Artikel från Umeå universitet

Hur energin i bostadshus används är extra viktigt i kalla klimat. Strategin för att reglera energiprestandan vid nybyggen kan därför få stora konsekvenser. Jämförelser mellan olika länders strategier kan hjälpa arbetet med att förbättra energiprestandan.

Energiprestanda har länge varit en viktig byggnadsparameter för bostadshusen i Norden för att bekämpa det kalla klimatet. EU-direktivet 2010/31/EU, om byggnaders energiprestanda, har gjort denna parameter än mer relevant i norra Europa det senaste årtiondet. Målen med att förbättra byggnaders energiprestanda inkluderar minskade kostnader och koldioxid-utsläpp, ökat energioberoende och förbättrat inomhusklimat.

Valet av kriterier styr energiprestandan i olika riktningar

Energiprestanda i bostadshus kan regleras med hjälp av olika kriterier – indikatorer och kravnivåer – och utvärderas med olika metoder. Valet av kriterier styr energiprestandautvecklingen i olika riktningar. Och valet av utvärderingsmetod kan avgöra om en byggnad klarar kriterierna eller inte.

De indikatorer, kravnivåer och utvärderingsmetoder som används för att reglera bostäders energiprestanda kan därför vara avgörande för byggnadsbeståndets framtida energiprestanda.

– Jag vill utmana beslutsfattare att ifrågasätta vilka indikatorer, kravnivåer och utvärderingsmetoder som ska användas för att reglera energiprestanda i bostadshus i kallt klimat, säger Ingrid Allard Stolterman, Umeå universitet.

Hon har studerat hur man gör i Norge, Sverige, Finland och Ryssland. I sin avhandling visar hon att de kriterier och utvärderingsmetoder som används för att reglera bostäders energiprestanda skiljer sig mycket åt mellan länderna.

Fokus på byggnaders värmeförlust i Finland

I de gällande nationella byggreglerna för bostadshus den 1 januari 2020 utmärkte sig de finska energiprestandakriterierna genom sitt fokus på byggnadens värmeförlust och strikta kravnivåer jämfört med de andra länderna.

De norska och ryska kriterierna utmärkte sig genom att inte ställa något krav på energiproduktionens effektivitet eller valet av energikälla. De ryska kriterierna utmärkte sig dessutom genom sitt fokus på byggnadens formfaktor – relationen mellan byggnadens volym och den omslutande arean – som uppmuntrar till att bygga stora flerfamiljshus framför små villor.

De svenska byggreglerna utmärkte sig genom ett krav på mätningar av energianvändningen i driftfasen för att påvisa att byggnaden följer kriterierna. I Sverige och Finland uppmuntrar kraven också till uppvärmning med värmepump och avskräcker från direktverkande el.

– Skillnaderna mellan ländernas strategier kan påverka teknikutvecklingen och bostadsbeståndet. Det kan få konsekvenser både för ländernas primärenergianvändning och koldioxidutsläpp – och för invånarnas levnadsstandard, säger hon.

Drift och de boende påverkar energianvändningen

Parterna i den svenska upphandlingsprocessen av flerfamiljshus föredrog att utvärdera komponentfokuserade indikatorer eller indikatorer med en snäv systemgräns. Beställare, entreprenörer och kommunanställda, som arbetar att ställa krav på flerfamiljshus, vill både utvärdera byggnaden i projekteringsskedet, och verifiera  energiprestandan genom mätningar i den färdiga byggnaden.

De upplevde dock problem med att byggnadens uppmätta energianvändning påverkades dels av byggnadens drift, dels av beteendet hos dem som använde byggnaden. Om byggnaden inte klarar kraven på uppmätt energianvändning, på grund av felaktig drift eller energikrävande brukarbeteende, kan det i värsta fall leda till viten för entreprenören.

Gap mellan projekterad och uppmätt energianvändning

I sin forskning har Ingrid Allard Stolterman också utvecklat en metod för att verifiera den färdiga byggnadens energianvändning – med minimalt inflytande från brukarbeteende och drift. Metoden bygger på en analys av det så kallade ”prestandagapet”, skillnaden mellan den projekterade energianvändningen och den uppmätta energianvändningen i den färdiga byggnaden.

– Avvikelser från byggnadens projekterade design och konstruktion kan äventyra hela byggnadsbeståndets energiprestanda om de går oupptäckta. Det är därför viktigt att verifiera den färdiga byggnadens energiprestanda, säger hon.

Avhandling:

Regulating energy performance of residential buildings in cold climate. (Svensk titel: Reglering av energiprestanda hos bostadshus i kallt klimat.)

Kontakt:

Ingrid Allard Stolterman, Institutionen för tillämpad fysik och elektronik vid Umeå universitet, ingrid.allardstolterman@gmail.com

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera