Tema

Delad dna-teknik kan lösa fler mord

Teknik med dna-baserad släktforskning ledde till att ett sexton år gammalt dubbelmord i Linköping kunde lösas. Forskare vid Linköpings universitet vill nu sprida kunskap om metoderna.

– Vi vill dela med oss av vilka problem som dök upp under vårt arbete med detta pilotfall, och hur vi löste dem. Andra ska inte behöva uppfinna hjulet på nytt, utan bygga vidare på den kunskap som finns, säger Andreas Tillmar, rättsgenetiker vid Rättsmedicinalverket och forskare vid Institutionen för biomedicinska och kliniska vetenskaper, Linköpings universitet.

Läser av gamla dna-prover

Som forskare är han inriktad på att utveckla metoder för att kunna ta fram genetisk information från dna-prover med låg kvalitet, så att det ändå ska gå att utläsa tillräcklig information om dem för exempelvis sökningar i släktforskningsdatabaser. Hans metodik blev en av pusselbitarna som ledde fram till mordens lösning.

Vi sitter på kunskap som är starkt efterfrågad och vi vill sprida den, säger Andreas Tillmar, docent och adjungerad lektor i rättsgenetik vid Institutionen för biomedicinska och kliniska vetenskaper, Linköpings universitet. Bild: Edis Portori

Tillsammans med bland annat kollegor från Polismyndigheten och Nationellt forensiskt centrum har Andreas Tillmar skrivit en artikel i den vetenskapliga tidskriften Forensic Science International: Genetics. Artikeln är en fallbeskrivning över hur det 16 år gamla olösta dubbelmordet, där en 8-årig pojke och en 56-årig kvinna knivhöggs till döds, till slut – i juni 2020 – nådde fram till en lösning.

Dna-baserad släktforskning

Polismyndigheten hade efter en rättsutredning i början av 2019 beslutat att använda dubbelmordet som pilotfall för att testa metoden med dna-baserad släktforskning. Det tog sedan 1,5 år av samarbete mellan forskare och myndigheter innan mördaren kunde gripas. Att fallet klarades upp berodde på att polisen kunde använda sig av kommersiella dna-baserade släktforskardatabaser och på så sätt få ett betydligt större urval av personer att söka bland.

Artikeln beskriver tekniska, juridiska och etiska aspekter som behövde lösas under arbetets gång och hur det gemensamma arbetet till slut ledde fram till en lösning.

Tekniken med dna-baserad släktforskning hade vid det svenska pilotfallets början, 2019, endast använts i en mycket begränsad omfattning. I det första kända fallet från 2018 kunde en seriemördare i USA, den så kallade Golden State killer, gripas och dömas tack vare tekniken.

Vill sprida tekniken

– Det fallet fick stor medial uppmärksamhet men kunskapen som låg bakom gripandet fick aldrig spridning på grund av att det var privata företag som hanterade tekniken. Av kommersiella skäl ville de behålla kunskapen för sig själva. I vårt fall är det annorlunda, vi sitter på kunskap som är starkt efterfrågad och vi vill sprida den, säger Andreas Tillmar.

Utöver beskrivningen av ett mödosamt arbete som lett fram till förfinade dna-metoder ger artikeln exempel på frågor av juridisk och etisk karaktär.

De juridiska frågorna handlar exempelvis om nuvarande lagstiftning som rör den personliga integriteten. Att brottsutredare ska kunna använda sig av genetisk information från kommersiella dna-baserade släktforskardatabaser är inte självklart.

– Här finns en gråzon. Tekniken ligger ofta steget före juridiken, säger Andreas Tiilmar.

Privatliv kontra brottsbekämpning

Etiska dilemman kring denna typ av dna-analyser har bland annat handlat om att poliser skulle kunna få tillgång till privatpersoners dna-information och därmed få insyn i deras privatliv, som exempelvis deras risk för genetiska sjukdomar eller faderskapsförhållanden.

– Två starka intressen riskerar alltså att krocka med varandra; människors rätt till privatliv och privata personuppgifter kontra samhällets strävan efter att lösa grova brott, säger Andreas Tillmar.

Pilotfallet och dubbelmordets upplösning har ett stort internationellt intresse, konstaterar han.

– Vad vi vet så är vi de första utanför USA som använt tekniken. Nu hoppas vi att andra kan dra nytta av vårt arbete och att vi ska kunna utveckla dna-metoderna ytterligare, till exempel via internationella samarbeten, säger Andreas Tillmar.

Vetenskaplig artikel:

Getting the conclusive lead with investigative genetic genealogy – A successful case study of a 16 year old double murder in Sweden . Andreas Tillmar, Siri Aili Fagerholm, Jan Staaf, Peter Sjölund och Ricky Ansell, (2021) Forensic Science International: Genetics.

Kontakt:

Andreas Tillmar, docent och adjungerad lektor, andreas.tillmar@liu.se

Vi finns där du är @forskningsnyhet

Delad dna-teknik kan lösa fler mord

 lästid ~ 3 min