Vi agerar själviskt – och tycker att vi är osjälviska

Det kallas ”moraliska illusioner” och uppstår inte minst i konkurrenssituationer där vi tävlar med andra, enligt en avhandling från Linköpings universitet.

Vi ser förvrängda verklighetsbilder

Moraliska illusioner är lite som optiska illusioner, alltså att vi ser en bild av verkligheten som egentligen inte stämmer.

– Det innebär att man i vissa beslutssituationer agerar själviskt utan att man känner att det man gör är moraliskt fel, säger Kajsa Hansson, doktor i nationalekonomi.

Vi människor ser en bild av verkligheten som passar oss och gagnar oss.

Misslyckanden och framgångar

Ett exempel är hur vi ser på förluster. Misslyckas vi med en uppgift tenderar vi att skylla på en ojämn spelplan eller att spelet är riggat. Men när vi vinner är det för att vi tror att vi är väldigt duktiga.

Den här tendensen kan beskriva varför framgångsrika människor tror att framgång i världen enbart handlar om egen envishet och egna prestationer – och därför tycker att ekonomiska olikheter är okej eller till och med bra.

Vi undviker jobbig information

Vi människor är också benägna att undvika information som riskerar att ge oss dåligt samvete. Tar vi in informationen kan vi känna oss tvingade att agera osjälviskt och det kan kännas jobbigt. Detta är också ett slags moralisk illusion.

Ett viktigt undantag

Men det finns en beslutssituation där moraliska illusioner inte spelar in, enligt avhandlingen, nämligen demokratiskt fattade beslut. Det kan vara beslut på hög nivå, som i riksdagen. Men det kan också handla om till exempel styrelser och föreningar där flera är med att delar på ett beslut.

– I demokratiska val kan vi alltid skylla på någon annan, och tidigare studier har visat att vi blir mer själviska om ansvaret för beslutet fördelas på flera. Men våra resultat visar inte stöd för att människor blir mer omoraliska i val, snarare på motsatsen, säger Kajsa Hansson.

”Goda nyheter”

I en studie gjorde Kajsa Hansson och hennes kollegor tre experiment där deltagarna fick välja att donera eller ta pengar, aningen som en del av en demokratisk röst eller som enskild person. Forskarna såg inget själviskt beteende. Det finns till och med tendenser att vi skulle bli mer givmilda i ett sådant scenario.

– Våra fynd är egentligen goda nyheter. Det tyder på en insikt att man beslutar för andra och agerar tillsammans. En spekulation är att människor inser att man kan bidra mer till den gemensamma välfärden när alla bidrar, säger Kajsa Hansson.

Avhandling:

Moral Illusions, (Kajsa Hanson).

Kontakt:

Kajsa Hansson,
kajshansson@gmail.com