Tema

Fragmenterat landskap gör det svårt för fjärilarna

Djur och växter överlever klimatförändringar genom att förskjuta sin utbredning. Men det är inte alltid de hittar ett ställa att flytta till. Fjärilars möjlighet att dra norrut försämras av ett allt mer fragmenterat landskap, visar en studie från SLU. 

Studien som letts av forskare från SLU och Frankrike, med data från Nederländerna och Finland, visar att fjärilarnas möjligheter att dra sig norrut försämras av att landskapet brukas intensivt. Detta har fragmenterat landskapet och gjort att lämpliga livsmiljöer för fjärilarna kan vara mindre eller ligga längre ifrån varandra.

Därmed påverkas också arternas förmåga att överleva i framtidens varmare klimat, enligt forskarna.

De pågående klimatförändringarna har djupgående effekter på den biologiska mångfalden. En av de viktigaste konsekvenserna av stigande temperaturer är att djur- och växtarter gradvis förskjuter sin utbredning norrut, i takt med att klimatzonerna också förskjuts.

– Sådana förändringar i utbredning har observerats för flera olika grupper av arter, men förändringen i arternas utbredning går oftast långsammare än klimatets förändring. Det är viktigt att förstå varför och hur det påverkar arbetet med att bevara den biologiska mångfalden, säger Yoan Fourcade, forskare vid Université Paris-Est Créteil, som jobbat med SLU-studien.

Övervakning av dagfjärilar

Nu undersökte forskarna om fragmenteringen av naturliga livsmiljöer hindrar fjärilsarter från att hänga med när klimatzonerna förskjuts. De använde data från övervakning av dagfjärilar i Finland och Nederländerna, som systematiskt samlats in av frivilliga observatörer under mer än 20 år. På så sätt kan de följa hur sammansättningen av fjärilsarter har förändrats under de senaste årtiondena på flera hundra platser.

Silverstreckad pärlemorfjäril. Bild: Mikko Kuussaari.

Silverstreckad pärlemorfjäril, Argynnis paphia är en fjärilsart som expanderar norrut i Finland och Sverige till följd av ett varmare klimat. Larverna lever på olika viol-arter, som buskviol och luktviol, och fjärilen finns i bland annat trädklädda hagmarker, öppna skogsmiljöer och skogsbryn.

Violett blåvinge. Bild: Jaap Bouwman

Violett blåvinge, Plebejus optilete är en fjärilsart som har dött ut från många platser i Finland på grund av klimatförändringarna. Den violetta blåvingen är beroende av rosling, lingon, odon eller tranbär, och finns dels i torvmossar och myrar, och dels i tallhedar och fjällbjörkskog.

Vilka arter som har försvunnit eller tillkommit på en plats påverkades av landskapet runt omkring. Hur stor area naturliga och naturliknande (till exempel betesmarker) miljöer som fanns kvar hade betydelse. Fördelningen i landskapet var också viktig, det vill säga om det var större sammanhängande områden eller fler utspridda.

Forskarna såg en tydlig skillnad mellan de 98 fjärilsarterna de har data för. Sydliga och rörliga arter hade lättare att kolonisera nya platser om deras livsmiljö var jämnt utspridd i landskapet. Det gäller till exempel silverstreckad pärlemorfjäril. Men en sådan jämnare fördelning ökade nordliga arters utdöenderisk – de har större chans att leva kvar om livsmiljöernas area är större och mer sammanhängande. Ett exempel på en sådan art är violett blåvinge.

Landskapets struktur påverkar anpassningen

Studien visar tydligt att landskapets struktur påverkar arters möjligheter att anpassa sig till klimatförändringarna.

– Det viktigaste, både för nordliga och sydliga arter, är att se till att arean av viktiga livsmiljöer som till exempel ängs- och hagmarker inte fortsätter att minska. För att underlätta för sydliga arter att sprida sig norrut i takt med klimatförändringar är det dessutom viktigt att förstärka ett nätverk av livsmiljöer, till exempel genom att restaurera marker, medan man för att underlätta för nordliga arter att leva kvar i sina nuvarande miljöer behöver öka arean och skapa mer sammanhängande miljöer, säger Erik Öckinger, forskare vid institutionen för ekologi, SLU.

Vetenskaplig artikel:

Habitat amount and distribution modify community dynamics under climate change.(Fourcade, Y., WallisDeVries, M.F., Kuussaari, M., Van Swaay, C.A.M., Heliölä, J. & Öckinger, E.) Ecology Letters.

Kontakt:

Erik Öckinger, forskare vid Institutionen för ekologi, Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala, erik.ockinger@slu.se

Vi finns där du är @forskningsnyhet

Fragmenterat landskap gör det svårt för fjärilarna

 lästid ~ 3 min