Kebnekaises sydtopp fortsätter smälta i snabb takt

Sedan september 2019 har Sverige en ny officiell högsta punkt. Forskare vid Stockholms universitets forskningsstation i Tarfala konstaterade då att Kebnekaises sydtopp var lägre än nordtoppen.

Sydtoppens höjd, som kröns av en toppglaciär, var då 2095,6 meter jämfört med norra toppens 2096,8 meter. Nordtoppen består av sten och har en höjd som inte ändras.

Årliga mätningar visar minskning

Mätningen av sydtoppen görs varje år. Den senaste mätningen i september i år visar att den fortsätter att minska. Höjden uppmättes till 2093,2 meter över havet. Det innebär en minskning på 1,4 meter sedan förra året.

– Mätningen av sydtoppen var inte lätt i år på grund av hårda vindar på toppen, men vi behövde utnyttja det enda väderfönstret som fanns för att kunna genomföra mätningen innan ny snö tillkommer till sydtoppen nu när hösten börjar i fjällen, säger Nina Kirchner som är glaciärforskare vid Stockholms universitet.

Forskaren Nina Kirchner, glaciärforskare och föreståndare för Tarfala forskningsstation, mäter höjden på Kebnekaises sydtopp den 11 september 2023.
Bild: Tarfala forskningsstation

Flera svenska glaciärer smälter

Tarfala forskningsstation deltar även i ett internationellt mätprogram, World Glacier Monitoring Service, som mäter glaciärer i världen och gör så kallade massbalansberäkningar*. Av cirka femtio referensglaciärer som ingår i världen finns fyra i Sverige. Glaciärerna har regelbundet mätts i mer än 30 år.

Glaciärerna som mäts av forskarna vid Stockholms universitet är Storglaciären som ligger vid Tarfala forskningsstation, Rabots glaciär, Mårma och Riukojietna. Alla fyra glaciärer har minskat i jämförelse med 2022.

Minskningar större än tidigare

Rabots glaciär har minskat mest, följt av Riukojietna, Mårma och Storglaciären. Om man tittar på massförlust i snitt över de senaste tio åren, har årets förlust för alla glaciärer varit dubbelt så stor som snittet.

I år smälte Rabots glaciär och Riukojietna dessutom i sina högst belägna områden. Det innebär att glaciärerna inte fick någon ny snö där som kunde bidra till deras tillväxt. Den snö som kom på vintern tinade bort under sommaren. Även is som inte längre var skyddad av snötäcket smälte bort.

– Detta kan vara början på att en glaciär ”svälter ihjäl”. Glaciärerna behöver nu ett år med positiv massbalans för att kompensera förlusten. Om ett sådant år uteblir är förlusten oåterkallelig, säger Nina Kirchner.

Kontakt:

Nina Kirchner, docent i glaciologi och föreståndare för Tarfala forskningsstation, nina.kirchner@natgeo.su.se