Forskare på utgrävningsplatsen
Artikel från Uppsala universitet

Den här artikeln bygger på ett pressmeddelande. Läs om hur redaktionen jobbar.

Forskare har oväntat hittat kvarlevor som begravts enligt muslimsk sed i Levanten, det område som idag är Syrien. Fynden som ger ökad kunskap om både regionens historia och tidig islam kom efter att data från arkeologi, historia och bioarkeologi kombinerades.

Mellanöstern är känd som en region med en rik och fascinerande historia som omfattar många etniciteter, kulturer och religiösa sedvänjor.

En stor del av denna historia är känd genom historiska källor, kulturföremål och arkeologiska utgrävningar, men eftersom organiskt material bevaras dåligt i varma och torra klimat har det varit svårare att analysera viktiga bioarkeologiska data.

Nu finns dock nya teknologier som är bättre på att ta tillvara nedbrutet material. Det innebär ett förändrat läge och ökade möjligheter att ställa nya frågor och få ny kunskap om regionens historia.

Nya och oväntade fynd

Nu kan en forskargrupp från flera olika länder och vetenskapliga fält presentera nya bioarkeologiska resultat med kopplingar till den tidiga muslimska perioden i dagens Syrien.

Under 2009 och 2010 påträffades ett antal gravar under utgrävningar vid den neolitiska platsen Tell Qarassa i Syrien. Forskarna undersökte genomet ( hela arvsmassan) hos kvarlevor efter 14 personer. Målet var att studera de första jordbrukarna i regionen.

– Vi fick bara fram tillräckligt med dna-information från två individer från de övre lagren av utgrävningen och vi antog att dessa begravdes under en senare förhistorisk period. Efter att vi gjort kol-14 dateringar blev det tydligt att vi hade träffat på något oväntat och speciellt, säger forskaren Cristina Valdiosera vid Universidad de Burgos i Spanien.

Den muslimska begravningsplatsen upptäcktes nära byn Qarassa i Syrien, som i historisk tid var en del av området Levanten.

Tidiga muslimska begravningsseder

Kvarlevorna daterades till sent 600-tal eller tidigt 700-tal och perioden som kallas det andra kalifatet, Umayyad Era. Efter att det blivit känt att gravarna var så pass sentida gjordes en ny bedömning av gravarnas utformning.

Forskarna konstaterade att stilen på gravarna stämde överens med tidiga muslimska begravningsseder. Utan en kol-14 datering hade det varit omöjligt att bestämma kvarlevornas kulturella identitet eftersom det inte fanns några tidigare kända muslimska bosättningar eller gravplatser i området. Den arkeologiska platsen var bara känd för förhistoriska lämningar.

– Resultaten från genom-analysen var också överraskande eftersom de två individerna verkar vara genetiskt olika de flesta dåtida och nutida invånare i Levanten*. De moderna grupper de liknar mest, men inte är helt identiska med, är beduiner och saudier, vilket tyder på en möjlig koppling till Arabiska halvön, säger evolutionsbiologen Megha Srigyan som utförde dataanalysen vid Uppsala universitet.

* Det historiska området Levanten omfattade Turkiet öster om Bosporen, Syrien, Libanon, Jordanien, Israel och Palestina.

Bevis för nya seder i området

Analysen av den begravda kvinnan och mannen har bidragit med bevis för ankomsten av nya kulturella och religiösa seder till det område som arkeologer och historiker kallar Levanten.

– De flesta av våra bevis är indirekta men de olika resultaten sedda tillsammans pekar mot att den här mannen och kvinnan tillhörde en förbipasserande grupp människor och begravdes långt från sina hem. Resultaten tyder på att det fanns tidiga muslimer på den syriska landsbygden, säger populationgenetikern Torsten Günther vid Uppsala universitet.

Han fortsätter:

– I det här särskilda fallet fanns det ingen möjlighet att vi hade kommit i mål utan att kombinera arkeologiska, historiska och bioarkeologiska data, eftersom de alla var för sig bidrog med viktiga ledtrådar. Det visar hur viktigt det är med mångvetenskapliga angreppssätt.

– Det är fantastiskt att vi genom att studera bara två individer har kunnat tillfoga en liten men betydelsefull bit av det kolossala pussel som utgör Levantens historia, säger Cristina Valdiosera.

De mänskliga kvarlevorna från Qarassa och resten av det arkeologiska materialet har förts till det arkeologiska museet i Sweida i Syrien.

Studie:

Bioarchaeological evidence of one of the earliest Islamic burials in the Levant[/language] , Communications Biology.

Kontakt:

Torsten Günther, Institutionen för organismbiologi, Uppsala universitet, torsten.gunther@ebc.uu.se

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera