Tema

Mamma kan ha hetat mamma även på stenåldern

Ett 40-tal basala ord med samma språkljud återkommer i de flesta av jordens språk. En förklaring är att dessa ord är bekväma att uttala, och därför bevaras generation efter generation, visar forskning från Lunds universitet.

I de flesta av världens språk har ett antal basala ord liknande ljud. Till exempel innehåller orden för mamma och näsa ofta ”m” och ”n” i nästan alla språk.

– Mamma har troligen hetat mamma redan på förhistorisk tid och sen har det bara fortsatt på det sättet, säger Gerd Carling, språkvetare och en av forskarna bakom en ny studie om varför vissa ord i många språk låter och betyder samma sak som under stenåldern.

Ett flertal oberoende studier har visat att det finns ungefär 30–40 basala ord med samma språkljud som återkommer i de flesta av jordens språk. Det är ord som till exempel ”mamma”, ”näsa”, som innehåller ljuden m och n eller ”knä”, som innehåller k.

Exempel på basala ord

mamma, pappa
hit, dit
jag, du, vi
aska, blåsa, moln
näsa, bröst, ben, hud, knä, öra, tunga, horn
hosta, nysa
gapa, gäspa
ljus, mörk, vit, röd
stor, liten, vid, rund, kort, sträv

Det vanligaste är att språkljud ändrar sig över tid och inte bryr sig inte om vad ordet betyder som till exempel att frater på latin motsvarar broder på svenska. Den nya studien gjord av forskargruppen vid Lunds universitet kan förklara varför våra mest basala ord inte följer samma språkevolution.

Studien samlade 344 basala ord i 274 språk från olika familjer i hela världen. I 40 av dessa ord återfanns sammantaget 120 universella kopplingar mellan ljud och betydelse. Sedan fastställdes språkljuds stabilitet över tid genom att analysera ett dataset med 1 016 basala ord i 107 eurasiska språk. Till detta samlade studien ett dataset med vilka språkljud barn lär sig tidigare och ett senare, när de börjar prata.

Grundläggande ord stabilare över tid

Då dessa tre set jämfördes visade det sig att de ljud som förekom i de universella kopplingarna var överrepresenterade både bland de ljud som var mest stabila över tid och de ljud som barn lärde sig tidigast.

– I de basala orden, med en koppling mellan ljud och betydelse, är ljuden stabilare än i andra ord i lexikonet, säger Gerd Carling.

Att ljudformerna är stabila innebär att orden knappt ändrar sig över tid. Och de har dessutom en tendens att sammanfalla med de ljud som barn lär in tidigast.

Orden är lättare att säga

– Hemligheten ligger alltså i barns språkinlärning och dess mekanismer. Det handlar om artikulation, säger Gerd Carling.

Kopplingen mellan ljud och betydelse i de mest basala orden – i alla språk – upprätthålls i generation efter generation, enligt studien. Dessa språkljud är generellt sätt bekvämare att uttala, och därför fortsätter barnen att säga orden likadant som tidigare generationer.

Vetenskaplig artikel:

Preferred sound groups of vocal iconicity reflect evolutionary mechanisms of sound stability and first language acquisition: evidence from Eurasia, The royal society publishing

Kontakt:

Gerd Carling, docent i lingvistik, Lunds universitet, gerd.carling@ling.lu.se
Niklas Erben Johansson, PhD i allmän språkvetenskap, Lunds universitet, niklas.erben_johansson@ling.lu.se

Vi finns där du är @forskningsnyhet

Mamma kan ha hetat mamma även på stenåldern

 lästid ~ 2 min