Tema

Våra bergskedjor bildades på samma sätt som Himalaya

Mäktiga bergskedjor av Himalayatyp har bildats på liknande sätt under årmiljonerna. En studie visar att processerna varit likartade så långt tillbaka som åtminstone de senaste 1 800 miljoner åren – även för våra skandinaviska bergskedjor.

Kaledonierna och den Svekonorvegiska provinsen kan för den oinvigda låta som två självutnämnda fantasiländer. Men den geologiskt bevandrade vet att namnen betecknar de bergskedjor av Himalayatyp som finns i Skandinavien. Kaledonierna är vår stora fjällkedja med 400 miljoner år på nacken, medan den 1 000 miljoner år gamla Svekonorvegiska löper mellan sydvästra Sverige och södra Norge.

En sammanfattning av den här typen av storslagna bergskedjor runt om i världen publiceras nu i den vetenskapliga tidskriften Nature Reviews Earth & Environment. Ett forskarlag, där bland annat Lunds universitet ingår, har undersökt hur mäktiga bergskedjor av Himalayatyp bildats genom historien.

Äldre bergskedjor bildades inte under högre temperatur

– Man skulle förvänta sig en allmän trend med ökande metamorfa temperaturer i bergskedjor med stigande ålder, men en sådan trend kunde vi inte urskilja. Bergskedjebildning av Himalayatyp verkar ha skett på ungefär samma sätt i åtminstone 1800 miljoner år, säger Charlotte Möller, geologiforskare vid Lunds universitet.

Metamorfa bergarter har formats utan att smältas

Metamorfa bergarter har genomgått en omvandling av antingen struktur, textur, mineralsammansättning – eller en kombination av dessa – utan att ursprungsmaterialet har smälts ner.

Den metamorfos, eller förvandling, som en bergart har genomgått kan indelas i en intensitet beroende på vilken temperatur metamorfosen skett under.

Låg metamorfos sker vid temperaturerna 200–320 grader, intermediär vid 320–600 grader och hög metamorfos vid temperaturer över 600 grader.

Himalaya bildades vid krock mellan kontinenter

Den studerade sortens bergskedjor bildas när två kontinenter kolliderar och jordskorpan förtjockas upp till 80 kilometer. I det specifika fallet Himalaya är det alltså bara ”toppen på isberget” som sticker upp 8 800 meter över havet. Djupt där inne sker en metamorfos och bergarterna förändras på grund av temperatur, tryck och deformation.

– När kontinentalplattorna flyttas och bygger upp stora kontinentmassor och tjocka bergskedjor påverkar det havsströmmar, luftströmmar, klimat och livsbetingelser. Under årmiljonerna har detta styrt hela planetens utveckling, säger Charlotte Möller.

Ökar förståelsen av jordens utveckling och historia

Forskarna hoppas att den nya studien kan bidra till en ökad förståelse kring hur bergskedjor av Himalayatyp byggs upp och utvecklas. Men också ge värdefulla nycklar till framtidens geologer som ska fortsätta analysera processerna bakom de dramatiska bergslandskapen.

– Bergskedjebildning är en av jordens mest storskaliga processer. Att känna till dess skeenden så bra som möjligt är grundläggande för vår förståelse av planetens utveckling och historia under årmiljonerna, säger Charlotte Möller.

Fotnot:

Förutom Lunds universitet har följande lärosäten och organisationer deltagit i arbetet: University of Cambridge, University of Portsmouth, Geological Survey of Canada, Memorial University of Newfoundland.

Vetenskaplig artikel:

The metamorphic and magmatic record of collisional orogens, Nature Reviews Earth & Environment

Kontakt:

Charlotte Möller, professor, Geologiska institutionen, Lunds universitet, charlotte.moller@geol.lu.se

Vi finns där du är @forskningsnyhet

Våra bergskedjor bildades på samma sätt som Himalaya

 lästid ~ 2 min