Tema

Skalamöbor vinnare i framtidens syrefattiga hav

De kallas foraminiferer eller skalamöbor och har funnits i världshaven i 545 miljoner år. Och kommer att klara sig galant även i en klimatförändrad framtid tack vare förmågan att andas nitrat.

En konsekvens av klimatförändringarna är högre vattentemperaturer och minskad syrgashalt i världshaven. Det är dåliga nyheter för nästan alla organismer eftersom de flesta respirerar syrgas, det vill säga använder syre och glukos i cellandningen för att producera energi.

Men det finns en grupp som med största sannolikhet kommer att frodas framgent. De kallas skalamöbor och är ett slags encelliga mikroorganismer som finns i nästan alla marina miljöer. Det som utmärker de sandkornsstora och skalklädda gynnarna är deras förmåga att respirera både syrgas och nitrat.

Andas nitrat – om de får välja

Nu har ett svensk-amerikanskt forskarlag kartlagt två skalamöbearters genuttryck och respirationspreferenser.

– I studien kan vi slå fast att de arter som var med i våra experiment nästan alltid valde denitrifikation oavsett syrgashalt i sediment och bottenvatten. Detta trots att det ger mindre energi, säger Helena Filipsson, geologiforskare vid Lunds universitet.

Skalamöborna är viktiga i den marina kolcykeln eftersom de producerar stora mängder kalciumkarbonat. De hjälper även till att hålla vattenkemin i balans.

– Dessutom blir de föda för högre organismer. På det stora hela kan man säga att skalamöborna, trots sin ringa storlek, är mycket viktiga för världshaven, säger Helena Filipsson.

Berättar om forna tiders klimat

De uråldriga mikroorganismerna är intressanta för forskarvärlden eftersom de kan bevaras i bottensediment under många miljoner år. De kan därför användas som ett slags ”minidiktafoner” för att få fram information om forna tiders marina klimat. Genom att analysera skalamöbor som borrats upp ur havsbottnen har forskarna fått fram viktig information om hur salthalt, vattentemperatur och syrgashalt förändrats genom historien.

– Det är viktigt att förstå hur skalamöban fungerar och hur den kommer att reagera på framtida klimatförändringar. Mycket tyder på att vissa arter effektivt kan anpassa sig till minskad syrgashalt och bli en potentiell vinnare när bottendöd och syrebrist breder ut sig, säger Helena Filipsson.

 

Förutom Lunds universitet har följande lärosäten och organisationer deltagit i arbetet: Woods Hole Oceanographic Institution, Harvard University, University of Rhode Island.

 

Vetenskaplig artikel:

Multiple integrated metabolic strategies allow foraminiferan protists to thrive in anoxic marine sediments, Science Advances

Kontakt:

Helena Filipsson, professor, Geologiska institutionen, Lunds universitet, helena.filipsson@geol.lu.se

Vi finns där du är @forskningsnyhet

Skalamöbor vinnare i framtidens syrefattiga hav

 lästid ~ 2 min