Artikel från Stockholms universitet

Vi kan ha gjort något en gång och säger sedan ”det här måste vi göra till en tradition”. Även en ritual kan snabbt få fäste, i alla fall när det finns en folklig uppslutning, säger etnologen Barbro Blehr.

– Lite grovt kan man säga att en ritual måste vara en tradition, medan en tradition inte måste vara en ritual. Men båda handlar om något som återkommer, vilket är viktigt, säger Barbro Blehr, professor i etnologi vid Stockholms universitet.

Vad är en ritual?

– Det beror mycket på vem du frågar. Men i den etnologiska skolan jag kommer ifrån är det en repetitiv handlingssekvens som du känner igen. Den är formaliserad, vilket betyder att du gör saker på bestämda sätt. Motsatsen är att du improviserar och att det inte spelar någon roll hur du pratar eller rör dig.

Vad är då en tradition?

– Grundbetydelsen av en tradition är att något förs över, traderas, från generation till generation. Men idag används ordet ofta för att beskriva något vi brukar göra och sätter värde på att göra, och då kan det handla om traditioner som har en mycket kort historia, kanske något vi har gjort bara en gång tidigare men gärna vill upprepa vid en viss tidpunkt, kanske med ett visst tema, och tycker att ”detta måste vi göra till en tradition”. I dag skulle de flesta etnologer säga att vi skapar traditioner hela tiden. Det kan ske i små eller större sociala grupper – i familjer, vänkretsar, eller på arbetsplatser.

Vad har ritualer, som till exempel valborg, för betydelse för oss idag?

– Valborg är en kalenderrit. Man skiljer mellan livscykelriter, som markerar viktiga övergångar i livet, och kalenderriter, som strukturerar årets gång. Hur viktig valborg är som rit beror på vem du frågar. För någon är elden väldigt viktig, för en annan är det att träffa vänner, för en tredje är inte valborg viktigt alls. Valborg är en del av en traditionsrepertoar som vi kan välja om vi vill vara med på eller ej – till skillnad från till exempel jul eller midsommar, som kan framstå som mer tvingande att förhålla sig till.

Läs också: Därför firar vi valborg

Varför är detaljerna viktiga för helheten i en ritual?

– Det är så vi bygger ritualer. Repetitionen bärs av igenkännande, det gäller både det som sägs och görs och de materiella saker som används. Typ julpynt, för somliga människor är det viktigt att det har en historia och kanske också att sakerna har en koppling till människor som är viktiga för gemenskapen.

När skapas nya ritualer? Och varför släpps de in?

– Det är svårt att på konstgjord väg introducera en ritual och få uppslutning. När det gäller saker som folk väljer att göra självmant kan det däremot gå väldigt snabbt att det blir en ritual. När Olof Palme blev skjuten ledde det till ett berg av rosor på mordplatsen. Då var det något nytt. Nu blir det ofta snabbt ett altare av blommor och kramdjur på plats om det sker något dramatiskt. Det är en ritual vi snabbt har lärt oss.

– Den svenska nationaldagen däremot är en ritual som påbjudits uppifrån, på politisk väg. Svenska flaggans dag blev nationaldag redan 1983, men en helgdag blev den först 2005. En viktig drivkraft hos dem som ville att dagen skulle bli helgdag var att de trodde att man då skulle få en större uppslutning kring nationaldagen på ett sätt som skulle motverka främlingsfientlighet och nationalism. Om det blev så eller ej kan få vara en öppen fråga.

Denna artikel publicerades ursprungligen på Stockholms universitets webbplats.

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera