Planerad reträtt kan skydda invånare vid klimatförändring

Många vill bo nära vatten. Klimatförändringarna gör dock att de som bor i områden vid kuster kan få allt större problem med sådant som översvämningar, erosion och stigande vattennivåer.

Bild: Nico Smit, Unsplash.

Åtgärden ”planerad reträtt” används redan nu i Nya Zeeland, USA, Kanada, Storbritannien och Australien för att försöka förebygga problem.

Metoden innebär är att man anpassar sig till att kust- och strandlinjen förändras och på lång sikt planerar att flytta byggnader och anläggningar som ligger för nära vattnet. Det behöver inte vara hela bostadsområden som flyttas utan kan handla om att byta plats på en utsatt ledning, till exempel.

Forskare vid Statens geotekniska institut, SGI, har i ett projekt tittat närmare på metoden. De har undersökt om man skulle kunna använda sig av planerad reträtt som klimatanpassningsstrategi i Sverige och vilka möjligheter och svårigheter som finns.

Förnekelse försvårar

Forskningsprojektet visar att en svårighet handlar om föreställningar. I Sverige finns fortfarande en föreställning om att det är trevligt att bo nära vatten. Föreställningen finns också att strandzonen är något som kommer att förbli intakt, trots att det mesta pekar på något helt annat. Det finns också en utbredd föreställning om att översvämningar inte är ett stort problem i Sverige.

Ingen plan för kompensation till husägare

Forskarna såg även, i intervjuer med planerare och politiker, att det finns mycket liten kunskap om vad metoden planerad reträtt går ut på.

En försvårande aspekt är också att det inte finns en plan för kompensation om man skulle behöva flytta på exempelvis ett hus.

Bör komma igång i tid

På plussidan finns möjligheter till ökad trygghet för människor och infrastruktur i områden som riskerar att bli utsatta. På lång sikt kan också naturvärden som gått förlorade återskapas, menar forskarna. Det finns också möjlighet att bygga nya naturvärden som människor kan dra nytta av, exempelvis genom turism.

– Vår forskning visar att det finns en rad fördelar med planerad reträtt, där den främsta handlar om att skydda människor, säger forskaren Lisa van Well.

Lisa van Well säger också att en sådan planering är ett långsiktigt arbete.

– Ska planerad reträtt användas för att skydda människor i riskområden bör arbetet komma igång innan problemen blir större.

Läs också: När blir det grönt att flyga igen?
Människan överlever artdöden – i en ful och tråkig värld

Rapport:

Klimatanpassning genom planerad reträtt, Slutrapportering av forskningsprojektet CAMEL.

Kontakt:

Lisa Van Well, forskare vid Statens geotekniska institut,
lisa.vanwell@sgi.se