Beska gener ska ge svenska cideräpplen
Tusen äppelfröplantor växer just nu till sig på Sveriges lantbruksuniversitet. Korsningar mellan svenska härdiga äpplen och cideräpplen. Några av dem kommer att ge nya äppelsorter som har tillräckligt med bitterarom för cidertillverkning.
Franska och engelska sorter av cideräpplen fungerar inte så bra på svenska breddgrader, men nu har de korsats med härdiga svenska äpplesorter. I dag står tusen sådana äppelfröplantor i jorden, och bland dessa finns troligen ett antal framtida sorter som både växer bra i Sverige och ger äpplen som har tillräckligt med bitterämnen för att ge en bra cider.
Det är skillnad på dessertäpplen, som äts färska, och cideräpplen som gärna ska vara bittra med mindre syra för att ge en god cider. Därför behövs det olika sorters äpplen för olika ändamål.
– Traditionella cideräpplen har mer av vildapel i arvsmassan, och innehåller mer bitterämnen som behövs för att få aromrik cider. Bitterämnena påverkar mikroorganismernas ämnesomsättning vid jäsningen och ger en önskvärd smak och torrhet när sockret är bortjäst, säger Kimmo Rumpunen, forskare vid institutionen för växtförädling vid SLU.
Fyra måsten för svenska cideräpplen:
Växtförädlarna vid SLU jobbar med mål som:
- tidigare mognad,
- motståndskraft mot svampsjukdomen skorv,
- god lagringsduglighet,
- och tillräcklig avkastning.
Källa: Många cideräppelsorter är känsliga för skorv men ger unik arom (faktablad från SLU, pdf)
Cideräpplen känsliga för skorv
Idag finns få cideräpplesorter som är anpassade för svenska förhållanden. En utvärdering av elva nya och äldre franska och engelska cideräpplesorter i svenskt klimat har belyst både möjligheter och problem. Många utländska sorter mognar för sent här och de är känsliga för svampsjukdomar, och dessutom faller ofta frukten i förtid från träden.
Nya smaker i korsade äpplen
När dessertäpplesorter korsas med cideräpplesorter uppstår nya aromkombinationer i äpplena.
– Vi har gjort ciderjäsningar och aromanalyser där vi ser att korsningar mellan dessertäpple och cideräpple ger unika aromer och dessutom bredare smakprofiler när de fermenteras, så vi är på rätt spår. Vi har lagt grunden för ett bra växtmaterial för svensk produktion av både alkoholfria och alkoholhaltiga drycker av bra kvalitet, och som kan skapa mervärde också för befintlig industrifrukt säger Kimmo Rumpunen.
Så skapas äppelfröplantor (som sen kan ge nya äpplesorter)
- En moderplanta och en faderplanta väljs ut, båda med intressanta egenskaper att föra vidare till nästa generation. Det kan till exempel vara en extremt härdig sort, som går att odla långt norrut i landet, och en cideräpplesort med önskvärda bitterämnen i aromen. Nya metoder är under utveckling för att välja ut bra moder- och faderplantor baserat på deras genetiska förutsättningar (dna).
- Pollen från ståndaren på fadersplantans blomma förs manuellt över till pistillen på moderplantans blomma. För att undvika oönskad naturlig pollinering tas kronbladen på moderplantans blomma bort, vilket gör att bin och andra pollinerare får svårt att hitta den. I forskningssyfte kan man också skydda moderplantans blomma från oönskad pollinering med en nätpåse.
- Ett äpple växer fram från den befruktade blomman. Fröna plockas ur och sås i växthus och plantorna sätts sedan ut i täta rader för tillväxt och selektion. Fröplantorna är lika olika varandra som helsyskon hos oss människor.
Nästa steg mot cideräpplen:
När fröplantorna utvärderas kommer de flesta att gallras bort beroende på mottaglighet för skorv och mjöldagg. De kvarvarande mest friska plantorna planteras sedan ut i fält, och börjar blomma och bära frukt när de är 4-8 år gamla. Då kan urval göras för fruktegenskaper. Är frukterna tillräckligt bra förökas de utvalda plantorna för att kunna utvärdera de potentiella nya sorternas egenskaper över några år med varierande väderlek och sjukdomstryck. Så småningom kan en ny äpplesort komma ut på marknaden.
När får vi dricka cider på svenska äppelsorter?
När det gäller de nya svenska sorterna får man vänta ett tag.
– Sortutveckling är alltid en långsiktig verksamhet. Vi har nu tagit fram mer än tusen fröplantor, korsningar mellan svenska härdiga äppelsorter och utvalda utländska cideräppelsorter. Om tre år, 2024, förväntar vi oss att de första plantorna börjar blomma och bära frukt och sedan fortsätter utvärderingen i ytterligare steg (se nedan). Om cirka femton år kan vi ha en ny sort för kommersiell odling. Det finns flera metoder som kan få en äppelfröplanta att blomma tidigare och snabba på processen något, men det tar ändå lång tid att få fram en ny sort, säger Kimmo Rumpunen.
Forskningsprojektet Framtidens äpple bedrivs inom ramen för SLU Grogrund – centrum för växtförädling av livsmedelsgrödor. Det finns två kompletterande projekt: ”Konkurrera med kvalitet – svensk äppelodling i framtiden” och ”Konkurrera med kvalitet 2: nya äpplesorter för färskkonsumtion, must och cider”.
Hur många äppelträd finns i Sverige
Äpplen är den frukt som odlas allra mest i Sverige. Och under 2010-talet ökade den yrkesmässiga odlingen med 38 procent. Det innebar 3,6 miljoner träd på sammanlagt 1660 hektar (cirka 840 fotbollsplaner).
Ingrid Marie, Aroma och Discovery
Drygt hälften av alla äppleträd bar sorterna Ingrid Marie, Aroma och Discovery
Nyare sorter som Rubinola, Frida, Elise och Santana ökade påtagligt, och äldre sorter
Cox Orange och Gravensteiner minskade. Siffrorna gäller yrkesmässig odling.
Fem äppelsorter i topp (antal träd i Sverige)
Ingrid Marie, 795 000
Aroma, 681 000
Discovery, 373 000
Rubinola, 288 000
Frida, 224 000
