Skärmbild som visar ledarna för G20-länderna på ett digitalt möte.
Artikel från Lunds universitet

Hur gjorde Donald Trump för att visa upp USA:s militära muskler under ett digitalt möte med övriga G20-länder förra året? Det har forskaren Elsa Hedling visat i en studie av hur makthavare demonstrerar sin status i digitala möten.

När världens ledare träffas finns i vanliga fall ett strängt protokoll, ett slags diplomatiskt regelverk, där nationella attribut helst ska undvikas. Men när pandemin bröt ut och diplomatin flyttade ut på nätet hände något.

– Vanligtvis när diplomater träffas på toppmöten ska det inte finnas mycket rekvisita. Man ska gärna träffas på en neutral plats och vid bildtagning signalera att det är jämlikar som möts, säger statsvetaren Elsa Hedling, som forskar om diplomatins digitalisering.

“Sofagate” och Potsdamkonferensen

Ett gammalt exempel på hur viktigt det diplomatiska regelverket kan vara kommer från Potsdamkonferensen i Tyskland efter andra världskriget 1945. Då fick extra dörrar sättas in i så att Sovjetunionens ledare Josef Stalin, USA:s president Harry S. Truman och den brittiske premiärministern Winston Churchill skulle kunna komma in i samtidigt till mötesrummet där beslut om Tysklands framtid skulle fattas.

Ett mer nutida exempel är den så kallade sofagate, när Europeiska rådets Charles Michel satte sig i den stol som Europeiska kommissionens Ursula von der Leyen skulle satt sig i vid ett möte med Turkiets president Recep Tayyip Erdoğan.

Oförberedda på digitala möten

Men när covid-19 bröt ut, och mötena började hållas via Zoom och andra digitala videokonferenstjänster, var man oförberedd – det fanns inte mycket “vett och etikett” att förhålla sig till.

– Det var därför intressant att se olika staters sätt att signalera status genom hur man riggade Zoom-mötena, säger Elsa Hedling. Det visar också hur viktig den visuella diplomatin är; så fort det var möjligt kom behovet av att visuellt framhäva den egna nationen fram.

Tillsammans med sin kollega vid Uppsala universitet, August Danielsson, samlade hon in alla bilder som länderna själva kommunicerade kring det första virtuella G20*-mötet den 26 mars 2020, det vill säga några veckor efter att världen stängt ner. Därefter analyserade de bildmaterialet efter ledstjärnor som är viktiga inom internationell politik: trovärdighet, materiell kapacitet och kontinuitet.

Skärmbild som visar ledarna för G20-länderna på ett digitalt möte.
Det första virtuella G20-toppmötet 26 mars 2020. Minst en flagga syntes bakom alla deltagare men antalet flaggor varierade mycket.

Så markerade länderna sin status på det digitala G20-mötet

Forskarna analyserade bildmaterialet utifrån följande visuella element: bakgrund, aktörer som syns i bild, vald plats samt rekvisita.

1. Bakgrunden

Bakgrunden visade stor variation (se bild ovan). Minst en flagga syntes bakom alla deltagare men antalet flaggor varierade mycket och även hur dessa placerades i förhållande till ledaren. Både Indien (bild nedan) och Indonesien – båda länder med lågt BNP – hade tio flaggor medan USA, Kina och Japan – länder med högst BNP – endast hade en flagga. I vanliga fall tillåts bara en flagga per land vid diplomatiska toppmöten.

Narendra Modi, Indiens premiärminister, sitter i ett stort rum med sina medarbetare utspridda bakom sig.
Indien visade upp många flaggor uppradade bakom premiärminister Narendra Modi (och även en liten flagga på bordet).

2. Aktörer

Den diplomatiska delegationen som syntes i bild varierade också. Vissa länder, som Ryssland, Frankrike, Kanada, Japan och Sydkorea, visade sin ledare helt ensam medan andra, som Turkiet och Vietnam hade många (manliga) rådgivare runt sin ledare (se bild nedan). Ibland var det svårt att förstå placeringen av rådgivare. I vissa fall var de rådgivare som syntes i bild tydliga statusmarkörer, exempelvis placerade USA sin finansminister och sin högsta general vid sidan av Trump (se bild längre ner), en tydlig signal om USA:s ekonomiska och militära styrka.

Turkiets president Erdogan sittande vid ett långt bord omgiven av rådgivare.
Turkiets president, Recep Tayyip Erdoğan, omgiven av många, manliga rådgivare.

3. Plats

Den plats och rummet som mötet arrangerades i var också betydelsefullt. Vissa ledare satt i till synes vanliga konferensrum men för andra stater hade platsen ett viktigt symboliskt värde. Kinas ledare Xi Jinping satt i den välkända östra salen i Folkets stora hall i Peking som används för lagstiftande och ceremoniella ändamål av Folkrepubliken Kina och Kinas kommunistiska parti (se bild nedan).

Xi Jinping och andra kinesiska beslutsfattare bakom ett långt skrivbord i en sal med röd heltäckningsmatta.
Kinas högsta ledare, Xi Jinping, i Folkets stora hall vid Himmelska fridens torg i Peking.

Även Frankrikes ledare Emmanuel Macron deltog i mötet från en utsmyckad sal i Élyséepalatset (se bild längre ner). Detta val symboliserar rikedom och prestige och signalerar materiella resurser och historisk kontinuitet. Trump deltog från Vita husets ”Situation Room” (bild nedan), ytterligare en symbol för USA:s militära makt.

Donald Trum sitter bakom ett bord i Vita huset.
USA:s dåvarande president Donald Trump i “The Situation Room” med finansminister, general samt en flagga bakom sig.

4. Rekvisita

Vilka andra saker syns i bild och bidrar till att kommunicera situationen? Den franska presidenten hade till exempel en flaska handsprit placerad framför sig under mötet  vilket låg i linje med Frankrikes retorik om ett ”krig mot viruset” (se bild nedan). I denna kategori studerades även slipsfärger, där den blå färgen signalerar trovärdighet och den röda aggressivitet (majoriteten valde röd eller blå).

Emmanuel Macron bakom ett skrivbord.
Frankrikes president, Emmanuel Macron, i Elyséepalatset. Handspriten är placerad på skrivbordet.

Under de snart två år som pandemin har pågått har variationen i hur diplomater presenterar sig vid virtuella möten gradvist minskat.

– Man sneglar på hur andra gör och gradvis har vi sett en likriktning och i vissa fall striktare instruktioner om hur det ska se ut från organisatörer, säger Elsa Hedling. Vi drar slutsatsen att avsaknaden av ett visuellt protokoll ledde till nya möjligheter för stater att signalera status. Detta eftersom diplomati är en symbolisk och kulturell praktik som bygger på en gemensam förståelse av hur sociala normer och rutiner översätts i visuella koder.

G20

G20 är en sammanslutning av 19 länder samt EU som gemensamt står för cirka 90 procent av världens ekonomi. Sverige ingår inte som land i G20, men finns representerat via EU. G20 träffas årligen för att diskutera världsekonomin.

Källa: Wikipedia

Vetenskaplig artikel:

Visual diplomacy in virtual summitry: Status signalling during the coronavirus crisis.

Kontakt:

Elsa Hedling, forskare, Statsvetenskapliga institutionen, Lunds universitet, elsa.hedling@svet.lu.se

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera