En flygvy över Kebnekaises syd- och nordtopp.
Kebnekaises syd- och nordtopp med sydtoppen i förgrunden.
Artikel från Stockholms universitet

Den här artikeln bygger på ett pressmeddelande. Läs om hur redaktionen jobbar.

Kebnekaises snöhöljda sydtopp fortsätter att krympa och avsmältningen det senaste året ligger på närmare två meter. Den uppmätta höjden är dessutom den lägsta sedan mätningarna startade på 1940-talet.

Den 14 augusti i år mätte forskare vid Tarfala forskningsstation Kebnekaises sydtopp till 2 094,6 meter över havet (med felmarginal på ±0,2 meter). Det är den lägsta höjden som uppmätts sedan 1940-talet. Den mätning som gjordes 7 augusti 2020 visade att sydtoppens höjd då var 2 096,5 meter över havet (och sedan smälte ned ytterligare en halv meter till mitten av september). Avsmältningen är alltså närmare två meter det senaste året.

Stationsledaren Annika Granebeck mäter höjden på toppen den 14 augusti 2021. Bild: Erik Schytt Mannerfelt.

Snödrivan varierar i höjd och form

Från mitten av 1940-talet finns en obruten serie av mätningar av Kebnekaises sydtopp utförda av forskare vid Stockholms universitets forskningsstation i Tarfala. Mätningarna visar att sydtoppens snödriva under 1900-talet varierat i både höjd och form. Höjden varierar två–tre meter mellan sommar och vinter. Normalt är toppen som högst i maj och lägst i september.

Förändring av Sydtoppens höjd över tid. År 2018 var drivan lägre än Kebnekaises nordtopp för första gången sedan mätningarna startade. Data: Tarfala forskningsstation. Bild: Erik Schytt Mannerfelt.

Respons på ett varmare klimat

Sedan år 2000 har högsta toppens höjd drastiskt minskat samtidigt som drivan också har ökat i tjocklek på vissa ställen. Toppens höjd är starkt kopplad till Storglaciärens massbalans.

Massbalans är positiv och negativ förändring av en glaciärs massa.

– Höjdens variation är därför en god symbol för glaciärernas respons på ett värmande klimat i Sverige. När vandrare idag bestiger toppen passerar de en platt del – en ”förtopp”, som inte existerade i början av 2000-talet. Sedan 2020 har toppen blivit 2,2 m lägre, men ”förtoppen” har vuxit med upp till 1,2 meter, säger Per Holmlund, professor i glaciologi och som är på plats vid Tarfala forskningsstation för fortsatta mätningar.

I genomsnitt har hela drivan minskat i tjocklek med 0,5 meter sedan 2020. Det motsvarar cirka 26 000 ton vatten eller 96 procent av Kaknästornets volym. Toppens minskning och drivans ändrade utseende kan främst förklaras med en stigande lufttemperatur men även förändrande vindförhållanden, vilket påverkar var snön samlas på vintern.

Förändring i tjocklek på toppdrivan från 6 augusti 2020 till 14 augusti 2021 (rött indikerar minskning, blått indikerar ackumulation). Histogrammet till höger om färgskalan visar fördelningen av förändringen över toppen. Bild och data: Erik Schytt Mannerfelt.

I FN:s klimatpanel, IPCC:s nyligen presenterade sjätte stora kunskapsutvärdering Summary för Policymakers betonas att avsmältningen av glaciärer runt om i världen är ”utan motstycke” de senaste 2 000 åren och förutspås att glaciärerna kommer att fortsätta att minska i storlek i flera århundraden framöver.

Vetenskaplig artikel:

Recent climate-induced shape changes of the ice summit of Kebnekaise, Northern Sweden.

Kontakt:

Per Holmlund, professor i glaciologi och stf föreståndare för Tarfala forskningsstation, per.holmlund@natgeo.su.se

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera