Inkomstklyftor ger fler döda vid översvämningar

Länder med ojämn inkomstfördelning har många gånger högre dödlighet vid översvämningskatastrofer jämfört med länder med mer jämnt fördelade inkomstnivåer. Det visar forskning från bland annat Uppsala universitet.

Medianvärdet för dödlighetsgraden är 26 gånger högre i länder med ojämn fördelning av inkomst, jämfört med länder med mer jämlikt fördelade inkomstnivåer.

Exempel: New Orleans

Ett exempel på hur ojämlikhet kan bidra till dödlig utgång är staden New Orleans i USA i samband med orkanen Katrina 2005 och den översvämning som följde.

Förödelse efter orkanen Katrina i New Orleans, USA, 2005. Bild: Infrogmation of New Orleans, via Wikimedia commons *

Stora delar av det drabbade området i södra USA evakuerades strax innan orkanen slog till. Men en del av invånarna i New Orleans blev kvar, särskilt i låginkomstområden – där de allvarligaste översvämningarna sedan inträffade efter att skyddsvallar brustit. Flera faktorer som har med inkomster och ojämlikhet att göra förvärrade dödligheten i dessa områden, enligt forskarna.

Kunde inte fly

Till exempel hade människor i de fattigare områdena begränsad tillgång till bil och andra former av transport. Det gjorde det svårt för dem att lämna staden i tid. Många bodde dessutom i hem som är mycket känsliga för översvämningar, som husvagnar.

Inte nog med det – de fattigare områdena drabbades också efter översvämningen allvarliga luftföroreningar på grund av närheten till stadens industriområden.

Alarmerande, enligt forskare

Det här är alarmerande eftersom ett förändrat klimat kommer att ge fler extrema nederbördshändelser, säger Sara Lindersson, doktorand vid Centrum för naturkatastroflära vid Uppsala universitet. Den alltmer ojämlika fördelningen av ekonomiska resurser i länder förtjänar mer uppmärksamhet när det gäller att minska risken för katastrofer, menar hon.

– Våra resultat belyser vikten av att inte bara analysera sårbarheten hos fattiga länder, vilket är akut, men även samhälleliga faktorer i rika länder som driver sårbarhet. Det är viktigt för att kunna utveckla mer effektiva strategier för katastrofriskreducering som identifierar och tar itu med grundläggande orsaker, säger Sara Lindersson.

Även tidigare forskning pekar på att stora ojämlikheter i resursfördelning påverkar dödlighetsgraden vid översvämningar. Stora klyftor innebär ofta att en stor andel av befolkningen lever i fattigdom – och fattiga människor saknar ofta de resurser som krävs för att evakuera i tid.

Skyddande resurser samlas i rika stadsdelar

Dessutom kan den ekonomiska snedfördelningen som sådan resultera i segregerade stadsmiljöer, vilket kan öka sårbarheten vid katastrofer. Resurser, tjänster och skyddande infrastruktur koncentreras i höginkomstområden samtidigt som låginkomstområden blir mer utsatta.

– Även om den här typen av breda jämförande studier ofrånkomligen innebär förenklingar och våra data inte kan fastställa orsakssamband, alltså visa precis hur det ena leder till det andra, så understryker resultaten hur ojämlikhet spelar en mer central roll jämfört med BNP för att förklara dödlighet vid översvämningar, säger Sara Lindersson.

Kontakt:

Sara Lindersson, doktorand vid Centrum för naturkatastroflära vid Uppsala universitet
sara.lindersson@geo.uu.se

Vetenskaplig artikel:

The wider the gap between rich and poor the higher the flood mortality, Nature Sustainability.

*) Bild: Infrogmation of New Orleans, via Wikimedia commons, licens CC BY-SA 4.0.
**) Bild: NOAA, via Wikimedia commons, licens public domain.