Öppna platser, vuxna i närheten, inte för mycket buskage. Bort med skräp och in med färg och form. Så vill 52 barn som medverkat i en studie i Malmö öka tryggheten i sitt område. Barnen arbetar nu vidare med bland annat bostadsföretag för att förbättra närmiljön.
– Barnen har varit med i hela forskningsprocessen. De har fått fotografera var de känt sig trygga och otrygga med på ett strukturerat sätt. De har sedan fått gå igenom alla bilder och kategorisera dem i ett datorprogram utifrån olika teman, och säger Margareta Rämgård, forskare vid Malmö universitet.
Hon leder ett större projekt om jämlik hälsa på Lindängen där studien ingår. All forskning som bedrivs inom ramen för projektet är så kallad deltagarbaserad aktionsforskning och utgår från invånarnas egna behov.
– I modellen ingår att systematiskt arbeta med de frågor som medborgarna själva pekar ut som viktiga för en god hälsa. Studien med barnen kom till eftersom det fanns en oro kopplad till deras trygghet. En utgångspunkt har också varit barnkonventionen och vikten av barns delaktighet, säger Margareta Rämgård.
Starka åsikter
Metoden som barnen arbetat med kallas photovoice, en kvalitativ metod som används just i den här typen av forskning. Materialet har bearbetats vidare i fokusgrupper tillsammans med bland andra organisationen Rädda barnen och skolan. Det arbetet har organiserats av en så kallad hälsofrämjare från området som arbetat tillsammans med forskarna. Ett antal områden som är viktiga för barnen har kunnat ringas in.
– Barnen vill ha öppna platser, vuxna i närheten och inte för mycket buskage. De har starka åsikter om färger, former och reagerar på skräpiga platser. De pekar ut viktiga platser, till exempel biblioteket i stadsdelen. De vill också ha utrymme för lek och aktiviteter, säger Margareta Rämgård.
Barnen jobbar med samhällsplanerarna
Barnen i studien har presenterat sina förslag om en förbättrad boendemiljö för bostadsbolag, samhällsplanerare och politiker i Malmö. Barnen arbetar nu tillsammans med den lokala hälsofrämjaren bland annat med bostadsföretaget Trianon för att förbättra närmiljön.
– Barn måste också få vara en del av samhällsplaneringen och då behövs en förståelse för barns behov och att där de själva är aktiva i beslutsprocesserna. All forskning som bedrivs i Lindängen syftar i förlängningen till att skapa förändring, säger Margareta Rämgård.
Projektet Jämlik hälsa – hälsofrämjande innovation i samverkan startade 2016 för att utjämna ojämlikheter i hälsa med fokus på kvinnors hälsa, psykisk och social hälsa, munhälsa och fysiska aktiviteter. Forskningsmodellen heter CBPR (Community Based Participatory Research) och är utvecklad i USA men omarbetad till svenska förhållanden.
Studie:
Kontakt:
Margareta Rämgård, docent i vårdvetenskap och doktor i kulturgeografi med inriktning hälsa, margareta.ramgard@mau.se
Deltagarbaserad aktionsforskning på agendan, 7 maj 2021:
Den 7 maj står Malmö universitet värd för en konferens där en rad andra lärosäten som arbetar med deltagarbaserad aktionsforskning medverkar tillsammans med folkrörelser, studie- och fackförbund. Under konferensen presenteras bland annat fler resultat från projektet i Lindängen. Konferensen genomförs i samarbete mellan SPARC (Swedish Participatory Action Research Community), Malmö universitet och Malmö Stad.
För program och anmälan kontakta: jessica.bloem@mau.se
