Tema

Vad gör politikerna i kyrkan?

Såsom i partipolitiken så ock i kyrkan? Eller? När kyrkans medlemmar går till valurnorna på söndag är frågan om de politiska partiernas inflytande hetare än någonsin.

”Släpp kyrkan fri från partipolitik.” ”Låt kyrkan stå fri från partipolitiken.” ”Hög tid att kyrkan blir fri från partipolitiken.” ”Partierna visar att de ej hör hemma i kyrkan.”

Det här är rubriker från några av de artiklar som har publicerats i svenska tidningar den senaste månaden. Budskapet är detsamma men argumenten kan variera. De handlar om allt från att partipolitiska frågor tränger undan det som handlar om kyrkans vardagliga arbete till mer existentiella frågor. En debattör påpekar att när socialdemokraterna säger sig kämpa för social, ekonomisk och ekologisk rättvisa för att ”rädda världen” går det emot kyrkans bekännelse att den här världen går mot sitt slut och att Jesus ska återvända för att återupprätta en förlorad värld.

Kyrkan ägnar sig åt samhällsproblem

– Kyrkan har allt mer kommit att ägna sig åt samhälleliga problem som klimat, hållbarhet, sociala frågor och genusfrågor, säger Jan Strid, pensionerad universitetslektor vid Göteborgs Universitet, som har forskat om kyrkovalet.

I årets val ger sig ännu ett politiskt parti in i kyrkopolitiken, Alternativ för Sverige, ett högerextremt parti vars partiledare Gustav Kasselstrand har uteslutits ur Sverigedemokraterna. Partiet driver kampanj under rubriken Rösta för Sverige och anser att kyrkan har ägnat sig för mycket åt invandring, vänsteraktivism och HBTQ-frågor.

Kyrkovalet

Den 19 september 2021 går kyrkans medlemmar till val. Då väljs kandidater till för kyrkomötet (nationell nivå), stiftsfullmäktige (regional nivå) och kyrkofullmäktige (lokal nivå). Vid förra valet 2017 blev valdeltagande rekordhögt med 19,08 procent. Största parti blev socialdemokraterna med 30,34 procent, följt av POSK med 17,06 procent.

För att en grupp som vill delta i valet ska kunna registreras som nomineringsgrupp krävs stöd av ett visst antal personer som har rösträtt i valet. Till val i församling eller pastorat måste minst 10 personer stödja en ansökan, till stiftet 100 personer och till kyrkomötet 300 personer.

Källa: Svenska Kyrkan

Bild: Magnus Aronson, Ikon

För 20 år sedan var det ett annat parti på högerkanten, Sverigedemokraterna, då inte mycket större än Alternativ för Sverige är nu, som på allvar drog in partipolitiken i kyrkovalet.

– Det partipolitiska inslaget förstärktes väldigt kraftigt när Sverigedemokraterna gjorde entré. Då gick socialdemokraterna ut med att man måste stoppa Sverigedemokraterna vilka i sin tur sa att socialdemokraternas makt borde minska, säger Jan Strid.

Då hade kyrkan precis skilts från staten, vilket bland annat innebar att kyrkliga organ upphörde att vara myndigheter och kyrkolagen ersattes av en Kyrkoordning som fastställs av Kyrkomötet (kyrkans högsta beslutande organ).

Kyrkan äger mycket av landets skog

Men den som hoppades att staten skulle ta partipolitiken med sig ut genom portarna gjorde alltså det förgäves. Och det finns miljoner, för att inte säga miljarder skäl för partierna att stanna kvar. Svenska kyrkan har 5,7 miljoner medlemmar, äger 400 000 hektar skog (landets femte största skogsägare) och 25 000 byggnader (landets största fastighetsägare).

Jan Strid beskriver det som hände som en kompromiss. Relationen ändrades men brytningen uteblev.

Staten och kyrkan

I början av 1500-talet beslutar riksdagen att kyrkans domsrätt över prästerna och kyrkans skattefrihet ska upphävas. Kyrkliga ämbeten får inte heller tillsättas utan kungens samtycke. Under 1600-talet fullbordades äktenskapet mellan stat och kyrka i och med regeringsformen och den nya kyrkolagen.

Frågan om en separation mellan stat och kyrka togs upp i en statlig utredning som startade 1958. Tio år senare föreslog utredningen att relationen skulle ändras, men ingenting hände. Först 1998 ändrade riksdagen grundlagen för att göra en separation möjlig. Två år senare begravdes statskyrkan och Svenska kyrkan återuppstod som ett trossamfund.

Varför blev det ingen brytning?

– Politikerna ville nog inte tappa kontrollen, för vad skulle kyrkan kunna ta sig till då?

En fråga där kyrkan skulle kunna dra åt ett annat håll om politikerna försvann, är den om vigsel av samkönade par. Nu har prästerna möjlighet att viga samkönade par. Flera politiska partier vill förvandla möjligheten till ett krav, alltså ta bort den så kallade väjningsrätten (prästers rätt att avstå från att viga samkönade par). Vad som skulle hända om politikerna drog sig undan står skrivet i stjärnorna.

