Tema

Jobba och konsumera mindre – så vill svenskar leva hållbart

Hur långt är vi beredda att gå för att leva socialt och ekologiskt hållbart och skruva ner på takten i konsumtionssamhället? Inte särskilt långt, visar en studie från Lunds universitet.

Tillsammans med andra forskare har han ställt frågor till 1500 svenskar om vad de anser om olika policyåtgärder som skulle kunna leda till minskad konsumtion, samt social utjämning.

Fem olika ekosociala policys föreslås:

  1. ett övre inkomsttak på knappt 1,5 miljoner kronor/år
  2. förmögenhetsbeskattning
  3. basinkomst
  4. förkortad arbetstid
  5. samt skatt på köttkonsumtion

Mest positivt inställda var de som svarade till minskad arbetstid (52%) och förmögenhetsbeskattning (42%). Minst stöd fanns för basinkomst (18%) och inkomsttak (25 %). Cirka 30 procent av deltagarna tyckte att hårdare beskattning på köttkonsumtion skulle vara bra.

Max Koch är professor i socialt arbete och forskar om hållbar välfärd och ekonomisk nerväxt, som på engelska kallas för degrowth. Han menar att vi måste växla ner på konsumtionstakten för att kunna leva socialt, ekonomiskt och ekologiskt hållbart.

– Vi har länge pratat om grön produktion och konsumtion – men vad vi har sett hittills verkar hög BNP, hög konsumtion och ett alltför stort ekologiskt fotavtryck ofta gå hand i hand, säger Max Koch.

Finns det ett samband mellan frågeställningarna och ett mer ekologiskt och socialt hållbart samhälle?

– De allra rikaste i samhället har det allra största koldioxidavtrycket. Den effekten kan begränsas med ett inkomsttak, men framför allt genom  förmögenhetsbeskattning. För att även fattiga människor ska ha möjlighet att tillfredsställa sina basbehov diskuteras introduktion av en basinkomst. Men basbehov kan även täckas av tjänster som till exempel lokalt producerat mat, el, vatten, bostad eller internet. En högre skatt på kött skulle kunna minska köttkonsumtionen som är en av de riktigt stora klimatbovarna. Till sist kan minskad arbetstid bidra till att färre varor produceras och energianvändning minskas.

Samtliga förslag syftar till att såväl produktion som konsumtion hålls inom en så kallad safe operating space där man tar hänsyn till planetens begränsningar, menar Max Koch.

– Å ena sidan innebär det att konsumtionen för de rikaste måste begränsas eftersom denna grupp människor är ansvariga för ett oproportionerligt stort koldioxidutsläpp. Å andra sidan måste en ekologisk-socialt hållbar politik säkerställa att alla har möjlighet att tillfredsställa sina basbehov.

Dialog om hållbart samhälle

Förutom enkäten har Max Koch och hans forskargrupp engagerat ett 100-tal individer genom så kallade medborgarforum för att diskutera åtgärder för ett ekologiskt och socialt hållbart samhälle.

– De som deltog i medborgarforumen var positivt inställda till såväl basinkomst som till ett inkomsttak. Men dessa individer utgjorde inte, till skillnad från deltagarna i enkätundersökningen, ett representativt urval, säger Max Koch, som ändå tycker att medborgarforum i grunden är en god idé.

Han menar att vi, som ett komplement till det parlamentariska systemet, behöver hitta former för dialog mellan medborgare och politiker om hur vi vill att ett ekologiskt och socialt hållbart välfärdssamhälle ska se ut.

– Men då måste vi också se till att dessa medborgarforum blir mer representativa, säger Max Koch och hänvisar till Frankrikes Citizens Convention for Climate där deltagarna är centralt utsedda från olika samhällsskikt. De får dessutom ersättning för att delta och möjlighet att avsätta tid.

Att människan har påverkat klimatet är forskare numera överens om, men det råder delade meningar om hur mycket det ekologiska fotavtrycket påverkas av tillväxt.

Vetenskaplig artikel:

Max Koch har nyligen publicerat Social Policy Without Growth: Moving Towards Sustainable Welfare States | Social Policy and Society | Cambridge CoreI där han sammanfattat delar av sin forskning under de senare åren.

Mer läsning med debatt och vetenskapliga artiklar:
Decoupling – shifts in ecological footprint intensity of nations in the last decade – ScienceDirect
A systematic review of the evidence on decoupling of GDP, resource use and GHG emissions, part II: synthesizing the insights – IOPscience

Debatt i Lund om ekonomisk tillväxt och nerväxt:
Tillväxt eller nerväxt – hur räddar vi välfärden och planeten?

Kontakt:

Max Koch, max.koch@soch.lu.se

Vi finns där du är @forskningsnyhet

Jobba och konsumera mindre – så vill svenskar leva hållbart

 lästid ~ 3 min