Vi sneglar hellre på hur andra människor beter sig än lyssnar på fakta. Det visar analyser av kampanjer som syftar till mer miljövänliga val i vardagen.
För att klara klimatmålen behöver vi ändra beteenden. Informations- och andra påverkanskampanjer är några av verktygen.
I en översiktsstudie har forskare från Cambridge, Yale och Göteborgs universitet analyserat vad som gör en bra kampanj för förändrat beteende.
Resultaten visade att kampanjtekniker som är baserade på sociala jämförelser och finansiella incitament, eller ekonomiska morötter, är mer effektiva än kampanjer som fokuserar på kunskap om vad som är ”rätt” eller ”bra”.
– Att lära sig att människor runt omkring oss har börjat välja vegetarisk mat eller att cykla till jobbet är ofta bättre motiv för att få till beteendeförändringar, säger Magnus Bergquist, forskare i miljöpsykologi vid Göteborgs universitet.
Tillsammans med kollegor i England och USA har han sammanställt tio forskningsöversikter. Totalt ingår 430 studier om hållbar beteendeförändring i människors vardag.
Kampanjer har inte stor effekt
Översikterna visade också att kampanjer generellt har ganska liten effekt på människors beteenden. Människor som deltagit i kampanjer ökar bara sitt miljövänliga beteende med sju procent i genomsnitt. Det kan handla om att börja källsortera, välja ett mer hållbart transportalternativ eller spara el.
Effekten syntes tydligare i småskaliga studier, med färre än 9 000 deltagare, än i de större.
– En förklaring till det kan vara att småskaliga studier oftare bygger på direkta tekniker som personliga möten vilket har större chans att påverka beteende, säger Magnus Bergquist.
Studie:
Field interventions for climate change mitigation behaviors: A second-order meta-analysis, Pnas.
Kontakt:
Magnus Bergquist, forskare i miljöpsykologi vid Göteborgs universitet, magnus.bergquist@psy.gu.se