– Det här att präster kan viga samkönade, där vet vi inte vad kyrkfolket tycker, säger Jan Strid.

Vigsel av samkönade par en politisk skiljelinje

Kjell O Lejon, professor i religionsvetenskap med inriktning mot historisk teologi vid Linköpings universitet, ser frågan om vigsel av samkönade par som en av de mer känsliga frågor som sätter fokus på skiljelinjen mellan partipolitik och allmänkyrkliga icke- partipolitiska grupper.

– Biskopsmötet har sagt nej till att vigsel av samkönade par ska bli obligatoriskt 2016 och 2017. Redan 2009 när beslutet om att kyrkan skulle viga samkönade par togs sa Kyrkomötet att det inte får omvandlas till en tvingande regel för alla präster. När nu socialdemokraterna och centern, men även Borgerligt alternativ (tidigare moderaterna i Svenska kyrkan), säger att man ska genomföra ett tvång att viga samkönade par bryts de olika ståndpunkterna där det finns en stor grupp som säger att man måste lyssna till kyrkans tradition och på kyrkor i andra länder. Då hamnar frågan om partipolitiseringen i centrum igen.

Biskopsmötet

Biskopsmötet består av Svenska kyrkans biskopar och tar beslut i teologiska och ekumeniska frågor. De skriver också biskopsbrev som pekar ut riktningen i aktuella ämnen. När Ärkebiskopen svarar på remisser sker det i allmänhet efter samråd i biskopsmötet.

Källa: Svenska kyrkan

Det finns flera nomineringsgrupper, kyrkans motsvarighet till partier, som inte har någon förankring i ett parti. POSK (Partipolitiskt obundna i Svenska kyrkan), Frimodig kyrka och Borgerligt alternativ har positionerat sig som partipolitiskt obundna. I våras bildades Himmel och jord som fokuserar på miljöfrågor, framför allt skogsbruket.

Både POSK och Frimodig kyrka vill förändra Svenska kyrkans valsystem så att ledamöterna i kyrkomötet inte väljs i direkta val utan indirekta där församlingar eller pastorat utser ledamöterna, något som skulle minska de politiska partiernas inflytande.

Risk att kyrkan blir en sluten värld

Marja Lemne är statsvetare med ett förflutet inom regeringskansliet och kandiderar till kyrkovalet för socialdemokraterna. Hon är förvånad över den debatt som har blossat upp.

– Jag tillhör de som tycker att det är bra med en politisk förankring. Kyrkan är en del av samhället, den är till exempel en av landets största skogsägare, så jag har svårt att de hur man ska kunna ställa sig utanför, säger Marja Lemne.

En fördel med partierna är enligt Marja Lemne att de har en tydlig varudeklaration som de som ska rösta känner igen. Ett annat skäl är att kyrkan annars riskerar att bli en sluten värld.

För Marja Lemne är det skogsfrågan som har fått liv i debatten om partiernas inflytande.

– Det är en stor stridsfråga i arbetet med budgeten och frågan är hur kyrkan ska hantera det.

Tror att partierna avgör kyrkovalet

Trots debatten och en växande skara partipolitiskt obundna nomineringsgrupper tror Jan Strid att också det här valet kommer att avgöras av partierna.

– Det är de som har pengarna.

Text: Johan Frisk på uppdrag av forskning.se

Nomineringsgrupperna

Nomineringsgrupperna motsvarar det som i riksdagsvalet kallas partier. De som ställer upp i kyrkovalet 2021 är:

  • Alternativ för Sverige
  • Arbetarepartiet – Socialdemokraterna
  • Borgerligt alternativ (bildades 2012 av kyrkopolitiker från moderaterna, kallar sig nu partipolitiskt obunden).
  • Centerpartiet
  • Fria liberaler i Svenska kyrkan FiSK
  • FRIMODIG KYRKA (bildades 2005, partipolitiskt obunden).
  • Gröna Kristna (bildades 2009, registrerades på riksnivå först 2017).
  • Himmel och Jord (en nybildad grupp som ställer upp i kyrkovalet för första gången).
  • Kristdemokrater i Svenska kyrkan
  • Kyrklig samverkan i Visby stift (regional och partipolitiskt obunden grupp).
  • Miljöpartister i Svenska kyrkan De Gröna
  • Partipolitiskt obundna i Svenska kyrkan POSK
  • Sverigedemokraterna
  • Vänstern i Svenska Kyrkan ViSK (skilde sig från vänsterpartiet 2004 och kallar sig nu partipolitiskt obunden).
  • ÖPPEN KYRKA — en kyrka för alla (ÖKA) (bildades 2001, partipolitiskt obunden).

Källa: Svenska kyrkan

Vi finns där du är @forskningsnyhet

Vad gör politikerna i kyrkan?

 lästid ~ 6 min