Tema

Det behövs mer fett till maten

I många delar av världen skulle människor behöva äta mer fett. Men hur kan vi öka fettproduktionen utan att det får en negativ påverkan på klimatet? Svaret kan vara oljeproducerande mikroorganismer.

Att människor skulle behöva äta mer fett kan låta motsägelsefullt. Men i många tätbefolkade delar av världen är det vanligt med för lite fett i kosten.  Fett är nödvändigt för en god hälsa, men stora delar av det fett vi äter kommer från animaliska livsmedel, som har stor miljöpåverkan.

Forskare från SLU och KI redovisar nu den första studie där globala fettkonsumtionsmönster har granskats ur hållbarhets- och hälsoperspektiv. Ett viktigt syfte var att undersöka om vi kommer att behöva öka fettproduktionen i världen, och vilken strategi som i så fall är bäst.

Många äter för lite fett

Studien visar att fettkonsumtionen ligger under den rekommenderade nivån i många stora tätbefolkade regioner i världen. Det har en negativ inverkan på befolkningens näringsstatus, och bidrar till en otillräcklig kaloriförsörjning och näringsbrist när det gäller fettlösliga vitaminer och essentiella fettsyror. Å andra sidan konsumerar vissa regioner mer fett än dagens globala rekommendationer förespråkar, även om det är oklart om detta innebär några negativa hälsoeffekter.

– Fett har flera viktiga funktioner i människokroppen, till exempel som strukturella enheter i membran, som energiförråd och som föregångare till metaboliska föreningar som är involverade i immunsvar. Det finns mycket vi ännu inte vet om hälsoeffekter av olika typer av fett och det finns ett brådskande behov av att detta klargörs. Många nya studier verkar bekräfta hypotesen att inte alla mättade fetter har samma effekt på hälsan, säger Federica Laguzzi, forskare på KI och medförfattare till studien.

Minst 45 miljoner ton fett behövs

Enligt forskarnas beräkningar behövs det ytterligare 45 miljoner ton fett för att regioner med underskott på fett ska kunna nå upp till den rekommenderade mängden fett i kosten. När världens befolkning ökar kommer det att behövas ännu mer fett (cirka 110 miljoner ton år 2050) och ytterligare ännu mer ifall man strävar efter att uppnå den fettkonsumtion som förespråkas i till exempel de nya nordiska näringsrekommendationerna eller i EAT-Lancet-rapporten.

Fler sätt att få mer fett

Det finns flera alternativ för att öka tillgången på fett, men alla sätt är inte lika önskvärda. Att till exempel öka produktionen av fläsk och mejerivaror – som är de två största fettkällorna globalt – skulle ge hög miljöpåverkan. Däremot kan man öka människors konsumtionen av ister och talg, eftersom mycket av det som produceras idag används till annat än livsmedel, eller rent av slängs, trots att det är fetter som kan ha vissa hälsofördelar jämfört med till exempel smör.

Växtfetter också problematiska

Att öka produktionen av växtbaserade fetter innebär också utmaningar. Produktionen av soja- och palmolja har till exempel historiskt sett inneburit att skog avverkats.

– Ett starkt skydd av den återstående regnskogen är av största vikt, säger Bojana Bajzelj, som är postdoktor vid SLU och artikelns huvudförfattare. Därefter kan palmoljeproduktionen ökas genom högre avkastning i befintliga plantager. Där finns det fortfarande mycket potential.

Raps drabbas lätt av skador

I tempererade klimat verkar rapsolja vara den starkaste kandidaten för tillförsel av hälsosamt fett. Raps bör dock inte odlas oftare än vart femte till sjunde år i en växtföljd för att motverka angrepp av sjukdomar och skadedjur, vilket begränsar mängden rapsolja som kan produceras.

Det som kan ge störst bidrag till en ökad tillgång på kostfett är enligt forskarna att ta tillvara de stora mängder ätliga oljor som idag används till annat än livsmedel.

– Tyvärr är det svårt att ens uppskatta hur mycket av dessa oljor som används till annat än livsmedel, säger Elin Röös, som är universitetslektor vid SLU. Vi hittade stora variationer i den statistik som finns. Enligt USA:s jordbruksdepartement handlar det om 50 miljoner ton, medan det enligt FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation rör sig om 90 miljoner ton. Detta belyser hur lite detta ämne har uppmärksammats hittills.

Olja från mikroorganismer

I artikeln tar forskarna även upp mikrobiella oljor som en intressant framtida fettkälla. Vissa mikroorganismer kan nämligen ackumulera stora mängder olja – upp till 70 procent av biomassan – och de har en fettsyrasammansättning som liknar den hos växtoljor.

– Omvandling av restprodukter som halm, flis och sågspån till värdefull olja med hjälp av fettinlagrande jästsvampar testas till exempel vid SLU, säger Elin Röös. Produktionskostnaden och konsumentacceptansen kommer dock att ha stor betydelse för de mikrobiella oljornas framtid.

Vetenskaplig artikel:

The role of fats in the transition to sustainable diets. Lancet Planet Health.

Kontakt:

Bojana Bajzelj, postdoktor, Institutionen för energi och teknik
Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala, bojana.bajzelj@slu.se, Elin Röös, universitetslektor, Institutionen för energi och teknik, Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala, elin.roos@slu.se 

Vi finns där du är @forskningsnyhet

Det behövs mer fett till maten

 lästid ~ 4 min