Dagens strandnära boende kan framöver förvandlas till en kamp mot översvämningar och stigande hav. Kan man redan nu börja planera för en flytt längre upp på land, i Sverige? Det har forskare undersökt.
Många vill bo nära vatten. Klimatförändringarna gör dock att de som bor i områden vid kuster kan få allt större problem med sådant som översvämningar, erosion och stigande vattennivåer.
Åtgärden “planerad reträtt” används redan nu i Nya Zeeland, USA, Kanada, Storbritannien och Australien för att försöka förebygga problem.
Metoden innebär är att man anpassar sig till att kust- och strandlinjen förändras och på lång sikt planerar att flytta byggnader och anläggningar som ligger för nära vattnet. Det behöver inte vara hela bostadsområden som flyttas utan kan handla om att byta plats på en utsatt ledning, till exempel.
Forskare vid Statens geotekniska institut, SGI, har i ett projekt tittat närmare på metoden. De har undersökt om man skulle kunna använda sig av planerad reträtt som klimatanpassningsstrategi i Sverige och vilka möjligheter och svårigheter som finns.
Förnekelse försvårar
Forskningsprojektet visar att en svårighet handlar om föreställningar. I Sverige finns fortfarande en föreställning om att det är trevligt att bo nära vatten. Föreställningen finns också att strandzonen är något som kommer att förbli intakt, trots att det mesta pekar på något helt annat. Det finns också en utbredd föreställning om att översvämningar inte är ett stort problem i Sverige.
Ingen plan för kompensation till husägare
Forskarna såg även, i intervjuer med planerare och politiker, att det finns mycket liten kunskap om vad metoden planerad reträtt går ut på.
En försvårande aspekt är också att det inte finns en plan för kompensation om man skulle behöva flytta på exempelvis ett hus.
Bör komma igång i tid
På plussidan finns möjligheter till ökad trygghet för människor och infrastruktur i områden som riskerar att bli utsatta. På lång sikt kan också naturvärden som gått förlorade återskapas, menar forskarna. Det finns också möjlighet att bygga nya naturvärden som människor kan dra nytta av, exempelvis genom turism.
– Vår forskning visar att det finns en rad fördelar med planerad reträtt, där den främsta handlar om att skydda människor, säger forskaren Lisa van Well.
Lisa van Well säger också att en sådan planering är ett långsiktigt arbete.
– Ska planerad reträtt användas för att skydda människor i riskområden bör arbetet komma igång innan problemen blir större.
Läs också: När blir det grönt att flyga igen?
Människan överlever artdöden – i en ful och tråkig värld
Om forskningsprojektet
Resultaten bygger på enkätstudier, intervjuer, litteraturstudier och workshops. Dessa har riktat sig till medborgare, tjänstepersoner som arbetar med fysisk planering och klimatanpassning på myndigheter, regioner, kommuner och branschorganisationer.
Projektet har letts av Statens geotekniska institut tillsammans med Sveriges meteorologiska och hydrologiska Institut, SMHI, RISE Research Institutes of Sweden samt Linköpings universitet. Ett antal projektmedlemmar har varit knutna till projektet i form av Trelleborg, Öckerö, Karlstad och Umeå kommuner, samt länsstyrelserna i Skåne, Halland och Västra Götaland.
Rapport:
Klimatanpassning genom planerad reträtt, Slutrapportering av forskningsprojektet CAMEL.
Kontakt:
Lisa Van Well, forskare vid Statens geotekniska institut,
lisa.vanwell@sgi.se
