Artikel från Stockholms universitet

Monster och främmande odjur har både fascinerat och skrämt oss genom historien. Varför lockas vi så av mötet mellan skräck och romantik? Och på vilket sätt speglar dagens monster inom populärkulturen de rädslor vi har i dag?

– Min utgångspunkt har alltid varit och är att vi, det vill säga mänskligheten, har de monster vi förtjänar. För det är ju i slutänden vi som har skapat dem, säger Bo Eriksson, docent i historia vid Stockholms universitet.

Topp tre monster just nu, enligt Bo Eriksson

  1. The Mind Flayer (tv-serien Stranger Things) eller Vecna
    Motivering: Nostalgiskräck med rötterna i Dungeons & Dragons och bordsrollspel.
  2. Draken – vårt äldsta fabeldjur som fått ny aktualitet genom The House of the Dragon och Game of Thrones.
    Motivering: Stor, läskig och farlig – odödlig reptil med rötterna i evolutionen.
  3. Zombier – dyker upp i alla möjliga sammanhang.
    Motivering: Aktualiserar moralfrågor kring hur vi hanterar våra döda.

Hur ser förhållandet mellan samtiden och monster ut?

– Sambandet mellan skräck och sin samtid är faktiskt en ganska komplex fråga. Det är inte så enkelt som att säga att farlig tid = mycket skräck, eller tvärtom. Däremot, sett i backspegeln, står det klart att hemska tider alltid lämnar spår i skräcken som produceras. Hur Ukrainakrisen och kärnvapenhotet kommer manifestera sig i långfilmer, tv-serier och böcker återstår att se.

Blir vi mer eller mindre intresserade av skräck och monster när det är svåra tider?

– Vi dras till skräck oavsett tid. När världen är dyster och mörk reagerar vi olika, beroende på personlighet och intressen. En del tar upp sin gamla frimärkssamling, andra preppar och vissa dras till skräck.

Finns det några monster som är på nedgång?

– Clownen känns som lite på nedgång nu, men det kan ändra sig snabbt. Clownskräck är nämligen ett psykologiskt fenomen, så kallad coulrofobi, som gör att clown-monster alltid är aktuella på ett eller annat sätt. Anledningarna till att clowner hamnade i fokus för ett antal år sedan berodde på en film på temat mördande clowner och skicklig marknadsföring, men som skräckgestalt går clownen längre tillbaka i tiden.

Vad är det som gör clowner så skrämmande?

– Det som skrämmer med clownen är dubbelnaturen. Det har med clownens uppdrag och funktion att göra. Han eller hon ska sprida glädje och underhålla barn och vuxna. En clown ska inte vara elak och ond – det bryter kontraktet som barn har med verkligheten. Därför skrämmer skräck-clownen extra mycket – en dubbelnatur i dubbel bemärkelse, utklädd och sminkad.

Stämmer det att du har planer på att göra monsterkunskap till ett universitetsämne?

– En sak är säker, monster har en tendens att alltid återkomma, hur många gånger vi än sätter pålen i hjärtat på dem eller skjuter av silverkulan som dödar besten. Jag tycker att det är dags för ett nytt universitetsämne, skräck- och monsterstudium, för att förstå monstren och vår koppling till dem.

Läs också: Är du nyfiken på monsterforskning

Artikeln kommer från Stockholms universitets nyhetswebb.

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera