Hos brushanen för korrelerande selektion sannolikt vidare de olika egenskapspaketen vidare hos hanar med olika parningsstrategier, beteenden och färger. Bild: Erik Svensson
Artikel från Lunds universitet

Olika egenskaper och beteenden nedärvs ofta flera tillsammans och inte var för sig. Och det gäller både växter och djur. Sådana ”egenskapspaket” är sannolikt vanliga inom både växtförädling och djuravel – utan att folk känner till det.

En internationell grupp med forskare som gått igenom litteratur på området drar slutsatsen att det naturliga urvalet ofta gynnar kombinationer av egenskaper, så kallad korrelerande selektion, framför enskilda egenskaper. När egenskaperna styrs av gener kan korrelerande selektion främja genetiska kopplingar mellan olika egenskaper så att dessa nedärvs som en enhet.

Två situationer i naturen som ofta leder till korrelerande selektion är när rovdjur äter bytesdjur eller då insekter pollinerar blommor. Följden kan bli att olika beteenden då kommer att nedärvas gemensamt, exempelvis aggression eller spridningsförmåga. Det kan också handla om färger eller doftsignaler.

Korrelerande selektion vanligare än man trott

Forskarna menar att korrelerande selektion sannolikt är mycket vanligare än man tidigare trott och att sådan selektion förekommer både i naturen och inom växtförädling och djuravel. Det senare kan ofta ha skett utan att människor ens varit medvetna om det.

Enligt forskarna finns tecken som tyder på att stora delar av arvsmassans (genomets) struktur och funktion påverkas av den här typen av selektion. Vetskapen att urvalet verkar på hela organismer och på egenskapskombinationer, snarare än enskilda egenskaper, är något som på sikt kan bli till nytta för att optimera avels- och förädlingsarbetet med djur och växter.

– De som jobbar med växtförädling och djuravel vill ofta uppnå flera olika mål i syfte att öka produktionen, men olika egenskaper står ofta i konflikt med varandra. Därför är det viktigt att vi får mer kunskap om korrelerande selektion och vilka konsekvenserna kan bli för arvsmassan, säger Erik Svensson, professor vid Lunds universitet.

Kan ge oönskade konsekvenser

Att egenskaper ärvs i paket kan dock leda till oönskade konsekvenser. Om avelsarbetet exempelvis syftar till att öka äggproduktionen bland värphöns kan de genetiska kopplingarna mellan olika egenskaper innebära att hönsen lägger fler ägg men att äggen blir mindre.

Ett annat exempel som Erik Svensson lyfter fram är den ryske vetenskapsmannen Dmitrij Beljajevs forskning på silverrävar. Målet var att göra rävarna tama, något Beljajev lyckades med. Men han fick några oväntade förändringar på köpet på grund av den genetiska kopplingen mellan egenskaper.

– Rävarna ändrade färg och blev svartvit-brokiga och de fick hängande öron. Det man vinner på gungorna kan man förlora på karusellerna, säger Erik Svensson.

Vetenskaplig översiktsartikel:

Correlational selection in the age of genomics, (Erik Svensson, Anna Runemark och Stephen de Lisle vid Lunds universitet tillsammans med forskare verksamma vid universitet i Australien, Brasilien, Tyskland, Schweiz, Österrike och USA), Nature Ecology & Evolution

Kontakt:

Erik Svensson, professor, Biologiska institutionen, Lunds universitet, erik.svensson@biol.lu.se

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera