Tema

E4:ans dagvatten renas från mikroplast

Dagvatten är en spridningsväg för mikroplaster, eftersom det ofta innehåller mikroplastpartiklar från bildäck och slitage av vägar när det rinner av körbanan. Biofilter med växtlighet visar bäst förmåga rena mikroplast från motorvägens avrinningsvatten.

Stora mängder gummi, asfalt och andra typer av mikroplast och mikroskräp följer med dagvattenavrinningen från E4:an vid Sundsvallsbron, Sveriges tredje längsta bro. Forskare vid Luleå tekniska universitet har tillsammans med IVL Svenska miljöinstitutet undersökt hur effektiv en dagvattenreningsanläggning är på att rena mikroplast från en av Sveriges mest trafikerade bilvägar. Resultaten är lovande.

Biofilter som är täckta av växter visade bäst förmåga att rena mikroplast. Det är goda nyheter enligt forskarna i studien, eftersom de kräver mindre underhåll än biofilter utan växter. De inte sätts igen och blockeras lika ofta. Biofilter med växtlighet anses, generellt sett, även vara mer estetiskt tilltalande.

– Varje år passerar cirka fem miljoner fordon Sundsvallsbron. För oss är det viktigt att den förorenade avrinningen från bron inte orenad når Sundsvallsfjärden, säger Anna Maria Kullberg, dagvattensamordnare, Mittsverige Vatten & Avfall (MSVA).

Mikroplast, som är små plastbitar på några mikrometer eller millimeter, röner allt större intresse eftersom det tar lång tid innan de bryts ner i naturen. Allt större resurser satsas därför på att minska spridningen av mikroplast, men det gäller att välja rätt metod.

Testar effektiviteten i olika biofilter

Vid foten av den högtrafikerade Sundsvallsbron har en dagvattenreningsanläggning byggts, vars effektivitet undersökts genom en unik forskningsstudie. Anläggningen består av flera delar – dels en försedimenteringskammare i kombination med oljeavskiljare, dels så kallade dagvattenbiofilter som har byggts med olika typer av utförande i syfte att möjliggöra forskning på vilken typ av biofilter som fungerar bäst.

Biofilter är en växtbevuxen infiltrationsyta där dagvattnet infiltrerar och renas av filtermaterial, jorden och växterna. Det ena av de undersökta biofiltren i Sundsvall är byggt utan växtlighet för att kunna utvärdera växternas betydelse. Biofilter är en relativt ny reningsteknik, men allt fler sådana anläggningar har de senaste åren byggts runt om i Sverige.

– Eftersom samhällets investeringar i dagvattenreningsanläggningar ökar, är det naturligtvis viktigt att investeringar sker i anläggningar som verkligen fungerar, vilket inte alltid varit fallet, säger Godecke Blecken, biträdande professor inom VA-teknik vid Luleå tekniska universitet.

Biofilter med växter renar bäst

Även om det anses viktigt att rena mikroplast från dagvatten, finns det ytterst få studier kring detta. Hittills har endast två studier om mikroplastrening i dagvattenbiofilter utförts i världen – båda gäller rening av dagvatten från lågtrafikerade vägar, respektive parkeringsplatser. Studien vid Sundsvallsbron är världsunik, eftersom den undersöker avrinning från en högtrafikerad väg där till exempel mer däckpartiklar kan förväntas i avrinningsvattnet. Den är även unik genom att en man undersökt  försedimenteringskammares förmåga att rena mikroplast.

– Som väntat visar resultaten att försedimenteringskammaren hade begränsad förmåga att rena mikroplast. Däremot hade de båda undersökta typerna av biofilter god förmåga att rena mikroplast, säger Katharina Lange, doktorand inom VA-teknik vid Luleå tekniska universitet, som utfört studien under handledning av professor Maria Viklander och biträdande professor Godecke Blecken inom VA-teknik, vid Luleå tekniska universitet. Den typ av biofilter som visade bäst förmåga att rena mikroplast var den som var beväxt.

Dagvattenreningsanläggningen vid Sundsvallsbron har byggts av Trafikverket i samarbete med MSVA. Luleå tekniska universitet har medverkat vid anläggningens utformning, och undersökt reningseffektiviteten i den omnämnda forskningsstudien tillsammans med IVL Svenska miljöinstitutet.

Studie

Removal of rubber, bitumen and other microplastic particles from stormwater by a gross pollutant trap – bioretention treatment train .

Kontakt

Godecke Blecken, biträdande professor i VA-teknik vid Luleå tekniska universitet, godble@ltu.se

Katharina Lange, doktorand inom VA-teknik vid Luleå tekniska universitet, katharina.lange@ltu.se

Maria Viklander, professor i VA-teknik vid Luleå tekniska universitet, maria.viklander@ltu.se

Anna Maria Kullberg, dagvattensamordnare, Mittsverige Vatten & Avfall (MSVA)

Kerstin Magnusson, ekotoxikolog, på IVL Svenska Miljöinstitutet, kerstin.magnusson@ivl.se

Vi finns där du är @forskningsnyhet

E4:ans dagvatten renas från mikroplast

 lästid ~ 3 min