Artikel från Karolinska Institutet

Forskare kan ha hittat en förklaring till varför personer med självskadebeteende generellt känner mindre smärta än andra. Nyckeln tycks ligga i ett effektivare smärtregleringssystem.

De flesta människor försöker undvika smärta. Men vissa, särskilt ungdomar och unga vuxna, kan ibland utsätta sig själva för fysiska skador. Självskadebeteende är starkt kopplat till annan psykisk ohälsa, som ångest och depression. Men det är långt ifrån alla med dessa tillstånd som skadar sig själva.

– Vi har länge försökt att förstå vad som skiljer individer med självskadebeteende från andra, och varför smärtan i sig inte är tillräckligt avskräckande för att avstå från självskador. Man har i tidigare studier sett att personer med självskadebeteende generellt är mindre känsliga för smärta. Men det har saknats kunskap om vilka mekanismer som ligger bakom, säger Karin Jensen, forskare och gruppledare vid Institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska Institutet.

Tolererade mer smärta

I studien undersökte forskarna dessa mekanismer genom att jämföra smärtregleringen hos 41 kvinnor som skadat sig själva minst fem gånger det senaste året med 40 matchade kvinnor utan självskadebeteende. Kvinnorna, som var mellan 18-35 år, genomgick smärttester i laboratorium vid två tillfällen på Karolinska universitetssjukhuset under 2019-2020. Under de välbeprövade testerna fick kvinnorna skatta sin smärtupplevelse vid övergående tryck- och värmestimuleringar. Forskarna mätte även deras hjärnaktivitet vid smärta via en magnetkameraundersökning.

Det forskarna fann var att kvinnorna med självskadebeteende i genomsnitt tolererade högre nivåer av smärta än kontrollpersonerna. Samtidigt avslöjade hjärnavbildningen skillnader i aktivering mellan grupperna. Jämfört med kontrollpersonerna fann forskarna ett samband mellan områden i hjärnan som står för själva smärtupplevelsen och områden som kopplas till reglering av smärta hos kvinnorna med självskadebeteende.

Ytterligare ett fynd i studien är att skillnaden i smärtreglering inte är påverkat av hur länge, hur ofta eller på vilket sätt studiedeltagarna hade självskadat.

Kunskapen kan ge bättre hjälp

– Vår studie tyder på att en effektiv central smärtreglering är en riskfaktor för självskadebeteende. Den bidrar också med ökad kunskap om skillnader i hjärnan hos personer med självskadebeteende, vilket kan användas för att utveckla bättre hjälp för den som söker vård för sin självskada. De nya kunskaperna kan även användas i samtal med patienterna för att öka deras förståelse för uppkomsten av självskada och motivera till behandling, säger Maria Lalouni, forskare vid Institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska Institutet.

Studien innehåller vissa begränsningar. Till exempel rapporterade kvinnorna med självskadebeteende i högre utsträckning psykiatrisk samsjuklighet än kontrollgruppen. De tog även fler läkemedel såsom antidepressiva mediciner, vilket forskarna tog hänsyn till i analysen.

Vetenskaplig artikel:

Augmented pain inhibition and higher integration of pain modulatory brain networks in women with self-injury behavior, Molecular Psychiatry.

Kontakt:

Maria Lalouni, forskare, Institutionen för klinisk neurovetenskap, maria.lalouni@ki.se

Karin Jensen, forskare och gruppledare, Institutionen för klinisk neurovetenskap, karin.jensen@ki.se

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera