Ökning av svår hepatit hos barn förbryllar forskarna

I slutet av mars rapporterades de första fallen av akut svår hepatit av okänd orsak hos barn i Storbritannien. Sedan dess, och till dags dato, har antalen ökat till fler än 450 i tjugoåtta länder och även i Sverige rapporteras nu om 9 misstänkta fall. Den akuta leverinflammationen drabbar framför allt barn under 16 år som i övrigt är helt friska.

I början av maj hade 18 barn fått levertransplantation och minst fem barn har avlidit. Sjukdomen upptäcks då barnen insjuknar med gulfärgad hud och gula ögonvitor. Kisset blir mörkfärgat och avföringen ljus, det är vanligt att man kräks och får lös avföring eller diarréer.

Kan vara en ny form av hepatit

– Vi vet ännu inte om detta är en ny form av hepatit. Exempelvis är det ganska märkligt att endast en tredjedel av barnen har feber, som annars är vanligt vid hepatit, säger Gülsen Özkaya Sahin, forskare vid Lunds universitet och överläkare vid Region Skåne.

Gülsen Özkaya Sahin är ordförande i Virushepatitgruppen, ett europeiskt nätverk som samlar ett 45-tal hepatitforskare från 22 olika länder. På grund av situationen har Virushepatitgruppen nära kontakt med Storbritanniens folkhälsomyndighet och samarbetar med den europeiska smittskyddsenheten ECDC.

Gruppen håller noga koll på den akuta, svåra hepatiten som nu drabbar barn runt om i världen.

– Vi ser en ökning, men man ska komma ihåg att det är fortfarande få barn som insjuknar totalt sett. Nu behövs vidare studier på patientprover från de som drabbas.

Adenovirus har hittats hos vissa

Det finns ett par teorier om vad som orsakar hepatiten. En är att adenovirus är involverat på något vis. Detta virus har påvisats hos 75 procent av de barn som insjuknat.

– Att adenovirus orsakar så kallad akut fulminant* hepatit är väldigt sällsynt och det är bara hos patienter med nedsatt immunförsvar. Dessutom, i nio fall i Alabama, fann man adenoviruset i blodet, men inte i levern. Vi är fortfarande tveksamma till om det är adenoviruset som orsakar den akuta hepatiten hos dessa barn.

Olika faktorer kan samverka

Det är mer sannolikt, menar Gülsen Özkaya Sahin, att adenoviruset är en så kallad kofaktor som bidrar till att sjukdomen angriper barnens lever. En kofaktor är en komponent som hjälper ett annat ämne att förmedla en biologisk effekt. Det kan vara ett annat virus (till exempel coronaviruset sars-cov-2), ökad infektionskänslighet, miljögifter, smittämnen från livsmedel eller något helt nytt och okänt.

– En annan teori är att barn under pandemin stannade hemma och inte utsattes för virus och bakterier på samma vardagliga sätt. Det kan ha lett till att en del nu har en ökad känslighet för mikroorganismer.

Livsmedel som barn gillar undersöks

Ingen av de tidiga fallen som drabbades av akut hepatit hade vaccinerats mot covid-19. Däremot påvisades, enligt Gülsen Özkaya Sahin, sars-cov-2 hos 10–15 procent av barnen. En pågående infektion skulle kunna göra barnen mer sårbara för hepatit, menar forskarna. En annan möjlig orsak skulle kunna vara att det handlar om ett utbrott orsakat av livsmedel.

– Fortfarande spekulationer, men det finns giftiga ämnen som tillverkas av svampar, till exempel aflatoxin eller amatoxin och som kan kontaminera mat och på så vis orsaka förgiftning. Livsmedelsproduktion är idag en centraliserad process där det inte är ovanligt med en enda tillverkare som distribuerar till tillverkare över hela världen. Man kan tänka sig ett livsmedel som barn gillar och äter mer än vuxna och därför drabbas mer. Det behöver också utredas, konstaterar Gülsen Özkaya Sahin.

Transplantation vid nedsatt leverfunktion

Eftersom det i dagsläget är oklart vad som orsakar fallen finns inte någon specifik behandling. Däremot ges symtomlindrande behandling och den enda som fungerar vid akut nedsatt leverfunktion är transplantation.

– Nu pågår diskussioner kring hur vi bäst kan fortsätta forska om detta. Ska prover från hela Europa skickas till ett och samma laboratorium, eller varje land ta hand om sina egna prover? Det finns för- och nackdelar med båda spåren. Tyvärr är det mycket byråkrati som behöver lösas, samtidigt som vi vill reda ut orsaken bakom detta så snabbt som möjligt.

Vad kan man som förälder göra?

– Det är ovanligt att ett barn drabbas. Håll koll på barnets ögonvitor, tycker du att de ser gula ut, om kisset är mörkgult och avföringen är ljus kan du kontakta läkaren. Som vanligt gäller att se till att barnen tvättar händerna ordentligt, det hjälper mot spridning av virus.

Text: Tove Smeds