Mjuka maktmedel – så formar stater en lojal generation

Med “soft power”, eller “mjuka maktmedel”, menas strategier där till exempel kulturell påverkan används istället för tvång eller ekonomiska påtryckningsmedel. Det är strategier som Ryssland och Kina i allt högre grad använder sig av för att stärka och bibehålla sin maktposition och underminera människors förtroende för västvärlden.

De unga är nyckeln

Mycket handlar om att påverka unga människor. I Centralasien, till exempel, är uppemot två tredjedelar av befolkningen under 30 år.

– Det är dem som auktoritära stater som Ryssland och Kina vill forma till en lojal generation. En generation som stöttar regimernas mål och vänder sig bort från de demokratiska värden som ofta associeras med västvärlden, säger Olena Podolian, doktor i statsvetenskap vid Södertörns högskola.

Ryssland och Kina är på hugget

I det senaste numret av den vetenskapliga tidskriften Baltic Worlds, som ges ut av Södertörns högskola, berörs bland annat hur Ryssland och Kina genom olika aktiviteter försöker att sprida sina auktoritära värderingar. Det sker i framför allt Centralasien men också i Central- och Östeuropa, inte minst i länder som tidigare varit sovjetrepubliker.

För Kinas del kan det till exempel handla om att starta konfucianska center, vars uppgift är att sprida kinesisk kultur.

Ryssland verkar genom universitet som har filialer i tidigare sovjetrepubliker, språkgrupper, ungdomsgrupper och stiftelser som verkar inom ramarna för den politiska doktrinen ”Russkiy Mir”, “ryska världen”. Det handlar också om påverkan via media, säger Oleg Antonov, doktor i historia.

Engagerade unga – en risk

Bara för att de styrande i länder som Tadzjikistan och Uzbekistan vill ha starka band till Kina och Ryssland betyder det inte att befolkningen som helhet tror på auktoritära värderingar. Det är också en av anledningarna till att de styrande i Moskva och Beijing lägger så mycket fokus på yngre generationer.

– Man riktar in sig på de unga eftersom det är en grupp som engagerar sig, de kan vara en kraft för demokratisering. Det har vi sett många gånger tidigare som under Rosenrevolutionen i Georgien 2003, orangea revolutionen i Ukraina 2004 och den arabiska våren, säger Olena Podolian.

Regimer skaffar sig ansiktslyft

Mjuka maktmedel används för att sprida auktoritära normer och värderingar utanför det egna landets gränser, men även inom landet. Azerbajdzjan är ett exempel.

Där har de styrande drivit igenom reformer som har förändrat och förnyat institutioner och strukturer och till viss del politiken. Med detta vill den auktoritära regimen i Azerbajdzjan signalera att även om landet saknar demokrati är det öppet för “modernisering” och “förändring”.

– Reformerna involverar ofta just den yngre generationen, i syfte att ge regimen ett “ansiktslyft” – visa att systemet inte längre bara representeras av bakåtsträvande gamla gubbar, säger Sofie Bedford, docent i statsvetenskap vid Institutet för Rysslands- och Eurasienstudier vid Uppsala universitet.

Hon fortsätter:

– Om Azerbajdzjan framstår som mer attraktivt för unga kan både kompetensflykt och regimkritik förhindras. Det resulterar också i en normalisering av det icke-demokratiska styret bland befolkningen i allmänhet, eftersom auktoritära normer och värderingar framstår som mer attraktiva, acceptabla och slutligen oundvikliga.

Ryssland “inte attraktivt”

Harvardprofessorn Joseph Nye som utvecklat begreppet “soft power”, “mjuk makt”, har själv pekat ut USA som den globala ledaren på området. Detta utifrån landets dominans inom till exempel populärkulturen och högre utbildning.

Olena Podolian pekar på en skillnad vad gäller Ryssland och Kina. De har egentligen inte så mycket att erbjuda, säger hon.

– Ryssland vill rättfärdiga sin rätt till makt, men det är inte attraktivt för någon annan än regimen, än mindre utanför landet. Traditionella och auktoritära värderingar är det som erbjuds, attraktionskraften är begränsad och de jobbar bakåt. EU och USA använder sig också av mjuka maktmedel, men där finns attraktiva fördelar som saknas i Ryssland och Kina.

“Soft power” är i allra högsta grad relevant och aktuellt, menar Oleg Antonov.

– Hur de här länderna använder soft power påverkar inte bara deras internationella relationer utan hela världen. De stärker banden mellan sig för att öka stabiliteten i den egna regionen.

Läs också: Bistånd är inte bara ädelt – här är riskerna med hjälpen till Ukraina

Vetenskaplig tidskrift:

Här hittar du tidskriften Baltic Worlds, som ges ut av Centre for Baltic and East European Studies vid Södertörns högskola.