddeltan.

Forskarnas analyser utgår från 13 etablerade faktorer som påverkar risker i deltan. Forskarna har vägt samman olika vetenskapliga modeller för att identifiera vilka av dessa risker som utgör störst hot.

Exempel på riskfaktorer är ökande befolkningstäthet, urbanisering, jordbruk, förändringar i volymen av vatten som strömmar genom floddeltat, havsnivåhöjningar, att markytan sänks, förändringar i BNP, ineffektiv styrning och bristande anpassningsförmåga.

Vetenskaplig studie:

Global change scenarios in coastal river deltas and their sustainable development implications, Global Environmental Change.

Kontakt:

Murray Scown, biträdande universitetslektor vid Lund University Centre for Sustainability Studies, murray.scown@LUCSUS.lu.se

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera