Tema

Därför strejkade arbetarna när Sverige fick el

Elektrifieringen ledde till fler strejker, men det var inte de som hotades av den nya tekniken som gick ut i konflikt. I stället rörde det sig om arbetargrupper som fått en starkare förhandlingsposition – tack vare teknikutvecklingen.

Arbetsmarknadens villkor påverkas av ny teknik. I dag handlar diskussionen om automatiseringens effekter på arbetsmarknaden, om jobben försvinner när datorerna tar över, eller om digitaliseringen driver på utvecklingen mot en gig-ekonomi med osäkra anställningsförhållanden.

En farhåga är att den teknologiska utvecklingen skapar social oro och risk för ökande konflikter i samhället.

I år är hundra år sedan det elektriska stamnätet började byggas i Sverige. Den pågående automatiseringen har många likheter med historiska teknikförändringar, som elektricitetens ankomst i början av 1900-talet.

I en studie som nyligen publicerades i Journal of Economic History visar forskarna Jakob Molinder, Tobias Karlsson och Kerstin Enflo att orter med tidig tillgång till el från det nationella stamnätet förändrades snabbt genom den nya tekniken.

Elen kom – och med den nya jobb

Men till skillnad från dagens farhågor visar forskarna att jobben inte försvann. Visserligen påverkades efterfrågan på arbetskraft: Inom jordbruket ersattes många arbeten av maskiner, men behovet av ny arbetskraft i andra sektorer kompenserade mer än väl för bortfallet.

– Särskilt efterfrågad var arbetskraft inom industri och tjänstesektor som hade viss utbildning och erfarenhet, exempelvis svarvare i verkstadsindustrin eller elektriker vid byggen, säger Tobias Karlsson, docent i ekonomisk historia på Ekonomihögskolan vid Lunds universitet.

Den snabba strukturomvandlingen ledde till konflikter på arbetsmarknaden. Forskarna har digitaliserat data omfattande över 8 000 strejker och lockouter som inträffat på platser runt om i landet under åren 1859 till 1938.

Läs mer: Sju frågor om första maj-firandet

– Möjligheten att studera var någonstans strejkerna ägde rum ger nya perspektiv. Genom att koppla datan till information om elnätets utbredning kan vi undersöka effekterna av den nya tekniken på arbetsmarknaden, säger Jakob Molinder, forskare i ekonomisk historia på Ekonomihögskolan vid Lunds universitet och Uppsala universitet.

Strejkerna för ökade löner

Forskarna har också samlat in information om strejkernas orsaker. Sammanställningen förvånade:

– Eftersom elektrifieringen innebar att många arbeten kunde utföras med maskiner i stället för människokraft, tänkte vi oss att åtminstone en del av konflikterna skulle kunnat röra motstånd mot nya maskiner. Men när vi gick igenom orsaken till de svenska strejkerna så noterade vi att nästan ingen strejk uppgavs ha orsakats av teknisk förändring, säger Kerstin Enflo, professor i ekonomisk historia på Ekonomihögskolan vid Lunds universitet.

Elektrifieringen och strejkerna – så gjordes studien

För att analysera elektrifieringens effekter på strejker, konstruerade forskarna ett paneldataset baserat på 2 470 svenska församlingar med oförändrade historiska gränser. Datasetet kombinerade data från tre olika källor:

För det första insamlades information om alla strejker och på vilka orter de inträffat, som i grunden bygger på svaren i de enkäter som skickades ut av Socialstyrelsen till de strejkande partern, och sedan sammanställdes i den officiella statistiken (SCB: Arbetsstatistik. E, Arbetsinställelser i Sverige).

För att få information om arbetsmarknadens förändring sammanställdes yrkesstatistik per socken från de svenska folkräkningarna och till sist kombinerades informationen med koordinaterna för elnätets utbredning baserat på digitaliserade kartor från Riksarkivet.

Elektrifieringen var visserligen förknippad med ökat strejkande, men det var inte de som hotades av den nya tekniken som gick ut i konflikt. Snarare rörde det sig om yrkesgrupper som tack vare den nya tekniken fått förstärkt förhandlingsposition. Strejkerna handlade i hög grad om löneökningar.

– Mönstret påminner om hur starka yrkesgrupper på strategiska förhandlingspositioner, som piloter och hamnarbetare, använder sig av strejkvapnet i dag, säger Tobias Karlsson.

Den databas som forskarna byggt upp inom ramen för projektet nås genom Svensk Nationell Datatjänst.

Strejker i Sverige – regionala skillnader

Strejkbenägenheten ökade under 1880-talet för att växa i styrka under 1900-talets början. Efter storstrejken 1909, där arbetarrörelsen led ett kraftigt nederlag, minskade både antalet fackföreningsanslutna och strejker under en period. Under inflationsåren i samband med första världskriget ökade antalet strejker igen för att kulminera i strax över 600 konflikter per år 1920. När Socialdemokraterna först kom till makten 1932 hade strejkernas antal redan minskat under ett decennium. Strax innan Saltsjöbadsavtalet var de nere på färre än 50 strejker om året.

1863–1903: kännetecknas av allt fler strejker, särskilt i södra Sverige.

1903–27: den mest intensiva strejkperioden; i relation till befolkningen var Malmöhus och Västernorrlands län de mest konflikttyngda medan Västerbotten och Skaraborgs län stod för motsatsen.

1928–1938: en trendmässig nedgång av strejkandet, dock avbruten – främst i städerna – av den stora depressionen 1929 och åren därefter. Från och med 1931, året för de ökända skotten i Ådalen, minskade antalet strejker kraftigt, men snabbare i städerna än på landet. När Saltsjöbadsavtalet signerades i slutet av 1938 var strejkerna redan nere på en mycket låg nivå.

1970-80-talen: under dessa årtionden blev det återigen vanligare med strejker, men det var då frågan om ”vilda” strejker, som inte sanktionerades av fackföreningar.

2000-talet till i dag: efter millennieskiftet har strejker och lockouter varit sällsynta på den svenska arbetsmarknaden, totalt sett inträffade under perioden 150 arbetsinställelser. 2018 – det senaste året med fullständig statistik – inträffade endast en strejk, när Ryanairs piloter krävde kollektivavtal.

Källa: Lunds universitet

Vetenskaplig artikel:

More Power to the People: Electricity Adoption, Technological Change, and Labor Conflict. Journal of Economic History.

Kontakt:

Kerstin Enflo, professor i ekonomisk historia, Ekonomihögskolan vid Lunds universitet, kerstin.enflo@ekh.lu.se
Tobias Karlsson, docent i ekonomisk historia, Ekonomihögskolan vid Lunds universitet, tobias.karlsson@ekh.lu.se
Jakob Molinder, forskare i ekonomisk historia, Ekonomihögskolan vid Lunds universitet och Uppsala universitet, jakob.molinder@ekhist.uu.se

Artikeln var först publicerad på Lunds universitets webb.

Vi finns där du är @forskningsnyhet

Därför strejkade arbetarna när Sverige fick el

 lästid ~ 4 min